Det fanns en ramsåg i Rot, redan år 1650. Den förblev oförändrad fram till 1840-talet, då Brukspatron E.G. Arborelius förvärvade såväl kvarn, som såg i Rot. Han dog år 1866. Allmogen sa att det var den onde som tagit honom, eftersom han var frimurare. Därefter köpte 3 personer Rots kvarn och såg, för 6 170 riksdaler ur Arborelius sterbhus,år 1866. År 1869, bytte sågen och kvarnen ägare igen och år 1888, bildades firman Rots Kvarn och Sågägare med 5 delägare. År 1888, byggdes sågen om med modern sågram från Skövde Mek. verkstad och år 1891 inköptes en hyvelmaskin från E.W Beronius i Eskilstuna. År 1892, var det kvarnen som blev ombyggd till sin nuvarande storlek och inredning.
Tiden efter storskiftet, var det mycket byggande överallt i socknen. Alla som byggde något, lät såga och hyvla sitt virke på sågen i Rot, som var ensam i sitt slag i socknen, i några år framåt. Sågning och hyvling verkställdes endast sommartid.
År 1914, kom med sin åtföljande kristid. Sverige blev avspärrat och lysfotogenen tog slut. På sensommaren insattes en dynamo i kvarnen, för att sågen skulle få belysning under nattskiftet. När ellamporna var uppsatta, en lördagsnatt, kom folk och skulle se det märkliga lyset. Det blev det första elljuset i Älvdalen. Lampoljan försvann mer och mer ur handeln, så lyse eftersöktes i gårdarna. Då insattes en större maskin i kvarnen, som alstrade så mycket ström att sågdelägarna kunde få lyse därav. Några gårdar i Rot och Holen, var de första med elljus.
År 1916, beslöts att bygga ett kraftverk vid sågen i Rot, för att förse byarna Rot, Holen, Näset, Kittan och Liden, samt Kyrkbyn, Östermyckeläng, Mjågen och Kåtilla med elljus. Byn Klitten fick vänta ända till år 1923, innan de fick sitt elljus. Kraftverket kunde aldrig utnyttjas till fullo, eftersom vattentillförseln var för liten. Det blev aldrig någon förundersökning hur det var med vattenmängden på vintern. Därför blev kraftverket något som förstörde Rots Kvarn & Sågägares goda ekonomi, då det blev stora skulder som drog dryga räntekostnader i släptåg. År 1923, avskiljdes kraftverket från sågverksrörelsen och ett aktiebolag bildades med Älvdalens jordägande sockenmän som största aktieägaren. Då fick Klitten sitt elljus. Klittenborna undrade, om el-strömmen kunde komma uppför Klittbackarna som var så branta.
År 1921 byggdes skibordet, en damm, i Rotnen för intagande av vatten till kraftverket, särskilt vintertid. Kraftverket gick för fullt med hjälp av en generator i såghuset. Efterfrågan på elenergi blev större och större allt eftersom, utvecklingen gick framåt med fler och fler apparater i hushåll och verkstäder. Utvägar eftersöktes, alla kraftverk i Älvdalen samkörde, men det var för lite iallafall. Då underhandlades om samarbete med kraftverken i Mora och Orsa. Det gjordes preliminära undersökningar om att bygga en kraftledning till närmaste ledning i Mora eller Orsa, men projektet förföll på grund av vissa motsättningar. Största aktieägaren, jordägarna i Älvdalen, beslöt då att sälja kraftverken i socknen till Siljansbygden Kraft AB, som sedan uppgått i Bergslagen, som numera är el distributör i Älvdalen.
Sågägarna i Rot, fortsatte med sin legosågning in på 1920-talet, men det blev mindre och mindre av den, eftersom byggandet avtog i byarna. De måste nu söka efter inkomster att betala de höga räntorna med. Då började man så smått att köpa rotposter, såga och sälja virket på export. Virket såldes till grossister i södra och västra Sverige, samt även Danmark. Maskinerna i sågen var gamla och utslitna. De måste förnyas och det blev kostnader. Så kom 1930-talet med sin ekonomiska kris, som även kändes vid Rots Såg, då såväl virkespriser som arbetslöner, till de anställda sjönk katastrofalt.
Den gamla hyvelmaskinen, av E.W. Beronius fabrikat fr. 1890-talet, var utsliten och en ny maskin anskaffades, som inmonterades i ett ny uppfört hus, år1936. År 1937 var det dags att byta ut den gamla sågramen fr. 1888 och en ram m ed större kapacitet inmonterades. År 1938, drabbades sågverket av ett nytt bakslag, då hyvleriet och brädgården brann ner, strax före midsommaren. De var ju försäkrade, men det blev förluster ialla fall. År 1939, övergick sågverksrörelsen till aktiebolag efter att tidigare ha drivits som ekonomisk förening. Så år 1945, övergick Rots Kvarn och Såg genom fushion i Älvdalens Sågverks AB ägo.
Källa:Skansvakten
| 1887 - 1890 | Frost Per Persson, Rot |
| 1890 - 1915 | J.P. Rotman, Rot |
| 1915 - 1922 | Anders Olén, Rot |
| 1922 - 1945 | Lars Södersten, Holen |
 |
|---|