Väderstationen i Rot

Per-Erik Hedén, väderobservatör i Rot

Historik om väderstationen i Rot
Per-Erik Hedén som är född år 1939, har också jobbat som meteorologassistent vid SMHI i Stockholm och har större delen av sitt liv hållit på med väderobservationer. så som nederbörd,temp. vind,snödjup etc.
Han har även vikarierat på olika väderstationer bl.a. i Storlien
Per-Erik slutade sista jan år 1996,då den nya stationen övertog hans mätningar, men han fortsätter med privata mätningar. Automaten mäter dock inget snödjup. Per-Erik har observerat vädret sen år 1960,men även enstaka år före 1960.
Först privat, men sen började han att rapportera officiellt år 1968.
Temp, Fukt, nederbörd, och snödjup men allt annat rapporteras automatiskt varje timme till SMHI..
Det var den 1:a officiella tempmätningen från Älvdalen.
Men redan tidigare närmare bestämt år 1879 mätte man nederbörden!
Hans morfar J.P Rotman (1852-1946) mätte även vattenståndet i Rotälven mellan åren 1911- c:a 1918.
Väderautomaten var igång på prov redan sommaren år 1995.

Lite Fakta:
Per-Eriks hem ligger på 248 m.ö.h och automatstationen 253 m.ö.h
Rots Latitud: 61grader 15 bågmin 20 bågsek N Longitud:14 grader 2 bågmin 15 bågsek E

Vattenstånd
På gamla Rotbron fanns en mätställning som visade vattendjupet, en s.k.pegel. Den var fastsatt vid brons mittpelare på södra sidan. Mätningen vid Rotälven har pågått från 1911 till ca 1918, varje dag kl 08.00 och gjordes av Per-Eriks morfar. Resultaten skickades till Hydrografiska Byrån i Stockholm.
År 1916 uppmättes vattenståndet till 2,5 meter den 11 Maj. Numera finns en automatisk vattenståndsmätare längre upp efter Rotälven.

Regnmängd
På väderstationen mäts bl.a. regnmängden och den högsta mängden på ett dygn har varit 57 mm,
den 15 aug 1960. 1mm motsvarar 1liter / kvadratmeter.

Snödjup

1867 låg snön kvar till midsommar. Den 13 jan-7 feb 1932 var marken bar.Den 1 maj 1951 var snödjupet 50 cm. Det största snödjupet uppgick till 102 cm i februari och april 1966.

Temperatur
Lägsta temperaturen har uppmätts så långt tillbaka som till 1915 vid privata mätningar, den 22, december på -40C, kl 08.00. Ytterligare några kyliga datum har antecknats hos Per-Erik Hedén, år 1940 den 17 januari med -41C Och 1942, 25 januari, med -40C. Nyåret 1978-79 var temperaturen nere i -37,3C. Det har även funnits varma somrar och som mest har uppmätts l +33,9C i början av augusti år 1975.

Vindhastighet
Vid ett tillfälle år 1997, 14 april var vindhastigheten uppe i 41,6m/s. Från 32,7m/s och högre räknas hastigheten till orkan. Orkanbyar, 35,5 m/s, förekom även 30 dec 1988.

Solskenstiden
Solskenstid har mätts i Rot fr.o.m. 1973.Nordvästra Dalarna hör till de soligaste områdena i landet i genomsnitt för februari.

Hos Per-Erik Hedén finns uppgifter om islossningen och isläggningen från Nässjön och Långtjärnen i Loka. I Elfdalens Hembygdsförenings bygdealmanacka kan man läsa om normalnederbörden i Rot, årtidsuppgifter, astronomiska uppgifter m.m. Sammanställda av Per-Erik

100-åriga nederbördsmätningar

(Ur Skansvakten 1979)
Det är i år (1979) 100 år sedan de första nederbördsmätningarna började i Älvdalen. Mätningarna utfördes först åt dåvarande Statens Meteorologiska Centralanstalt, som hade börjat sin verksamhet 1873. antalet nederbördsstationer ökade snabbt och under 1880-talet fanns det drygt 400 sådana i landet. Numera mäts nederbörden på drygt 900 platser i Sverige. 1919 ändrade anstalten namnet till Statens Meteorologiska och Hydrografiska Anstalt (SMHA), för att 1945 omorganiseras och byta namn till det nuvarande Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut (SMHI).
Institutet flyttade 1975 från Stockholm till Norrköping.

Följande förteckning visar vilka som förestått de dagliga officiella mätningarna av nederbörden i Älvdalen:
Från april år1879 komminister C. W. Söderstöm i Kyrkbyn
januari år1882 folkskollärare A. Franzén Kyrkbyn
juli år1893 handlande P.Olsson-Holmer Kyrkbyn
januari år1900 hemmansägare L. Hansback i Näset
juli år1904 föreståndare J. A. Barkström Näset
januari år1913 optiker L.A. Persson (Tenn-Lars) Näset
juni år1938 nämndeman H. Södersten Näset
juli år1959 till september år1974 hemmansägare G. Linder Näset.
Temperaturen började mätas från maj år 1968 av Per-Erik Hedén i Rot och nederbörden från oktober samma år.

