Övningstexter till Publisher-kursen

Text 1

Greenpeace är en internationell miljöorganisation som grundades 1971 i Kanada. Det började med protester mot kärnvapenprov i Berings hav och Polynesien. Namnet Greenpeace är lika gammalt som organisationen, och det grundar sig på tanken att skapa en grön fred på jorden. Länge verkade Greenpeace bara i Nordamerika och under de första åren var arbetet inriktat på att stoppa atombombsproven. Men antalet medlemmar växte snabbt och det gjorde också arbetsområdena.


© Bengt Lind     1999-09-07

 

 

 

Övningstexter till Publisher-kursen

Text 2

Greenpeace tog tidigt upp kampen mot valslakten och rovjakten på sälungar. Då blev det en bredare miljörörelse som även inriktade sig på andra länder. År 1977 bildade därför Greenpeace International. Idag har Greenpeace kontor i 30 länder och de har idag kontor även i Ryssland och Sydamerika. För att rörelsen ska få stå helt fri i sin verksamhet är Greenpeace en obunden organisation när det gäller politik, religion och ekonomi. Men ändå är det många som vill knyta organisationen till något land eller politiskt synsätt, t ex de amerikanska, ryska och franska underrättelseorganisationerna.

© Bengt Lind     1999-09-07

 

 

 

Övningstexter till Publisher-kursen

Text 3

Greenpeace får sina pengar Greenpeace från stödmedlemmar och sympatisörer. Alla deras aktioner bekåstas med pengar från dessa. Det finns mycket som skiljer Greenpeace från andra miljöorganisationer. En viktig skilnad är att Greenpeace strävar efter direkta resultat av sin verksamhet. De kräver snabba miljöåtgärder mot de områden kampanjerna riktar sig mot. Därför är arbetsområdena begränsade till ett visst antal frågor, för att de ska kunna vara så kunniga och effektiva som möjligt. De frågor som Greenpeace koncentrerat sig på är följande

Greenpeace har sju fartyg i Europa, USA och Australien till hjälp vid sina aktioner. Vissa aktioner har man varit tvungna att utföra från luften och till de aktionerna har man skaffat ballonger. Men vid andra aktioner behövs bara mindre hjälpmedel, t ex vid säljakten i Kanada när man använde sprayburkar med giftfri färg för att förstöra skinnen för pälsjägarna. Organisationen har också knutit till sig duktiga forskare och vetenskapsmän för att kunna möta olika regeringars och industriers argument. De har kommit långt inom sin forskning när det gäller valar och utsläpp från kemisk industri. Det gör att man måste lyssna på organisationen.

Man hör ibland hur riskfyllda Greenpeace aktioner är, t ex vid valfångsten då de gått in mellan valen och valfångstfartyget med sina små gummibåtar. Det händer att Greenpeacemedlemmar både blir misshandlade, utsatta för granatanfall och även bomb attentat. I Frankrike har en människa dött p.g.a. detta. Hur långt är Greenpeace beredda att gå i sina aktioner för att nå sina mål? De brukar säga att de är beredda att skydda naturen med sina egna kroppar. De är beredda att utsättas för våld men använder aldrig våld själva.


© Bengt Lind     1999-09-07

 

 

 

Övningstexter till Publisher-kursen

Text 4

När jag vaknade i morse kände jag mig på dåligt humör. Men det var jag bara glad för. Det visade ju att jag hade känslor. Sedan tog jag barnsalva istället för tandkräm på tandborsten. Då förstod jag att även den bäste kan göra fel. Jag kände mig djupt tacksam över den insikten.

När jag öppnade kylskåpet föll mjölkpaketet ut, gick sönder samt stänkte ned mina skor och byxor. Jag intalade mig att det var bra för ovanlädret. Byxorna hade jag ändå tänkt byta.

Under tiden kokade frukostkaffet över. Det fick mig att komma ihåg att kaffe på tom mage är hälsovådligt.

Just som jag slagit igen ytterdörren märkte jag att jag hade glömt nycklarna. - Den stunden, den sorgen nynnade jag och tänkte på att jag inte behöver bryta mig in förrän efter arbetet.

Att de nya byxorna fastnade i cykelkedjan och att jag körde rakt in i grannens häck spelade ingen roll. - Tur att det inte var ännu dyrare byxor, mumlade jag glatt. Och att det var grannens häck tillade jag positivt och vitsigt.

På jobbet tog jag en kaffekopp till skrivbordet och råkade spilla det mesta på manuset till kvartalsrapporten. - Det kunde ha varit tre veckors arbete ropade jag ut i korridoren. Tur att det bara var ett fjortondagarsjobb som blev förstört! Och förresten hade jag ändå tänkt arbeta om det!

Till lunch tog jag en råkosttallrik och bet av en tand på en liten sten. Just den tanden hade alltid varit lite sned så jag bad tandläkaren att dra ut rasket. - Lika bra att inte ha så sneda tänder, tänkte jag och kände mig uppåt.

På hemvägen skulle jag ta ut pengar, men mitt kort försvann in i bankautomaten och kom inte ut igen - fast jag genast på minuten bankade. - Nåja, de pengarna hade jag ändå bara gjort av med, filosoferade jag lugnt och tillämpade lite avslappningsteknik.

Låssmeden kostade bara 200:- och explosionen när jag knäppte på TV:n blev inte särskilt kraftig. Nu kan jag skaffa text-TV. Och så blev omtapetseringen äntligen av. Så bra!

- Det är fint att tänka positivt, tänkte jag positivt och kastade mig i sängen så att benen - på sängen - vek sig. Annars vet man vad som hade kunde gått snett idag!


