Grunden till denna artikel kommer från ett kompendium som troligen gjorts av en engelsk pistoltränare. Jag har delvis omarbetat denna för att passa gevär samt lagt till lite ”guldkorn”. Så läs och begrunda.

 

Psykisk disciplin

 

Syfte: Avsikten med denna artikel är, att göra dig uppmärksam på metoder, som gör det möjligt för dig att kontrollera dina psykiska och emotionella handlingar och vidga spännvidden av psykisk koncentration under pressade tävlingsförhållanden.

 

Allmänt: Psykisk disciplin är det sammanfattande uttrycket som beskriver skyttarnas handlingar och reaktioner då de tävlar under pressade förhållanden. Ett karaktäristiskt kännetecken på framgångsrikt tävlingsskytte är, att det är förbundet med bemästrande av motgångar och svårigheter, vilka kräver det yttersta av en persons mentala kapacitet. Förmågan att kontrollera sig själv, att bemästra svårigheter och bevara lugnet i varje svår situation är en nödvändig mänsklig förutsättning. Utan dessa egenskaper kommer du inte att kunna skjuta höga resultat på tävling. För att vidmakthålla psykisk disciplin måst man ha höga morilska kvalifikationer, pliktkänsla och ansvar för laget samt hederskänsla. Dessa egenskaper utgör grunden för viljan att vinna. Vid kritiska moment hjälper de dig att mobilisera alla dina resurser för ett högt resultat. Ingen person är född med dessa egenskaper. De är delvis utvecklade under skyttens träning och under hans dagliga gärning. Bra skytteträning befäster dessa egenskaper och utvecklar förmågan att behärska psykiska reaktioner.

 

Väsentligt för skytte

 

1. Självkontroll är viktig i skytte. Fysisk skicklighet till fulländning är ingen garanti för att kunna tävla. Vikten av vad och hur man tänker måste starkt betonas. Möjligheten av intensiv koncentration sörjer för självkontrollen. Koordination (samstämmighet) av väsentliga faktorer är nödvändiga för avfyrandet av ett träffsäkert skott i målet.

 

2. Psykisk disciplin svarar för den självkontroll man måste ha för att vidmakthålla tillförsikt, positivt tänkande och förmåga att upprepa höga resultat. Psykisk disciplin hjälper dig att undvika osäkerhet, pessimism och motstå psykiska störningar. Den svarar för skapandet av en mästerskytt och hans förmåga att framgångsrikt och pålitligt utföra sitt skytte under alla typer av stress (spänningar).

 

Utvecklande av psykisk disciplin och tillförsikt

 

Det ständiga repeterandet av ett noggrant planerat och framgångsrikt avgivet skott resulterar i en gradvis utveckling av den psykiska disciplinen. Om din psykiska disciplin utvecklats tillräckligt starkt, har du dina tankar under kontroll och kan obehindrat öva koncentrationsförmågan. Dessutom skall dina förberedelser och skjutrutin alltid vara densamma.

 

1. Svar på ett problem

Psykologerna har bestämt att det finns fyra grundsvar på ett problem. Två är positiva och klassificerade som direkta och indirekta. Två är negativa och klassificerade som reträtt och undvikande.

 

Positiva svar

1.) Det direkta positiva sättet. Det är det självmedvetna, självtillräckliga, direkta, positiva angreppet. Man ser saker realistiskt, analyserar dem, identifierar och undanröjer hindren för att komma till en framgångsrik lösning. Du vet vad du vill och vidtager direkta åtgärder för att nå dit.

 

2.) Det indirekta, ersättnings- eller kompromissättet. Det karakteriseras av små, tveksamma, trevande, indirekta handlingar. Ledande till undanflykter. När en lösning av problemet skall försökas är det mest hopp om att ödet är på ens sida. Du endast antyder och sonderar problemen i stället för att riktigt ta reda på vad du måst göra. Här finns endast ett minimum av positiv ansträngning.

