|
Inför säsongen 1996 skrev Bengt-Olof följande rader i A-lagets programblad!
Från fotbollsskola till allsvenskan.
1983 var vi några föräldrar som sökte upp KSK:s fotbollsskola.
Vi tyckte själva om fotboll och ville låta våra egna grabbar prova på denna sport.
Några andra tankar än att testa, leka lite med bollen, kanske träffa några nya kompisar fanns inte.
Nu 14 säsonger senare planeras och tränas det för spel i juniorallsvenskan.
Att som förälder och ledare få hänga med i 14 år har varit en upplevelse man inte vill vara utan.
Många roliga minnen finns. Här följer några.
Fotbollsskolans träningskvällar: leka med bollen, sparka långt, högt, fel och rätt ibland.
Knyta skor, trösta, leta kläder, skratta och umgås.Kvällarna på Nya Skogsborg såg man fram emot.
Grabbarna växte, efter några år skulle det spelas mer och mer match.
Då dök andra vuxna upp, de som vet precis hur fotboll ska spelas och dömmas.
Ingen skillnad på match mellan åttaåringar eller landslag. Jag minns en gång när jag blåste av en match.
En pappa skrek: vad blåser du för? Jag svarade: hör du inte att ambulansen kommer!
Grabbarna och jag tittade på när ambulansen tutande for förbi. Matchen kunde blåsas igång igen.
En sådan domare hade vi inte när vi spelade första bortamatchen i Vingåker. Tåget kom, mina grabbar tittade åt fel håll, Vingåker gjorde 1-0. X2000 kom, Vingåker gjorde 2-0!
Nu kan vi spela fotboll trots att tågen far förbi.
Den allra första matchen var mycket speciell. Bettna borta 11 maj 1986. Att åka bil med oroliga ungar vet alla hur det är.
Men att åka bil med åttaåringar som ska spela sin första seriematch är något värre. Vi kom fram och spelade matchen som slutade 2-2.
Bettna gjorde båda sina mål på lobbar. Jonas Larsson stod i mål. Jonas inleder nu sin 14:e säsong. Han har bara stått i mål en match.
När jag idag läser laguppställningen för det sjumannalaget ser jag att det finns fem spelare kvar än idag.
Många minnen från olika cuper finns. Många skolsalar har vi försökt sova i. Vi vuxna har också fått lyssna på s k bergsprängare.
Vi har inte bara följt fotbollsutvecklingen utan musiksmakens variationer. Det mesta kallas "rävjazz". Det är ofta svårt att få tyst på grabbar i tonåren.
Men när vi var i Göteborg och spelade SM-SLUTSPEL i five-a-side trodde vi ledare att vi hade lyckats. Det var lite högtidligt med SM, så alla försökte skärpa till sig.
Men , men... Under dagen hade vår högerback varit flitig med att samla på burkar. Vi vuxna tyckte att han var duktig som plockade undan efter kompisarna.
Han hade en plan. Lampan släcktes och alla skulle sova. Då bröt stora burkkriget ut. Först en mot alla sedan alla mot en.. Vilket liv innan alla burkar hade samlats ihop.
Dagen därpå åkte vi ur SM mot Falköping...
Träningsläger har vi varit på några gånger. Vandrarhemmet i Ålborg tog emot oss 1993. Att femtonåringar äter mycket vet alla, men kvällarna skulle bara avslutas med en milkshake på McDonalds.
föräldrar betyder mycket. KSK:s 78:or skulle aldrig ha kommit till alla matcher om inte mammor och pappor ställt upp och skjutsat. Under senare år har framförallt mammornas stöd blivit mycket omtalat.
Ingen kan göra vågen som de. Vi hoppas vi får höra och se dem även i år. Kanske dyker grabbarnas första flickvänner upp.
Många minnen och hemligheter finns. Varför fick Uno 14 deodoranter när han fyllde 50 år? Varför fick Lasse 8 kg kaffe och 3 kg socker på sin högtidsdag? Vem är Ilje?
Vem skottskadade Anders? Hur gick det när Leif tränade inlägg i Danmark? Vem stod för kommentaren "jag tror jag har ont i foten"? Varför bär jag en slips med fotbollar på när det är match?
Den som tillbringar tid med KSK:s 78:or har alla svar.
Bengt Olof Larsson
|
| 