© Bengt Lind     1999-09-07

 

 

 

Övningstexter till Publisher-kursen

Text 5

Om tystnad och annat kackalorum

Efter tre dagar i Las Vegas gick oljudet från de trehundra enarmade banditerna i hotelllobbyn mig på nerverna. Samtidigt i Las Vegas läste jag en artikel av den amerikanska journalisten Susan Berman där hon berättar att skränet från enarmade banditer gör henne lugn och trygg. Hon är nämligen dotter till en spelgangster och uppväxt på kasino. Där, bland alla spelbord sprang hon omkring och lekte som barn.

Visst är det intressant att ett och samma ljud väcker så olika reaktioner hos människor. I en stad lär man sig leva med larm och buller. Därför kan frånvaron av buller bli störande och på ett besynnerligt vis väcka tomhetskänslor.

Nyinflyttad på det då nybyggda Södra Stations-området på Södermalm märkte jag ganska snart att jag vantrivdes. Först begrep jag inte varför. Jag gillade ju den postmoderna vildvuxna arkitekturen. Sedan kom jag på det. Jag blev helt enkelt nervös av tystnaden, att jag aldrig hörde trafikljud, inte ens när jag promenerade på de olika fatbursgatorna.

Att bo mitt i en huvudstad och inte höra billjud är bisarrt. Det bådar inte gott att Stockholmspartiet ska härja och verka för mindre utrymme för bilar. Och att moderaterna sålt ut sina ideal och blir bilmotståndare för att få makten i Stadshuset.

Medborgare i huvudstäder som förespråkar bilfria innerstäder är bisarra. Det är som att bo mitt i urskogen och kämpa för att det där ska byggas en rondell. Men visst är det så att folk ofta tar för givet att ljud som de gillar är attraktiva även för andra. Få saker väcker lika stor frustration som när man inser att någon man är förtjust i är totalt kallsinnig inför en poplåt som man själv blir lycklig av.

Nästan religiöst lyckliga verkade en samling körsångare som under en vecka satt och sjöng på min gård. I huset mitt emot ligger nämligen ett vandrarhem. Det är för det mesta trevligt att äta frukost och titta på folk som sitter på serveringen, en japansk skolklass eller amerikanska jazzmusiker. Men för några veckor sedan, när körsångarna härjade, blev det en plåga. Att bli väckt tidigt en söndagsmorgon av barbershop är en form av tortyr.

Ändå syntes det att sångarna var övertygade om att alla som hörde stämsång skulle bli glada. Inte insåg de att de sysslade med en allvarlig form av ljudövergrepp.

Men människan är ett oförutsägbart kreatur. Efter två veckor i Marocko fick jag separationsångest när jag skulle skiljas från böneutroparens väckning i svinottan. Bara tanken på att det kliver upp en livs levande man i en minaret och ropar ut en bön för att stadens invånare ska vakna är så vacker att den ger mig gåshud.

När jag kom hem försökte jag råda bot på min ljudförlust och köpa en väckarklocka med böneutrop i en butik på Östgötagatan. Men det lät för illa från en skränig inspelning. Så nu hoppas jag att den utlovade moskén på Södermalm snart blir klar och att böneutropen överröstar det skoningslösa klockdånet från Den Norske Kirke vid Tjärhovsplan.

Fast om jag tvingas välja föredrar jag att bli väckt av klockdån framför körsång.


© Bengt Lind     1999-09-07

 

 

 

Övningstexter till Publisher-kursen

Text 6

Så här tycker Centerpartiet

Jorden är vårt gemensamma hem. Alla människor människor vårt gemensamma hem. Alla människor har en naturlig samhörighet, oavsett i vilket land vi bor och vilket språk vi talar. Händelser i ett land kan få direkta konsekvenser för befolkningen på andra sidan jordklotet

Förenta Nationerna är det viktigaste organet för internationellt samarbete. För att världen ska kunna byggas i samverkan måste Förenta Nationernas roll stärkas.

Rättvis fördelning av jordens resurser är en grundläggande jämlikhetsfråga. Det är nödvändigt att få till stånd en utjämning som ger människor i alla länder likvärdiga levnadsvillkor. Handeln mellan länder är ett annat viktigt instrument för utveckling. Den ska bedrivas på likvärdiga villkor. Även människor i fattiga länder måste få fullgod ersättning för arbetsinsatser, råvaror och förädlade varor och tjänster.

Miljön kräver ökat internationellt samarbete. Nödvändig minskning av utsläpp som förorenar luft, mark och vatten kan bara åstadkommas i samverkan. Effektiv hushållning med naturresurser är också en gemensam angelägenhet.

Global solidaritet förutsätter en solidarisk livsstil. Det ställer krav på nya lösningar för energiförsörjningstransporter, varuproduktion och livsmedelsförsörjning. Solidarisk livsstil kan inte åstadkommas enbart genom politiska beslut, utan förutsätter att varje människa tar ansvar för att begränsa och förändra sin materiella förbrukning.

Biståndet måste också inriktas på miljömedveten teknisk utveckling, kunskapsöverföring för en varaktig hållbar utveckling och på att få de ekonomiska mekanismerna att fungera.

Alla människor har rätt att leva i länder med demokratisk upp byggnad, där de fritt kan uttrycka sina åsikter utan risk för förtryck eller förföljelse.

Människor och företag ska ha likvärdiga villkor i alla delar av landet. Regional balans är en förutsättning för människors valfrihet när det gäller boende och arbete. Varje orts och landsdels speciella karaktär skall tas till vara för att utveckla näringsliv och kulturell mångfald.

Ett livskraftigt och produktivt näringsliv i hela landet är en förutsättning för vår välfärd. En mångfald av olika företag i skiftande ägandeformer leder till utveckling och nytänkande.


© Bengt Lind     1999-09-07

 

 

 

 

Övningstexter till Publisher-kursen

Text xxx


© Bengt Lind     1999-09-07