 

Negativa svar

 

1.) Den negativa reträtten: Bristen att göra ett hederligt försök, för att se vad man förmår. Undanflykter kan bli till en vana. Det är skytten som inte kan erkänna sina fel och brister. Ett dåligt skott eller resultat skall alltid bortförklaras. (Känns det igen?)

 

2.) Att falla undan: Undanflykter är brist på motivation (drivfjäder). Varför? heter det. Varför måste jag vara bättre än någon annan? Om önskan att vara främst inte finns kommer du knappast att kunna uppfylla de krav man ställer på en mästerskytt.

 

2. Analysera problemen

 

a.) Psykologerna har upptäckt att en av huvudorsakerna till svårigheten att lösa ett problem är oförmågan till grundlig analys. Se saker och ting precis som dom är. Ge akt på speciella svårigheter och gör upp en bestämd plan för nedbrytning av dem. Om svårigheter kan identifieras, finns det en lösning för dem. Det finns skyttar i ditt lag eller i något annat lag som handlar utan dessa specifika problemlösningar, vilket utgör en broms i deras utveckling. Tala ut. En allmän diskussion i ämnet klarlägger fullständigt problemen.

 

b.) Det finns ett fyr-punkts system för analysering och lösning av specifika problem. Det reducerar hela stora problemet till fyra små: ”Planeringsdetaljer”, ”Speciella svårigheter”, ”Framgångsrika lösningar”, ”Tveksamma och mindre tveksamma lösningar”. Väg dina ”speciella svårigheter” och ”tveksamma lösningar” och starta en förutsättningslös kampanj för lösning av varje delproblem.

 

3. Tillförsikt

Tillförsikten är resultatet av ett ständigt övande av alla de faktorerna som skapar förutsättning för avfyrandet av ett träffsäkert skott. Ett skott som träffar i centrum av målet. Du måste ha tillförsikt att skjuta bra (väl). Tillförsikt till vad? Hur får du den? Hur behåller du den när du väl etablerat den?

 

a.) Du måste veta med dig att du behärskar grunderna. Du måste vara övertygad om att rätt utförd skjutning ger perfekt resultat.

 

b.) Du måste också ha tillförsikt om att din förmåga räcker till. Du måste kunna bevisa detta under din träningsperiod.

 

c.) Tänk stort! Tänk positivt! ”Jag skall göra det”, och du kommer att lyckas. Men, så snart du tillåter den minsta tanke av misslyckande, är chansen att lyckas tveksam.

 

d.) Det har sagts att en skytt skall ha ett öppet sätt för att kunna acceptera nya idéer. Vad vi också måste sträva efter är ett sinnelag som är öppet för positiva tankar och komplett stängt för negativa tankar. Du har många gånger hört ”Ryck inte av skottet”. Sanningen i detta är, att det är absolut ingen fördel att ha dessa tankar i sinnet när du håller på att avfyra ett skott. Det är negativt, det antyder fel. Sådana tankar förutsätter att du inte skall göra så eller så. Skulle det inte vara fördelaktigare att tänka: ”Jag skall krama av skottet, för när jag gör det får jag en tia.” Detta är den positiva sidan av saken, det antyder rätt. Det ger dig något du skall göra istället för något du inte skall göra. Vad skytten behöver är ett sinne fullt av ”gör” och ”kan”. Det finns inte plats eller användning för ”gör inte” eller ”kan inte”. Emellertid, att tänka positivt räcker inte, man måste ha bestämda idéer om hur man kan skapa positiva tankar. Det finns inget utrymme för osäkerhet eller obeslutsamhet i din skjutteknik.

 

e.) Ett självsäkert uppträdande har en ogynnsam effekt på dina medtävlare. En tävling kan vanligtvis vinnas av ett litet antal självsäkra skyttar, vilka förväntar sig att vinna. Självtillförsikten smittar ifrån sig och har en gynnsam effekt på dina lagkamrater. Smila (le). Ge inte dina medtävlare anledning att tro att dina chanser till att vinna matchen har spolierats eller att något är på tok, genom att exempelvis med ord röja sig.

