och beteendevetenskapliga ämnen
Inledning - Att komma igång med arbetet
Specialarbetet skall ge dig möjlighet att fördjupa dig inom ett ämnesområde som du själv eller i samråd med din handledare valt. Arbetet skall ge dig fördjupade kunskaper inom det ämnesområde som du valt. Du skall träna och utveckla din förmåga att se helheter och samband, formulera problem, avgränsa, strukturera och ta ansvar för dina studier av valt problemområde.
Specialarbetet skall träna och utveckla din förmåga att tolka, värdera och sammanställa fakta ur olika källor samt att reflektera över och bedöma resultatet. Ditt specialarbete skall redovisas i skriftlig form på ett sådant sätt att du förbereds för de krav som ställs om du väljer att studera på högskolenivå efter dina gymnasiestudier.
Specialarbetets omfattning är för närvarande 20 timmar och betyg ges precis som i övriga kurser inom gymnasieskolan.
I stort kan man säga att ett specialarbetet innehåller följande moment:
Formulera problemet och ange mål
Det är viktigt att du klart formulerar ditt problem och målet med specialarbetet. Det är mycket lättare att hitta vägen om du vet vart du vill. Att formulera ett problem klart och tydligt kan vara svårt så du får vara beredd att lägga ned lite tid på detta. Under det fortsatta arbetet kan det mycket väl hända att du behöver formulera om eller göra justeringar i din formulering av problemet.
Tillbaka till innehållsförteckningen för denna sida. © Bengt Lind 1999-09-02Välj inte ett för stort problemområde utan försök att avgränsa det och precisera ett mål som du rimligen kan uppnå inom den avsatta tidsramen. Annars blir det lätt allmänt prat eftersom du bara hinner behandla ämnet ytligt. Du skall ange, utifrån hela det ämnes- och problemområde du valt att studera, hur du resonerat när du gjort dina avgränsningar.
Tillbaka till innehållsförteckningen för denna sida. © Bengt Lind 1999-09-02Här gäller det för dig att lägga upp en strategi för hur och på vilket sätt du skall nå fram till de mål du satt upp för ditt arbete. Böcker och andra skrivna källor utgör i de flesta fall basen för upplägget av strategin. Andra metoder som man ibland kan behöva att komplettera med, i mer eller mindre omfattning, är exempelvis egna enkätundersökningar, intervjuer, studiebesök. Planera intervjuer eller studiebesök i god tid. Det är inte alltid "offren" kan ställa upp på kort varsel.
Tillbaka till innehållsförteckningen för denna sida. © Bengt Lind 1999-09-02Efter det att du bestämt dig för vilken metod du skall använda dig av gör du klokt i att göra en översiktlig arbetsplan för det fortsatta arbetet. En rätt uppgjord arbetsplan utgör en styrka för det fortsatta arbetet. Den kan innehålla uppgifter om vad du skall göra, på vilket sätt och när olika moment i arbetet skall vara färdiga. En realistisk arbetsplan hjälper dig att minska pressen av stress som annars lätt kommer krypande.
Visa arbetsplanen för din handledare. Denne kan hjälpa dig med eventuella justeringar och kompletteringar.
Tillbaka till innehållsförteckningen för denna sida. © Bengt Lind 1999-09-02I bibliotekens kataloger hittar du titlar på böcker och uppslagsverk som behandlar ämnet. Inledningsvis kan det vara svårt att hitta de böcker man är ute efter. En hjälp kan vara att titta i litteraturhänvisningarna i de böcker man först hittar.
Tidskrifter kan också vara viktiga källor. Förteckning över sådana finns i ett register som heter Svenska Tidskriftsartiklar. Gör dig bekant med hur biblioteket klassificerar böcker och artiklar. Det gäller att leta på rätt sökord. Ta personalen på biblioteket till hjälp om du kör fast men klara dig själv så långt det går
Om ditt arbete har anknytning till företag, myndigheter eller offentliga institutioner finns ofta en hel del material att hämta direkt från detta i form av interna publikationer, protokoll, personaltidningar mm. Inom samhällsförvaltningen kan du dra nytta av offentlighetsprincipen.
