Psykologi. Samlade skrifter ges ut på svenska.
I dag är alla överens om att det går att tolka drömmar, även om metoderna kan variera. Det har vi Sigmund Freud att tacka för.
Av Thomas Lerner och Torbjörn Sohlström
Tre män födda under 1800-talet har betytt otroligt mycket för den moderna
människans syn på sig själv och världen. Biologen Charles Darwin talade om
Evolutionen, där de starkare hela tiden vinner över de svaga. Filosofen Karl Marx
analyserade Kapitalismen och blev kommunismens andlige fader. Professorn Sigmund Freud
är Psykoanalysens skapare och skildrade i otaliga föredrag och böcker människans inre.
I morgon ger bokförlaget Natur och Kultur ut de två första delarna av Freuds samlade
skrifter. Fram till år 2001 väntas ytterligare tio band i serien. Då kommer de
intresserade att för första gången kunna ta del av en nästan komplett bild av vad
psykoanalysens skapare tyckte och tänkte - på svenska.
När Freud kommer på tal reagerar en del positivt och andra negativt. Få står helt
oberörda. Clarence Crafoord är psykoanalytiker och en av iniativtagarna till den nya
Freud-utgåvan.
- Psykoanalysen och Freud dödförklaras regelbundet, men jag tycker att det finns mycket
liv i dem bägge. Allt för många kritiserar Freud utan att ha läst hans verk. Nu kommer
en bildad svensk allmänhet att kunna gå till källorna och se vad han egentligen skrev.
De som försöker kommer att upptäcka att Freuds tankar är fräscha och spännande. Han
är dessutom en lysande stilist.
Den offentliga debatten om Freud startade tidigt och tog
fart i Sverige under 1920-talet. I Dagens Nyheter publiceras en stor artikel om honom den
14 september 1924. Pastor Carl Dymling har rest ner till Österrike och gjort en lång
intervju med professorn. Artikeln har rubriken "Hos pejlaren av själslivets
djup" och är illustrerad med Dymlings foton av Freuds sommarvilla i Alperna. Pastorn
äcklas av tanken på att sexualiteten skulle ligga bakom de flesta av våra handlingar:
"Det stod klart för mig att Sigmund Freud var en sanningskämpe, som - låt vara
kolossalt ensidigt och just därigenom frånstötande - dragit fram i dagsljuset vad som
eljest hälst vill trivas i skumrasket och där bedriver en ödeläggande
verksamhet."
Bara ett par år senare står följande att läsa i en
kulturartikel i Dagens Nyheter:
"Är professor Freud i Wien ett snille eller en charlatan och vad ska man över huvud
taget säga om honom då någon kom att nämna hans namn vid ett kafferep?(...)Varför
står det så mycket oväsen kring den buttre, idérike och skarpt blickande gamle
läraren, och varför ligger folk i håret på varandra för hans skull mer än för de
flesta andras?"
Freud är mest känd för sina teorier om att neuroser och ibland psykisk sjukdom beror
på svåra minnen som vi inte förmår att hantera utan tränger bort till det omedvetna.
Där kan de fortsätta att störa vårt sätt att bete oss och i värsta fall
omöjliggöra ett socialt liv. Freud betonade också drömmarnas betydelse för att tolka
människans innersta väsen.
Psykoanalytikern András Pöstényi är expert på just drömtydning och ansvarig för den
andra volymen i den stora svenska Freud-utgåvan. Han menar att Freud haft en enorm
betydelse för vårt sätt att tänka - oavsett vad man har för åsikt om hans tankar och
arbete. Pöstényi hämtar ett exempel ur det antika grekiska sagoeposet
"Odysséen":
- Nausikaa är prinsessa i ett minirike. Hon är inte längre en flicka, men kanske ännu
inte en kvinna.
