Jag brukar säga att jag är en vanligt ovanlig tjej. Men det är ju egentligen ord som inte säger så mkt. Ska försöka klämma fram lite mer här och nu. Jag är nitton år och bor i orten, byn, hålan, staden, avkroken, metropolen Sjöbo i Skåne. Bor där själv i en liten lägenhet. Trivs bra med mitt dubbeliv som utpelar sig hemma i lägenheten och hemma hos mina föräldrar ute på landet.

Jag pluggar på gymnaset där där jag har en del kvar. Kommit lite efter men även jag ska väl ta studenten nån gång. Den som väntar på nått gott.....

På fritiden träffar jag lite kompisar och tar det allmänt lugnt. Jag och min kompis Linda bjuder ibland varandra på mer eller mindre ätlig mat för att göra matlagningen lite roligare. Och skitsnack under tiden man gör vardagliga saker piffar upp dagen mkt. Tack till Linda för att hon står ut. Lite festande kan det också bli. Men jag är ingen festprisse direkt. Inte jämfört med vad dom flesta lägger för betydelse i ordet.

Som seriös sysselsättning (är så glad att jag har den att skriva ner för annars hade jag verkat nästan helt och hållet oseriös) så spelar jag i Sjöbo ungdomsorkester. Spelar eufonium. Och för dom som inte vet vad det är (har förstått att det är rätt många) så ser ett eufonium ut som en liten tuba. Alltså ett blåsinstrument (förklaring för er som inte fattar ett dyft ). Visst är det kul med musik men det är mkt kompisarna i orkestern som lockar. Härligt gäng.

För att kort beskriva min personlighet så gör jag det med några ord: ärlig, tänkande, egoistisk, analytisk, snäll och då och då också trevlig. Egoistisk kanske inte låter så positivt men för att hoppa över min utläggning om det så säger jag bara att jag tycker ordet har fått en alldeles för dålig klang.