Reseberättelse från Thailand, del3


På Rim Nam Terrace åt vi en underbart vällagad thailändsk måltid precis på kanten till den liviligt trafikerade floden. De små damerna blev furstligt uppassade och underhållna, både av kypare och av den flicka som satt och tillverkade olika typer av dekorativa blomster- och fruktarrangemang.

Efter den fantastiska middagen tog vi återigen färjan över till The Oriental för ett besök i hotellbaren Bamboo bar där ett jazzband jammade för fullt. Dock vägrades Cornelia och Filippa inträdde varför vi beslöt att inte smickra dem med vår närvaro utan istället ge oss tillbaks till The Montien och avnjuta en drink i hotellbaren. Efter drinken kunde vi inte låta bli att i Camilla och Pers sällskap ge oss ut i Bangkoknatten, medan H&M och barnen stannade på hotellrummet, lekte kurragömma och målade tånaglar.

Dagen vikt åt en arrangerad utfärd, "Bangkoks juveler", med lokalguiden Obi One. Vi gjorde ett tempelbesök som var omgärdat av konstiga rutiner och ritualer som i vissa lägen var svåra att ta på allvar. Trots att guiden gjorde sitt yttersta var hon och hennes engelska mycket svår att förstå, vilket gjorde förhållningsreglerna och ritualerna än mer oklara. Efter att ha proppat bath i en buddhistisk spåmaskin (guiden lyckades aldrig förklara meningen med proceduren) fick man emellertid en högst påtaglig känsla av att även buddhistiska gudar måste kunna ha överseende med turister...

Det var outhärdligt varmt under hela guidningen, och det faktum att det bland annat är förbjudet att bära kortbyxor inom tempelområdena gjorde det inte svalare. Vandringen genom Grand Palace, där smaragdbuddhan förvaras, blev därför näst intill olidligt varm. Smaragdbuddhan, i likhet med de flesta andra Buddhastatyer, får inte fotograferas, och enligt skyltar i templet var det överhuvudtaget inte tillåtet att medföra vissa kameramärken över templets tröskel. Märk väl, vissa märken på kameror...

Efter tempelturerna ledsagades vi av vår trevliga svenskspråkiga bussguide till något han kallade "turistdepartementet" där vi blev bjudna på Singha, fick se en mycket svårtolkad reklamfilm i vilken de visade hur man i Thailand letar efter smaragder, diamanter och rubiner varefter vi lotsades in i deras försäljningslokaler....

På aftonen var det dags för en flodtur på Chao Phraya - Kungsfloden. Det var mycket faschinerande att stilla och harmoniskt flyta fram helt i flodens nivå med dessa fantastiska long tail boats som är en slags motorförsedda jättekanoter. Sättet som "the river people" bor på ger en annan innebörd åt den traditionella svenska definitionen på strandtomt och våra eviga stötestenar som taxeringsfrågor för havs- och sjötomter, åretruntboende och fritidshus känns väldigt avlägsna. Här bor man på varandra i obeskrivliga byggnader och konstellationer, och floden och dess bruna vatten flyter rakt igenom hela härligheten, genom folks vardagsrum.

Efter att ha glidit runt på floden åt vi en traditionell thailändsk middag på en av restaurangerna alldeles på flodbanken och åkte sedan buss tillbaks till hotellet.