 

4. Kanalisera den psykiska ansträngningen

 

Kanaliserad psykiska ansträngning motstår tendensen till okonsentration under den period då verklig koncentration på sikte och mål är väsentlig.

 

a.) Styr den psykiska styrkan obevekligt ända till sista skottet.

 

b.) Utestäng fullständigt alla ovidkommande tankar under en kort period, den tid det tar för dig att avge ett skott.

 

c.) Planerat handlande gör det möjligt för skytten att kunna koncentrera sig även under längre perioder.

 

d.) Samordning av tankar och handlingar är resultatet av erfarenheter från riktig träning och tävlingar där en uppgjord plan följs gång på gång. Exakt samordning är absolut nödvändigt för kontrollen av varje avfyring under hela matchen. När träningstiden varit otillräcklig av någon anledning, var inte för självsäker och förvänta dig inte under dessa omständigheter att kunna hålla koncentrationen under långa tävlingar.

 

5. Varför kan inte du vinna? (Faran av negativt tänkande)

 

Vem vann sista tävlingen du deltog i ? Om du inte vann, vad var skälet ?

Varför är det så svårt att skjuta mästerskapstävlingar ? Det är inte för att vi inte lärt oss skjuta, nej felet är att vi är för öppna för tusen negativa skäl för varför vi inte kan. Följande är en diskussion kring skälen om undanflykter och vad man kan göra åt dem.

 

a.) När vädret är dåligt är det lätt att säga: ”Det regnar, snöar, det blåser. Poängen måste bli låg.” Detta kanske är en riktig reflektion. Du kan ha dessa tankar under hela tävlingen och kommer förmodligen att göra ett medelmåttigt resultat jämfört med övriga tävlande. Varför inte i stället tänka och övertyga dig själv, att höga resultat har skjutits och kan skjutas under samma svåra förhållanden. Om dina tankar är tillräckligt koncentrerade på själva skjutningen, på planläggningen och utförandet, kommer du inte ha tid över till att oroa dig över vädret.

 

b.) Oroa dig inte i förväg. Övertyga dig själv i stället : ”Så länge det finns ett mål att skjuta mot, och så länge det finns skjuttid kvar, skall jag skjuta bra skott.”

 

c) Övertyga dig själv att allt som händer är positivt för dig. Det blåser - intala dig själv att det gynnar dig. Under en träningsperiod före en större tävling blir du sjuk. Stressa inte upp dig över att du inte kan träna utan intala dig själv att du behöver den här vilan från skyttet för att bli ännu mer motiverad.

 

d.) Har du frågat dig själv, ”varför måste jag skjuta hög poäng”? Svaret på denna fråga blir olika för varje skytt. Du måste vara motiverad för konstant förbättring av dina prestationer. En av de vanligaste ursäkterna för att inte göra sitt bästa, är att det saknas utmanande tävlingar. En tendens till att acceptera medelmåttiga resultat på tävling blir till en vana. Du godkänner utan vidare medelprestationer. Oavsett tävlingens art måste du tillämpa grundreglerna för skjutning till det yttersta av din förmåga. Du måste inte bara vinna, utan alltid sträva efter att bli bättre och sätta nya rekord. Vanan att acceptera medelmåttiga poänger leder till att din skjutning blir till ett dagligt jobb, istället för ett utmanande äventyr.

 

e.) Nödvändiga komponenter för att skjuta mästerskaps poänger är ett bra vapen, bra ammunition, en individ med rätta förutsättningarna och önskan att bli en mästare. Därför, varje gång dina tankar stör mönstret, STOPP ! Tänk: ”Detta vapen och denna ammunition skjuter tillräckligt bra om jag bara gör allt rätt !”