Våren 1979 gjordes även en del mätningar av solstrålningen, räknat i watt per kvadratmeter i linje rakt mot solen.
Sådana mätningar utförs bara på ett fåtal ställen i landet.
Vidare har blixträkningar inom ca:2,5 mils avstånd från Rot gjorts från slutet av augusti 1974.
Dessa räkningar har till att börja med utförts åt Institutet för högspänningsforskning vid Uppsala universitet.
I Trängslet gjordes förut under någon tid blixträkningar.

Det kan nämnas att nederbörd har mätts i Hållstugan under åren 1911-25, år1926-31 samt en del av år 1932.
I Klitten gjordes nederbördsmätningar från år1926 till juni år1951, i Evertsberg från år 1925, i Mångsbodarna från år 1927,
i Lövnäs från dec år 1932, men i Nornäs från år 1989, i Trängslet från år 1956, och i Västra Ärnäs från år 1966.

Per-Erik har även skrivit flera artiklar i Elfdalens Hembygdsförenings tidskrift Skansvakten.
Där finns en Almanacka för Älvdalen som är beräknad för år 1973, men gäller även nu för tiden.
Det kan nämnas att före år 1879 hade varje ort i Sverige sin egen klocktid vilket ju inte var särskilt praktiskt, när man fick snabbare kommunikationer. Vid astronomiska beräkningar måste man dock ta hänsyn till den lokala tidsskillnaden.
Solen borde alltså vara i söder kl. 12.04 i Rot varje dag. Som synes i almanackan är det sällan fallet. Om någon tror att solen alltid står i söder kl 12.00 så är detta också fel, det gör den bara 21 dagar om året (17 dagar i maj samt 2 i sept och dec). Södertiden kan nämligen i Rot variera mellan kl 11.47 i början av november och kl 12.18 i februari. Tex.kan nämnas ett gammalt talesätt, att solen vid kyndelsmässotiden, från Rot sett, skulle gå ned vid ett markant berg, som kallades Kyndmessknax och som nu heter Sveduåsen eller Sviduosn på älvdalska.Så sker nu den 15-16 feb varför uttrycket hänför sig till den gamla tideräkningen, som vi hade före 1 mars 1753. När vi har sommartid får man lägga till en timme till tiderna ovan. Vill ni ha mer info titta i Skansvakten från år 1976...

För jordbrukare,utomhusarrangörer,semesterfirare m fl kan det vara av betydelse att veta hur stor chansen är för ett visst väder på en viss dag. Per-Erik har därför sammanställt en statistik för 15 somrar från observationer som gjorts i Rot.
Vill du veta mer finns tabellen i 1975 års Skansvakten...

Nya automatstationen i Rot
Per-Erik är numera tillsyningsman på den här nya stationen


Iakttagelser i Holen och Rot från
forna tider.

(Ur Skansvakten 1975)

  Folket var mera beroende av väder och vind, när de skulle ta sin bärgning från jorden, än vad de är nu för tiden.
Stamnet skulle gå tre gånger i Rotnen per vinter, räknat från höst till vår om det skulle bli godår under den kommande sommaren.
Bl a skulle stamnet gå på Esbjörn-dagen om det var normalt år. Stamnet uppstod av isdammar, som bildades i Rotnen om vintern.
Det brukade lossna vid töväder och orsaka isgång och översvämning på den lågt belägna ängen efter älven.
då kåvstjinsdemban hördes blev det töväder. Forsen i älven nedanför Månsta båthus kallades så. Ovanför flon var forsen Gråbuck. När den hördes på sommarkvällen blev det torrväder.

Det blev också torrt väder, då Racksunnet i Rotnen hördes På sommaren när det var klart väder om kvällen över Övgraven blev det fint väder dagen därpå. Var det däremot klart över Rotendalen blev det regn dagen därpå Om Bruksbäcken vid Porfyrverket hördes blev det regn. Om dimma, som uppstod, när det regnat, gick upp i molnen blev det mera regn. For den ut efter älvdalen blev det torrt och fint väder. Om det blev lokar på sjöar och silder vid regnigt väder blev det mera regn. När det var smala mörka moln, "frusgeddur", i norr och nordväst på försommarkvällarna var det risk för nattfrost. Aftonrodnad spådde klar natt och regn dagen därpå.Morgon-rodnad gav fint väder men regn innan kvällen.

Då kyrkklockorna hördes ända in i stugan blev det också nederbörd.Vid östanväder blev det alltid regn eller snö beroende på årstiden. När hamrarna hördes bra från Långö bruk blev det klart och kallt om vintern. Solen gick ner vid Kyndmessknaxen i väster från Rot, när det var Kyndelsmässotid.Knaxen kallades Rullaråsen i Kåtilla.Denna iakttagelse kanske inte stämde så bra efter 1771 års kalenderreform, ty man sade att den nog var efter Gamtkyndan,som det talades om i senare tider.
Rot den 12.3.1975
(Sixten.Södersten)



Per-Eriks hem år 2000 med väderinstrument
Vid frågor om väder ring,0251-10869 eller maila till Per-Erik Hedén
Maila till mig

Förödelsen på Rots Skans efter stormen(med orkanbyar på 41,6 m/s)som drog fram över bygden den 14 april 1997
Foto: Lars-Erik Lindhamn

Tillbaka till Första sidan

Denna sida gjord av Pär Eklund & Sven-Erik Smibock