I en dröm möter hon en jämnårig flicka som håller ett veritabelt strafftal om
tvättning för henne. Flickan skäller på Nausikaa för att hennes kläder är så
smutsiga trots att det snart är dags för henne att gifta sig. Och till bröllop behöver
man rena kläder.
"Låt oss nu fara iväg, i morgon tidigt, och tvätta!
Allt skall jag villigt hjälpa dig med, så du får dina saker
klara fort - för inte så länge till är du jungfru.
Redan anhåller de om din hand, de ädlaste männen
bland de faiakiska folk som du själv tillhör sen födseln."
Så fort Nausikaa har vaknat lånar hon en vagn och kör tvätten till tvättdammarna
vid floden. Sina giftermålsplaner nämner hon inte, som om de inte hade något att göra
med hennes plötsliga entusiasm för stortvätt.
- Vad kan man idag tänka om Nafsikaa berättade om sin dröm? undrar Pöstényi.
- Jo, svarar han själv. Många av oss skulle kanske tänka att Nausikaa är en
levnadsglad tonåring som dock begränsas av sin känsla för det passande. Hon har
sexuella önskningar och vill därför bli bortgift. I drömmen lyckas hon få det till
att det inte är skamligt att planera för bröllop, utan att det tvärtom är skamligt
att inte göra det.
Pöstényi menar att det till stor del är Freud som fått oss att tänka i dessa banor
- Ni behöver inte hålla med om min tolkning, men alla är ändå överens om att det går
att tolka drömmar. Före Freud ansågs det inte alls som något självklart.
För åtta år sedan presenterade Franz Luttenberger vid Uppsala universitet sin
doktorsavhandling "Freud i Sverige". Han menar att Freuds idéer mött ett
avsevärt större gensvar hos lekmannapubliken, hos konstnärligt verksamma och inom det
humanistiska fältet, än i tongivande medicinska krestar.
- Inom den svenska psykiatrin har grundinställningen varit att psykiska symtom är
uttryck för störningar i biologiska funktioner. Behandlingen blir därmed medicinsk. Men
det som inte ryms inom denna ram är ett psykologiskt betraktelsesätt när det gäller
att förklara sjukdomens uppkomst, och därmed behandling med psykoterapi.
Striden startade kort efter sekelskiftet både i Sverige och i övriga Europa. Den pågår
ännu inom i dagens medicin och representerar en av de mest omfattande kontroverserna i
modern vetenskapshistoria. Debatten kan jämföras med striden kring Darwins läror i
slutet av 1800-talet, påpekar Luttenberger.
Professorn i psykiatri vid Karolinska institutet Bror
Gadelius publicerade 1934 den synnerligen kritiska boken "Tro och helbrägdagörelse
jämte en kritisk studie av psykoanalysen". Under årtionden placerade han därmed en
tung hand över all debatt om Freud och hans teorier.
Men efter andra världskriget ökade sakta men säkert intresset för det psykodynamiska
synsättet. Och i mitten av 1970-talet var tiden mogen för reformer inom psykiatrin som,
enligt Luttenberger, ytterst byggde på en av Freud inspirerad behandlingssyn. Under
senare år har de som söker hitta orsakerna till en patients psykiska problem i hjärnans
biologiska funktioner åter fått ett större genomslag i debatten.
Under 1930-talet fick Freuds tankar stort genomslag i de radikala Clarté-föreningar som
växte upp i landet. Och i den samtida unga moderna litteraturen tog till exempel Artur
Lundkvist, Harry Martinson, Eyvind Johnson, Erik Asklund och Gunnar Ekelöf intryck av det
"freudianska" synsättet.
- Med tydliga hänvisningar till Freud predikade de en romantisk primitivism där ohämmad
driftsutlevelse och ett förhärligande av sexualititen stod i förgrunden, säger Franz
Luttenberger.
Lever Freud fortfarande?
- I högsta grad. Han har påverkat och påverkar fortfarande mycket av vårt tänkande,
såväl inom vården av psykiskt sjuka som inom kulturen.