 

f.) Den potentielle vinnaren tänker alltid på hur han utför sin skjutning och inte på hur han skall slå dig. Han vet att många av de andra tävlande är slagna i förväg p.g.a. deras okontrollerade tankar. Du kan vara ett steg före dina medtävlare genom att styra dina tankar och planenligt kontrollera varje angivet skott.

 

g.) Det finns en första gång man vinner en tävling. En första gång för en mästare att bli slagen och en första gång för dig att bli nationell mästare. Om du önskar vinna medaljerna, så gör du det. Det bästa sättet är att du tror att du är lika kvalificerad att vinna som någon annan. Tänk på detta i din nästa match. Ett gott utförande av varje enskilt skott är nu ditt mål.

 

h.) Ett planlöst handlande är utmärkande för en person som saknar mål och som inte tar en utmaning på rätt sätt. Organisationen och planläggningen av alla detaljer kommer i de flesta fall att leda till att handlingarna blir utförda på bästa sätt.

 

i.) För stor självsäkerhet grumlar normala reaktioner. Du ignorerar eller är omedveten om nyuppkommna fel och brister. Falsk självsäkerhet kan förstöra den känsliga balans på vilken din form beror. Slå inte av på skärpan även om tävlingen inte går som du hoppats. Sträva efter lagom tillförsikt, någonstans mellan för stor självsäkerhet och pessimism.

 

j.) Pessimism stör din förmåga till koncentration. Ängslan över förmågan eller ängslan för fel underminerar avgivandet av ett kontrollerat skott. Otålighet och okontrollerade handlingar blir resultatet och man äventyrar det väl intränade mönstret för ett gott utförande.

 

k.) Undvik saker som du vet stör dig. Undvik känsloyttringar såsom ånger, ängslan, ge upp och dylikt. Ignorera skryt, ryktesspridning, falska påståenden. Undvik att addera enstaka skott eller serier till ett slutresultat för tävlingen. Tänk på att det finns en hel funktionärs stab som har det som sin enda uppgift, så ödsla inte din koncentration på det.

 

l) Om något stör dig under skjutningen. Ställ dig frågan: Kan jag göra något åt det ?

Är svaret ja. Gör det. Är svaret nej. Ignorera störningen och koncentrera dig på skyttet.

 

Tävlingsnerver

Om du tror att du är ensam om problemet med tävlingsnerver - se dig omkring - vi har alla tävlingsnerver. Den som aldrig känt av pressen från nerverna har aldrig varit i en sådan situation att han kunnat vinna en tävling, vad är då skillnaden ? Vad skiljer mästaren från de övriga ? Båda skjuter jämförbara poäng på träning, ändå är den ena ständigt i topp på tävlingar och den andre lika ofta kring mitten eller botten. Skillnaden är klar och entydig: förmågan eller oförmågan att kontrollera sina tankar. Psykisk disciplin. Några har lärt sig att behärska sina känslor och sin rädsla och går på och skjuter efter bästa förmåga. Andra, även med många träningsår bakom sig, slår ut sig själv på tävling varje gång de trampar skjutvallen.

 

1. För det första måste vi veta orsaken till tävlingsnervositeten, för att kunna avhjälpa den.

Om vi inte vet skälen, kan vi inte klara av den. Tävlingnervositet är ytterst uppbyggt av spänning, och den osäkerhet och ängslan, vilka vanligtvis ackompanjerar spänning. T.ex. det är mycket lätt för den relativt ovane skytten att känna en viss spänning då han/hon är på väg att skjuta ett fenomenalt resultat, eller är på väg att vinna en tävling. Det är nu ängslan och rädslan kan gripa in, om tankarna ej är under kontroll, resulterande i ett sämre resultat.

 

2. Det viktigaste för en skytt under dessa förhållanden är erfarenhet.

Långa träningspass med att arbeta bort fel och brister och deltagande i tävlingar med bra skyttar kommer stegvis att leda till mindre ängslan. Mästarna presterar ibland till och med bättre resultat på tävling än på träning, trots deras nervositet.

