Upp tidigt, iväg 08:10. Nytt rekord. Vägen till Swaziland ledde upp bland molnen så utsikten var bitvis begränsad till ca 10 meter. Väl framme vid gränsposteringen hade molntäcket lättat lite så man såg något. Mycket stämplar och formaliteter, men det gick ändå ganska fort att komma över gränsen (ca 20-30 minuter). De swaziska tullarna försökte verka hotfulla men misslyckades totalt enligt Annika. Vi passade på att tanka 50m in över gränsen. 3 kr per liter var ju rena gåvan!
Vägen vi fortsatte in i Swaziland på ledde genom ett kulligt landskap som bitvis var mycket vackert. Hälften av alla hus vi såg de typiska runda hyddorna med stråtak. Massor av kor längsmed vägarna, till och med mer än i Sydafrika!
Vi passerade genom Manzini och kom till vårt hotell i Ezulwini. Tre av landets (fyra?) hotell låg där i ett komplex med kasino och tungt beväpnade vakter. Mycket tråkigt. Lunchen i hotellrestaurangen var ännu tråkigare och vi flydde därför raskt ut på landsbygden i bil.
Vägarna var under all kritik, knädjupa hål i asfalten, delar av vägbanan grus osv men så var ju också alla bilar skrotfärdiga. Men att se landsbygden var fascinerande. Otroligt mycket bar längs med vägarna och massor av skolor. Vi förstod hur landet hade en befolkningstillväxt på 3% per år. Finast natur var det längst i öster där vi vände, nästan vid gränsen mot Mocambique.
På vägen hem började det regna så vi var lite deppiga igen när vi kom till vårt trista hotell. Efter den dåliga erfarenheten från lunchen beslöt vi att skippa middagen och tog ett par öl och lite snacks i baren i stället.