Det är numera vanligt att mycket av den informations som du kan komma att behöva finns att hämta på Internet. Fråga din handledare om hjälp på lämpliga sökmaskiner om du inte redan känner till hur du söker information via Internet. Då det gäller information hämtat från Internet är det än mera viktigt att du är noga i din källkritik.
Om du samlar in information "på fältet" genom intervjuer och enkäter krävs att du planerar dessa noga innan de genomförs. Skriv ned frågor eller frågeområden som du vill finna svaren på i en intervju. Om du skall göra en enkät kan du vinna mycket på att göra en provenkät som du tester på personer i den omgivning. Det spar mycket tid i senare faser av arbetet.
Hur du har arbetet under denna fas i arbetet och de eventuella problem du stött på skall du redovisa i den skriftliga rapporten.
Tillbaka till innehållsförteckningen för denna sida. © Bengt Lind 1999-09-02Att bearbeta den information du samlat in innebär bl a att redovisa bakgrundsfaktorer, sammanställa argument och sakuppgifter ur litteraturen, att söka samband och ställa upp tabeller, räkna ut matematiska och statistiska värden, sammanfatta intervjuer och enkäter. När det gäller skrivna källor är det inte normalt att läsa alla från ärm till pärm. Snarare är det så att man bläddrar igenom dem, sökande efter användbar information och gör anteckningar om intressanta avsnitt eller sidor. Notera dina rön på lösa lappar så kan du sedan lätt ordna dem innan du skriver din rapport.
Tillbaka till innehållsförteckningen för denna sida. © Bengt Lind 1999-09-02Innan man börjar att göra ett specialarbete tror många att det är just denna punkt som är specialarbetet. Sammanställningen av informationen som man samlat in är ju bara en del av specialarbetet. Allt det övriga du gör för att kunna göra sammanställningen är ju också "specialarbetet". Tänk på det när du bedömer din egen arbetsinsats. Kursen i specialarbete är på 20 poäng. Omräknat i tid kan du räkna med att du skall behöva lägga ned ca 40 timmar totalt. Den tiden skall räcka till alla momenten som ingår specialarbetet.
Innan man kommer igång med sammanställningen kan det vara svårt att se de riktiga konturerna av det fortsatta arbetet. Återigen är det viktigt att göra en plan. Försök att hitta en struktur eller "röd tråd". Skriv ned (eller rita ett flödesschema) din plan för hur du tänkt dig att sammanställa informationen och visa den för din handledare. I detta läge kan du upptäcka att du har vissa lyckor och/eller brister i ditt material. Komplettera om möjligt med dessa. Om du av olika skäl inte kan/hinner detta skall du beskriva detta i den slutliga rapporten.
Tillbaka till innehållsförteckningen för denna sida. © Bengt Lind 1999-09-02Nu skall nu pröva om materialet ger dig möjlighet att lösa uppställda problem, att ge svar på de frågor du ställt. Observera att du kan ha gjort ett mycket bra arbete även om du kommit fram till att det inte gått att få fram något entydigt resultat. Arbetet visar att lösningen måste sökas på annat sätt. Det kan också hända att ett antagande som du gjort visat sig vara felaktigt, Att konstatera detta anser den sanne vetenskapsmanen vara lika betydelsefullt som att ha fått stöd för ett antagande.
Tillbaka till innehållsförteckningen för denna sida. © Bengt Lind 1999-09-02Sammanfattningen är avsedd för läsaren att snabbt få en uppfattning om ditt arbete. Den skall i starkt förkortad form ange problem, mål metod, genomförande, problem i samband med genomförandet, resultat, analys och värdering. Det traditionella sättet är att man placerar sammanfattningen sist i sitt arbete. Det är dock inget fel i att istället välja att inleda arbetet med en sammanfattning. Ibland kan det till och med vara att föredra.