Upprördheten och ångesten vid tävling är mycket olika mellan olika personer, variationer förekommer både karaktär och styrka. Emellertid kan man, bortsett från träningsintensitet och förmåga, fastslå att alla skyttar i någon grad är nervösa på tävling. Men ju mer du tränat och tävlat ju mer tillförsikt har du. Om du tränat under förhållanden som så nära som möjligt överensstämmer med tävling, och har många tävlingar bakom dig, blir du mindre nervös. Vid en skyttesäsongs början, även med erfarenhet, blir du lite mer nervös. Det är av vikt att du inte förblir passiv till dessa störningar. Förbli inte en martyr under dina känslor. Låt dig inte nedslås utan kämpa för att vinna. Om du känner att nervositet på tävling är ett okänt begrepp för dig, är du också liknöjd för ditt resultat. Du saknar då grundförutsättningen för att göra ett jobb bra. Du visar en liknöjdhet mot en av de starkaste, naturliga eggelser vilket en utmaning innebär för en mänsklig varelse. När du är nervös och ängslig och tror att alla iakttager dig, studera då i stället mästaren. Trots allt uppträder han lugnt och har kul. Titta på honom, så är det.

 

3. Hur kontrollerar man tävlingsspänningen ?

 

Först måste du veta att den kan kontrolleras och användas till din fördel. Några har lärt sig att kontrollera sin skjutning till den grad att tävlings- och träningsresultaten knappast varierar.

 

a) En förutbestämd psykisk inriktning är den största hjälpen för dig. Genom att tänka igenom det korrekta utförandet före avgivandet av varje skott alldeles före du skjuter det, kan man under alla förhållanden eliminera störningar. Om du misslyckas i detta och skjuter utan en bestämd plan kommer ditt resultat att bli mycket oregelbundet.

 

b) Inrikta dina tankar på väsentliga saker. Du måste kontinuerligt tänka på grunderna och återkalla dem i minnet. Träna dig själv så att så många som möjlig av handgreppen sker automatiskt och utan ansträngning från din sida. När du gör detta blir endast ett fåtal av de svåraste och fundamentala sakerna kvar vid verklig skytteutövning. Detta vill hjälpa dig att styra all din fysiska och psykiska styrka på två saker: Ögonen inställda på målet och avfyringen av skottet.

 

c) Skapa en rutin. Bli inte upphetsad. När du skapar en rutin, undanröjer du möjligheten att glömma någon liten, men viktig detalj i förberedelserna, vilket kan få dig ur balans.

 

d) Arbeta individuellt med varje skott. Det finns ingen anledning att tro att därför att ditt första skott var dåligt, ditt nästa också skall bli dåligt. Ej hellre är det logiskt att tro, att därför att de första tre skotten var bra, de följande också skall bli bra. Analysera och glöm sedan det skott du just skjutit. Ta bara med dig det positiva från skottet, känslan av ett bra skott. Du får inte tänka på och gräma dig över ett dåligt skott då du skall skjuta nästa. Det kommer med största sannolikhet medföra att även det inte blir perfekt. Varje skott representerar endast din förmåga att tillämpa skjuttekniken. Utförandet kommer att växla om du ej är skärpt.

 

e) Koppla av och ta det lugnt genast på morgonen när du stiger upp. Planera tävlingsdagens morgon redan dagen före. Se till att stiga upp i tid och att du kommer ut till banan i god tid, så att du slipper jäkta. Då hinner du med vapenkontrollen och även analysera ljus och vind förhållanden. Ingenting kan så förstöra den psykiska balansen som att rusa genom frukosten och rusa för att komma till skjutbanan. Om detta händer är din tävling förstörd vid tredje stoppljuset du träffar på. Ta det lugnt. Skjutning är skoj, roa dig.

