Rotälven

Flottning i Rotälven

Den cirka sju mil långa flottleden i Rotälven, hade fyra extra flottleder utbyggda bivattendrag, vilka i sin tur hade några biflottleder (se kartskiss).
Bildkälla:Flottningen i Dalälven Då den översta av dem, Lånån, ej använts sedan år 1940, avlystes den år 1959, men blev ändå utnyttjad ett par år. Rällån flottades regelbundet till år 1954 och därefter åren 1961-63. Aspvasslans översta distrikt och bivattnet Naverdalsån, flottades till år 1965 och resten av Aspvasslan till år 1969. Rymåflottlederna användes samtliga några år in på 1960-talet. De sista åren flottades endast Rymåns nedre del. Efter stora avverkningar från mitten av 1920-talet till år 1932, fick skogen vid översta delen av Rotälven stå på tillväxt. De för hela Rotälvsflottningen nödvändiga dammarna för Rotensjöarna hade underhållits, men i övrigt var flottledens övre del förfallen. Då det återigen blev aktuellt för Bergslaget, att avverka sina Lillhärdalsskogar rustades flottleden upp. Från år 1964 blev det återigen stora flottningar från området ovanför Dalagränsen. Älven flottades från och med Nedre Rotensjön. De stora virkesmängderna tillfördes emellertid omedelbart nedom sjön, där en avläggsdamm byggdes. Virket avlastades på dämningsområdet. Vältningen underlättades genom höjning av dammens vattenstånd. Hela Rotälvssystemet var väl utbyggt. I Rotälven utnyttjades Övre och Nedre Rotensjöarna, Åkvandan och Mossesjön som vattenmagasin. I bivattendragen fanns dammar, varav en del gav hjälp med flottningsvatten även till älven. Den enda flottningsrännan, som fanns kvar, var Sugnetrännan förbi den trånga förkastningsklyftan ovanför Rällåns utlopp. De gamla lederna av timmerkistor var till största delen ersatta med stenledare eller vallar av rensningsmassor. Kojor fanns många. De viktigaste depåerna för flottningen låg vid Mossesjödammen och vid Gyllen strax nedom Rymåns utlopp.
Den senare hade tidigare fungerat som flottningsstation med bagarstuga och tillfällig bostad för flottningsinspektören.

Källa:Flottningen i Dalälven

Bildkälla:Elfdalens Hembygdsförenings arkiv
Brötlagt virke i Lugnkroksmagasinet,Rotälven år 1963



En flottningssäsong på Rotälven kunde förlöpa på följande sätt:
Bildkälla:Elfdalens Hembygdsförenings arkiv Nedre Rotensjödammen år 1951
-Under första hälften av april stängdes Rotensjödammarna. Vid månadsskiftet april-maj, då islossningen började, stängdes Mossidammen och en dammvakt anställdes. Åkvandan dammen stängdes först i senare delen av maj. Först anställdes ett flottarlag om 8 man som vältrade ut och flottade Rotälven med bivatten nedströms Lanån. Vid Jöllen var tre man placerade för skötseln av stoppbommarna vid Jöllen och Lugnkrok. Dessa postade sträckan Sugnet-Österdalälven samtidigt som de också var en rörlig reserv som kunde sättas in när där det behövdes. När Rotensjöarna och Åkvandan blivit isfria började flottningen i övre delen av Rotälven. Vid Åkvandan var en motordriven varpbåt stationerad. Vid Mossidammen var åtta man förlagda. Dessa skötte virkestappningen vid Mossidammen och Sugnetrännan samt postade sträckan Trollgrav- Sugnet. På Mossidammen användes två motordrivna varpbåtar. Rotälven med sina många dammar krävde ett stort mått av samordning och finess för att få vattnet att räcka till. Sista flottningen på Rotälven skedde år 1970. En gammal Tradition påbjöd att då slutrensningen-rumpan-kommit till Rot skulle flottarlaget bjudas på kaffe med dopp på Hårdéns konditori i Rot.
Bildkälla:Elfdalens Hembygdsförenings arkiv.Foto:Sven Berg Tappning genom Mossisjödammen år 1969 Bildkälla:Elfdalens Hembygdsförenings arkiv.Foto:Sven Berg Sugnetrännans övre del år 1969 Bildkälla:Elfdalens Hembygdsförenings arkiv.Foto:Sven Berg Sugnetrännans nedre del år 1969



Källa:Älvdalens skjutfält 30år
Inte bara skjutfält


Rotbron

Bildkälla:Elfdalens Hembygdsförenings arkiv

Bildkälla:Elfdalens Hembygdsförenings arkiv

Bildkälla:Elfdalens Hembygdsförenings arkiv
Bilden är från 1950-60 talet ,då nuvarande bron byggdes,den gamla bron revs under år 1961

Tillbaka till Första sidan



Denna sida är gjord av Mikael Estenberg