EMU, ett överstatligt vansinnesprojekt
I Maastricht avtalet lades en plan upp för hur EMU skulle drivas igenom. Nu har denna valuta blivit verklighet i elva av EU:s länder. Tony Blair har också klargjort att Storbritannien kommer att gå med. Faktum är att man som medlemmar i EU ska delta även i EMU, detta är bara en tidsfråga. Att Sverige skulle ha en alltför instabil valuta är mest en ursäkt för att Sveriges regering velat vänta med sitt inträde. Från högern i Sverige höjs starka röster om att vi måste gå med. Även Socialdemokraterna är försiktigt positiva och kommer med stor säkerhet att ta ställning för EMU till slut. Argument som att vi måste vara med och påverka och slipper växla pengar när vi ska resa hörs. Anita Gradin, vår svenska EU kommisionär som avgick tillsammans med restan kommissionen när korruptions skandalen blev alltför ohanterlig, framförde att ”Våra europeiska kollegor inte är imponerande av Sveriges agerande” och att ”Vi måste vara med och dela på riskerna”.
Tidigare valutasamarbeten i Europa har resulterat i misslyckade med ekonomiska depressioner som följd. Europa saknar några av de viktiga förutsättningar som bör finnas om en gemensam valuta ska fungera friktionsfritt. Europas länder skiljer sig markant åt. T.ex. så domineras Tysklands ekonomi av tung industri medan Portugal baserar mycket av sin på fiske. Detta gör att de olika ländernas ekonomi utvecklas på olika sätt. Om dessa länders valutor inte får ändra värde emot varandra kan s.k. makroekonomiska chocker uppstå vilket resulterar i massarbetslöshet. En gemensam valuta förutsätter också en stor rörlighet på arbetskraften inom hela området. Om Norrland drabbas av en chockartad massarbetslöshet så har jag mycket svårt att se att arbetslösa norrländska arbetare flyttar till Grekland. Både språk och kultur talar emot detta som en realistisk lösning. En chockökning av arbetslöshet i Norrland och andra mindre attraktiva regioner i Europa är för övrigt ganska trolig då EMU inte tar hänsyn till regioner.
Tillväxten kommer som EMU är uppbygd att mestadels tillfalla Europas finansiella centra, dit hör inte Norrland. Möjligheten att mildra detta igenom speciella åtgärder i krisdrabbade regioner är också mycket begränsat. För att detta effektivt skulle kunna göras i EMU så skulle en federal stat behöva bildas, men det är ju trots allt i den riktningen EU onekligen går. Dessa sektorer kommer hur som helst att drabbas p.g.a. de s.k. konvergenskrav som EMU har. Dessa innebär bl.a. att inflationen i ett land måste vara mycket låg. Detta gör man igenom att hålla styrräntorna höga. Detta leder till en minskad tillväxt som kommer att påverka statskassan negativt. Resultatet blir nedskärningar i den offentliga sektorn och därmed en ännu högre arbetslöshet. Samtidigt måste man hålla statsskulden mycket låg. Hur allt detta kommer att påverka Sverige har vi redan fått en försmak av när Sveriges regering konsekvent anpassat våran nationella ekonomi till EMU. Demokratin kommer också att kraftigt begränsas av EMU. Redan nu så har den svenska riksbanken blivit oberoende av Sveriges regering och parlament, som ett led i anpassningen. Tanken är att riksbanksdirektionen ska hålla en stabil prisnivå i landet. De har som direktiv att inte lyssna på politiker och kan inte heller avsättas. När de folkvalda inte längre har makt över den nationella ekonomin, då har demokratin dramatiskt inskränkts. EMU är ett riskprojekt där kapitalägare och storföretag får skörda frukterna vid framgång och vi vanliga människor betalar priset vid ett misslyckande i form av chockbantningar av gemensam välfärd som Skola och Vård. Ett medlemskap kommer dessutom innebära att politiken blir fastlåst i en nyliberal inriktning som kommer att ha negativa effekter på såväl arbetsrätt och demokrati som social rättvisa. Du kommer att spara några hundralappar på att slippa växla inom Europa. Denna vinst kommer dock inte på långa vägar att uppväga de negativa effekter som EMU kommer att ha på ekonomin för en stor majoritet av Sveriges befolkning.