 

f) Koncentrationsträning: Tillhör du dem som förlorar tålamodet varje gång du får ett dåligt skott ? På vem är du förbannad ? Du har absolut ingen annan än dig själv att skylla för misslyckandet. Om du hade arbetat lite hårdare med kontrollen av skottet skulle det ha blivit bättre. Å andra sidan, om du gjort ditt yttersta för att få ett bra skott, men av ett eller annat skäl misslyckas, har du ingen anledning att gräma dig. Även om du alltid gör ditt yttersta såväl fysiskt som psykiskt, händer det ibland att du inte lyckas att få en bra poäng. Då är det fullständigt meningslöst att ytterligare straffa sig själv och falla in i en depression p.g.a. den dåliga poängen. Du skadar bara din form för resten av matchen. Det är naturligtvis inte meningen att du skall skratta rakt ut och ta alltför lätt på ett dåligt skott. Emellertid måste du äga förmågan att ta det onda med det goda och fortsätta skjutningen och inte tappa fattningen. Förberedelser, planläggning, avkoppling och omsorg vid avgivandet av varje skott med noggrann analys och positiva korrektioner - detta är händelseförloppet du måste tillämpa, som du alltid måste kämpa för. Du kan då vara övertygad om att nästa skott kommer att bli avfyrat under så kontrollerade förhållanden som du är kapabel till.

 

g) Tävlingsvana: Utan tvekan är tävlingsvana en av de ingredienser som är nödvändigt för den fulländade tävlingsskytten. Tävlingsvana ensamt har dock sina begränsningar. Tävlandet måste alltid följas upp och med skärpa utvecklas till det bästa. Du måste sträva efter att öka din mentala kapacitet. Man glömmer ofta bort den psykiska träningen tills den fysiska förmågan vida överstiger den psykiska.

 

h) Argumentera med ditt undermedvetna. Inte bara argumentera utan övertyga ditt undermedvetna. Även när du läser detta hör du den där rösten i bakgrunden: ”Ja, dessa saker är säkert bra, men jag vet så förbaskat väl att jag kommer att stå där och bära mig dumt åt nästa gång jag håller på att vinna en tävling.” Vems röst är detta ? Var kom dessa idéer ifrån i början ? När fick denna kille/tjej dessa kunskaper och åsikter ? Låt oss vara realistiska. Du matar medvetet dessa idéer till det undermedvetna, så tro aldrig att du inte skulle kunna bemästra det. Det är inte lätt. Den har fått säga vad han/hon vill under åratal och kan inte utan vidare undanröjas. Men håll inte med och du kommer att finna, att det medvetna och det undermedvetna inte behöver vara i konflikt om dina medvetna ansträngningar.

 

i) Med alla dessa fraser av positiva ansatser skall du nu få ett stort ”icke”:

 

1. Förvänta dig icke sensationella resultat första gången du prövar på psykisk disciplin. Det finns något som heter koordination i utförandet som måste bemästras. Du kanske kan samordna allt under korta perioder. Arbeta då på att göra dessa perioder längre och längre. Kom ihåg att utdelning alltid står i proportion till vad du satsar.

 

G. Spänningsreducering och avslappningsövningar

 

1. Typ av spänningstillstånd.

 

a) Normal spänning är det vanliga tillståndet som inträder hos varje individ som förbereder sig för att klara av en svår situation. Alla varelser, inklusive människan, bygger upp ett spänningstillstånd i situationer där deras egen eller anhörigas säkerhet hotas.

 

b) Patalogisk spänning är en överdriven form av normal spänning och ganska ovanlig. Denna form av spänningstillstånd kräver att vederbörande kommer under läkarvård av en psykolog.

 

c) Den övervägande delen av människor och skyttar, vilka berörs av spänningstillstånd har ingenting annat än normala spänningar. Det enda de behöver är en avslappningsteknik. Du behöver veta vad detta spänningstillstånd är och några råd om hur man kan nedbringa effekterna.

