Av Birgitta Albons
Den beräknade försäljningen av antidepressiva mediciner under 1996 räcker till en
daglig dos åt 280000 människor i ett år. För fem år sedan räckte den till 86000
personer. Trots den stora ökningen anser experter inom psykiatrin att det skrivs ut för
lite antidepressiva mediciner. På ett symposium om de moderna SSRI-medlen - samlingsnam
för de nya antidepressiva läkemedlen - nyligen menade professor Jan Wålinder att det
aldrig är fel att ge medicin till människor med depressiva symtom. Och professor Arvid
Carlsson antydde att antalet självmord minskat tack vare ökad medicinering.
Det var några av budskapen till de 350-400 åhörarna, i huvudsak läkare. Visst
diskuterades svårigheter att ställa rätt diagnos på depressioner och att ge adekvat
behandling. Men bara i termer av möjligheten att kombinera olika typer av mediciner i
olika doser. Experter i panelen - forskare och kliniker inom psykiatrin - förordade
flerårig behandling med antidepressiva mediciner, ibland livslång, i förebyggande
syfte. Ändå användes ord som "bot".
En läkare bland åhörarna undrade då om det inte finns
risk för bestående biverkningar med mångårig SSRI-behandling. Han fick till svar att
man inte vet någonting över huvud taget om långtidsbiverkningar. "Det är bara att
vänta och se."
När Insidan intervjuade Peter D Kramer för några veckor sedan, berättade han om
oroande amerikanska rapporter som visar neurologiska biverkningar efter lång tids
användning på vissa patienter. Biverkningar av samma slag som är välkända när det
gäller antipsykotiska mediciner. Liknande rapporter finns även i Tyskland. Men ännu
finns ingen forskning som bekräftar de här rapporterna.
Symposiet om SSRI-medlen var arrangerat av Lundbeck AB, det läkemedelsföretag som
tillverkar det mest sålda SSRI-medlet i Sverige, cipramil. Den tredubblade
försäljningen av antidepressiva mediciner på fem år motsvarar i pengar en ökning
från 130 till 714 miljoner kronor i Sverige.
Är det riktigt att självmorden minskat tack vare ökad
medicinering? Insidan ställer frågan till Danuta Wasserman, professor i psykiatri och i
suicidologi. Hon arbetar med forskning kring självmord vid Institutet för psykosocial
miljömedicin på Karolinska institutet i Stockholm.
- Det finns inget som säger att antalet självmord minskat i Sverige tack vare en ökad
användning av antidepressiva mediciner. Självmorden har inte gått ner i takt med ökad
medicinering, säger Danuta Wasserman. Dessutom är depression bara en av många
komplicerade faktorer som bidrar till att människor begår självmord.
Antalet självmord i Sverige har sakta sjunkit ända sedan 1970. På den tiden tog 2 100
människor sitt liv varje år, jämfört med 1 700 nu.
- -Det finns en större medvetenhet om självmordsrisker i sjukvården i dag och betydligt
bättre omhändertagande av människor som gjort självmordsförsök. Det har en betydelse
och det kan självklart också antidepressiva mediciner ha. Men medicinernas roll måste
ses i ett bredare sammanhang, säger Danuta Wasserman.
- Antidepressiva mediciner har en fantastisk effekt på rätt patienter. Men de hjälper
inte alla depressiva tillstånd och medför en risk att innehållet i patientens
depression försummas. För att avgöra vilka patienter som behöver mediciner, vilka som
kan bli hjälpta av psykoterapi och vilka som behöver bådadera krävs en noggrann
diagnos.
Diagnostiken när det gäller depressioner är bristfällig i dag.
Hon understryker att det är mycket viktigt att en
deprimerad människa med självmordstankar också måste få någon form att psykoterapi.
Och påpekar att antidepressiva medel ibland kan öka i stället för minska
självmordsrisken i början när hämningen släpper.
- Studier på äldre människor i Göteborg har visat att många äldre tagit sina liv
trots behandling med antidepressiva. Enbart medicinsk behandling var inte tillräcklig
för att förhindra självmord i dessa fall. Från andra studier vet vi också att
personer med kroniska depressioner trots adekvat behandling med antidepressiva har kvar
sina självmordstankar.
- Medicinerna reglerar kroppsfunktionerna - sömn, matsmältning och motorik - medan
kognitiv och interpersonell terapi förbättrar och nyanserar stämningsläget, påverkar
självmordstankar och leder till en omorientering.
I USA där man använt antidepressiva medel längre har man kommit fram till att vissa
psykoterapiformer givit något bättre resultat än mediciner i det akuta stadiet.
- Det stora problemet är att man i Sverige inte satsar på psykoterapi varken för
deprimerade patienter eller andra. Det finns en risk att man i dagens kärva ekonomiska
läge enbart använder mediciner.
Danuta Wasserman säger att det är fel att ge medicin mot depressiva symtom som har rena
psykosociala orsaker och ger ett exempel:
Ett sjukvårdsbiträde som blivit nedstämd och deprimerad för att hon förlorat sitt
arbete och dessutom har en alkoholiserad man blir inte bättre av antidepressiva
mediciner. Hon behöver psykosocial hjälp.
Danuta Wasserman ser också att medikaliseringen av existentiella frågor ökar.
- Lidandet finns som ett normalt inslag i våra liv. Det måste vi acceptera. De flesta
kan ta sig igenom och utvecklas av sina livskriser.