Tillbaka till innehållsförteckningen för denna sida. © Bengt Lind 1999-09-02
Hur många sidor? Denna del är tänkt som en liten handledning i hur man kan redovisa sitt specialarbete. Dvs hur du skall gå tillväga då du skriver ut ditt specialarbete. En fråga som du förmodligen ställer dig är: "Hur många sidor skall ett specialarbete vara på?" På denna fråga går det inte att ge något enhetligt svar. Utskriften är ju bara en del av hela arbetet med specialarbetet. Allt förarbete innan du kan börja med själva utskriften tillhör också specialarbetet och skall ingå i hela bedömningen då din handledare har att bedöma och betygsätta ditt specialarbete.
Det vanliga är dock att ett specialarbete omfattar 10-20 sidor "maskinskriven text". Men man skall akta sig för att skriva bara för att fylla ut antal sidor. Det är bättre att vara kort och klar i sin framställning än att lämna ifrån sig ett arbete som fyllts ut med "prat" bara för att komma upp till ett visst antal sidor.
Tillbaka till innehållsförteckningen för denna sida. © Bengt Lind 1999-09-02
Arbetet inleds med en förstasida. Den skall innehålla namnet på specialarbetet. Har du någon underrubrik skall även den skrivas på förstasidan. Andra uppgifter som skall finnas med är ditt namn, vid vilken skola specialarbetet är gjort, tidpunkt (läsår eller termin) samt namnet på din handledare.
Tillbaka till innehållsförteckningen för denna sida. © Bengt Lind 1999-09-02De vanligaste förekommande ordbehandlingsprogrammen (exem-pelvis Microsofts Word) har stödfunktioner för just detta. Se respektive programs manual eller prata med din handledare.
Tillbaka till innehållsförteckningen för denna sida. © Bengt Lind 1999-09-02
Även andra saker som har att göra med informationen som du tycker att en läsare av ditt arbete skall känna till, kan du skriva under denna rubrik. På "högre nivåer" är det vanligt att man under denna inledande rubrik tackar de personer som på något sätt varit extra behjälpliga med tillkomsten av själva arbetsresultatet.
Tillbaka till innehållsförteckningen för denna sida. © Bengt Lind 1999-09-02Fråge- eller problemställningar
Under denna rubrik presenterar du vilka funderingar och frågeställningar du haft som utgångspunkt för ditt genomförda arbete. Det är till dessa du sedan under rubriken "analys och slutsatser" skall återknyta till. Finns det några centrala begrepp i ditt arbete som det kan finnas olika definitioner av, skall du redogöra för dessa under denna rubrik. Glöm ej hänvisning till dina källor (se "notapparaten")
Avgränsningar Under denna rubrik skall du ange på vilka grunder du valt att avgränsa ditt arbete inom valt problemområde. Eventuella problem eller svårigheter som du erfarit i samband med detta moment av specialarbetet skall du även redovisa. Tillbaka till innehållsförteckningen för denna sida. © Bengt Lind 1999-09-02Detta skall vara ett koncentrat av hela ditt arbete. Man skall kunna läsa enbart sammanfattning för att få en uppfattning om vad arbetet handlar om, vilka resultat du kommit fram till, var man i arbetet kan leta för att få mera detaljerade uppgifter om olika delmoment. Det gäller således att man i sammanfattningen gör en sådan framställning att man utifrån innehållsförteckningen kan orientera sig i ditt specialarbete.
Det traditionella sättet har varit att förlägga sammanfattningen sist i sitt arbete, men numera förekommer det lika ofta att man inledningsvis redovisar detta avsnitt.