 

2. Vid normala spänningstillstånd förändras din kropp på ett bestämt sätt. Adrenalin pumpas in i blodet och levern utlöser socker som utgör energin för musklerna. Hela nervsystemet växlar till en högre takt. Det påverkar smaken, hörseln och synen så att dessa organ blir känsligare och mera skärpta och hela psyket blir ”uppladdat”. Detta orsakar nu att de stora muskelgrupperna i ben, armar och kropp sätts i beredskap för kommande aktion. Musklerna i och omkring magen som har med matsmältningen att göra slår av på takten, medan däremot bröstmusklerna som har med andningen att göra ökar sin aktivitet något för att syresätta mer blod och öka blodtrycket. När alla dessa saker händer är det ett normalt spänningstillstånd. Många av oss utsätts för dessa spänningar en eller flera gånger per dag. När problem som orsakat spänningstillståndet lösts kommer spänningen att släppa och du återgår till ett normalt avslappnings tillstånd. Det släpper kanske långsamt, men det släpper helt. Normala spänningstillstånd är självbegränsande, dom uppträder så att säga endast då du behöver dem.

 

3. Patalogiska spänningstillstånd är de som kommer hela kroppen att överreagera, som om det gällde liv eller död. Det är ett tillstånd som en normal person kan råka i endast under ytterst farliga situationer.

 

4. Spänningsreducerande teknik.

a) Andas. Andas, genom näsan, djupt tre gånger mycket långsamt, vid slutet av varje utandning, håll andan så länge som möjligt. När du gjort detta skall du känna en märkbar förbättring både ifråga om musklernas avslappning och allmänt lugn. Genom att tvinga sig själv till djupa andetag bryter du spänningen kring de kontrollerbara andningsmusklerna. Detta påverkar de okontrollerbara musklerna i lungor, magtrakten och hjärta så att dessa också avslappnas. Detta är den enklaste avslappningsmetoden. För många kan den användas för att få bort spänningarna fullständigt. För en del kan den användas i förebyggande syfte.

 

b) Koppla av. Sitt ner och låt huvudet falla framåt. Försök koncentrera uppmärksamheten på en muskelgrupp i taget. Slappna av den ena armen fullständigt, därefter den andra. Sedan benen och magmusklerna. Bibehåll denna ställning i några minuter. Glöm av tävlingen. Denna teknik gör det möjligt att slappna av de kontrollerbara muskelgrupperna och är särskilt effektiv vid längre tids normal spänningstillstånd.

 

c) Tag en paus. Detta är en teknik på lite längre sikt i förebyggande syfte och innebär endast att man tar tio minuters paus varje hel timme av dagen. Du kommer att finna dig mer tillfreds i ditt arbete och spänningarna går mycket lätt att lösa upp. Detta har du sedan även nytta av i ditt skytte då du dagligen övar dig på att slappna av.

 

d) Ovanstående avslappningsteknik bygger på det faktum att ett spänningstillstånd kan brytas ner på två olika sätt, genom avslappning av de påverkbara muskelgrupperna och genom att ändra sin psykiska attityd eller inställning. Om du använder den ena metoden, påverkas även den andra och påskyndar på så sätt processen mot normal avslappning.

 

H. DU kan vinna !

 

1. Självförtroende bäddar för viljan att vinna och ger den tillsats av säkerhet och hårdhet som inte känner till något som heter ”ge upp” eller ”kompromissa”. Självförtroende bygger i full utsträckning på en riktig teknik i tillämpningen såväl fysiskt som psykiskt. Självförtroende kombinerat med kunskap, god fysisk kondition och en önskan att vinna kommer att garantera att du alltid gör ditt bästa. En chans till stordåd ligger i varje persons makt. Du måste ha självförtroende att du är kapabel att skjuta högre än någon tidigare gjort. Du skall veta att du kan vinna om det är det du förutsatt dig att göra.

 

2. Var en ”hungrig” skytt. Den som med friskt mod och glupande aptit går in för seger har de största chanserna att lyckas.

 

 

 

 

LYCKA TILL

 

Christer Jonasson