Tillbaka till innehållsförteckningen för denna sida. © Bengt Lind 1999-09-02Författarens namn, titel samt tryckår och tryckår (dessa uppgifter hittar du vanligtvis nertill på titelsidans baksida för resp bok.) Om din källa är en tidning eller tidskrift anger du eventuell författarens namn, tidningens/tidskriftens namn, årtal och nummer.
Om din källa är hämtad från Internet skall du ange Internetadressen, exempelvis http://www.sb.gov.se (Sveriges regerings hemsida) och datum.
Ordna samtliga källor i följande grupper:
Notapparat
För alla de fakta och teorier som du beskriver i ditt arbete och som inte anses kan vara allmänt kända och som inte är dina egna, skall du hänvisa till en källa. Den källa du hänvisar till skall finnas medtagen i källförteckningen.
Källhänvisningen gör du genom en nothänvisning i form av en siffra (upphöjd i löpande ordning). För att man snabbt skall hitta i den aktuella källan skall du ange sidhänvisning. Sidan förkortas s. Om du hänvisar till flera sidor använder du s 5 f (utläses sidan fem och följande) eller s 5 ff (utläses sidan fem och flera följande). Om du hänvisar till ett större antal sammanhängande sidor skriver du s 45-52.
Noten skall innehålla författarens efternamn, titel, sidhänvisning. Om man hänvisar till samma källa som föregående not skriver man ibid ("samma som föregående"). Om du hänvisar till en källa som du använt tidigare och en annan not kommer emellan, skriver du författaren, a a (anfört arbete) och sida.
Om du använder ett ordbehandlingsprogram finns numera hjälpfunktioner för just detta arbete. Se programmets manual eller fråga din handledare. Nu kan man ordna notapparaten sidvis, kapitelvis eller i slutet av hela arbetet. Vilket sätt du väljer bestämmer du själv. Det viktiga är att man är konsekvent i sin framställning. Man får inte blanda olika sätt att göra nothänvisningar. Fördelen med att ha noterna löpande på varje sida är att man slipper att bläddra för att se vad noten avser.
Tillbaka till innehållsförteckningen för denna sida. © Bengt Lind 1999-09-02Omfattande material som "stör en stilistisk framtoning" (att det ser snyggt ut) kan med fördel redovisas i en bilagedel. Här kan du även ta med sådant som har haft betydelse för ditt arbetes genomförande, men inte direkt behöver redovisas i själva rapporten. Men tänk på att inte "slänga med" ett visst antal bilagor bara för att fylla ut arbetet.
Tillbaka till innehållsförteckningen för denna sida. © Bengt Lind 1999-09-02Här följer några enkla råd som gör att arbetet blir "snyggt och lättläst".
Var inte rädd för att använda "luft" mellan olika avdelningar i ditt arbete. Försök att hålla en enhetlig mall för detta. Har du en "blankrad" mellan varje stycke, skall du ha det arbetet igenom, börjar du varje kapitel på ny sida, skall varje kapitel inledas på detta sätt.
Vid rubriksättningen skall du vara konsekvent och använda samma storlek på bokstäverna för rubriker på lika nivåer. Underrubriker skall skrivas med motsvarande lika storlek.
Använd väl tilltagna marginaler. Minimum är 2 - 2,5 cm runt om.
Numrera sidorna. Detta kan man antingen göra i sidhuvudet (upptill på papperet) eller i sidfoten (nedtill på papperet).
När du väljer ett typsnitt (utseendet på bokstäverna) och storlek skall du tänka på att välja en som är läsbar (exempelvis Times New Roman). Undvik att använd för "utsmyckade" typsnitt. Var konsekvent i ditt val av typsnitt. Blanda inte olika. Du skall även tänka på att inte blanda för många storlekar. För brödtexten rekommenderas storlek 12.
Om du använder dator som hjälp för din utskrift, undvik att förstärka ord och fraser med att styrka under. Använd istället fet stil eller kursiverad stil.
Tillbaka till innehållsförteckningen för denna sida. © Bengt Lind 1999-09-02