Siri Derkert (1888-1973) hör till de mest intressanta svenska konstnärerna under detta sekel. Utbildad på Konstakademien i Stockholm 1911-13. 1913 till Paris och påverkades där av den unga modernismen i form av kubismen. Återvände 1915 till Sverige och var under 1920-talet verksam som målare och modetecknare. Deltog 1921 i utställning på Liljevalchs i Stockholm. Bosatte sig 1930 på Lidingö utanför Stockholm. Under 1930-talet utställningar på flera platser. 1936-37 åter i Paris. Umgås i kulturradikala kretsar, bl. a. Moa Martinsson, Elin Wägner, Ninnan Santesson och Naima Wifstrand, hos vilken Siri träffade Brecht. Stort genombrott 1943 med utställning i Stockholm och i Göteborgs Konsthall.

Deltog 1943 i kurs på Kvinnliga Medborgarskolan vid Fogelstad (ibland kallad Fogelstadskolan) och skrev i dagboken sjätte kursdagen "Nu har jag beslutat mig för det enda vettiga, att sätta mig in i politik. Det duger inte att jag vet så litet". Fogelstadskolan hade bildats 1922 för att stödja och utbilda kvinnor för att som självständiga och ansvarsfulla medborgare kunna medverka i samhällsutvecklingen. Detta var bl. a. en följd av kvinnlig rösträtts införande 1921. Fogelstadskolan lades ned 1954. För Siri Derkert hade åren varit så viktiga, att när hon 1956 vann en tävling om utsmyckning av Tunnelbanan i Stockholm tog hon upp Fogelstadgruppen med Elin Wägner och Emilia Fogelklou som ett huvudtema.  Kvinnors vardagsliv, både hemma och i yrkeslivet, skildras nu tillsammans med idékampen att kvinnan är jämställd mannen och att båda könen skall medverka i samhällsarbetet.

När "Kvinnopelaren" invigdes 1958 var Siri 70 år. Nu kommer de stora uppdragen: "Ristningar i betong" för Östermalmstorgs Tunnelbanestation i Stockholm 1961-65, gobelängerna "Vi, we, nous" för Gångsätra skola på Lidingö 1962-63 och "Vad sjunger fåglarna????" för Höganäs stadshus 1965-67, "Sverigeväggen" 1967-69 för Sverigehuset vid Hamngatan/Kungsträdgården i Stockholm och skulpturen "Ren Luft - Rent vatten" för Gullingeskolan i Tensta 1968-72.

Under hela 60-talet arbetade hon med väggreliefen "Senapsträdet och himlens fåglar" med miljöfrågorna och medborgarrättsrörelsen som tema. Den kom aldrig till den plats den var avsedd för. Sedan 1983 finns den i Skövde Kulturhus. När hon 1962 representerade Sverige på Biennalen i Venedig var det med skisser till denna relief.

För Siri Derkert handlade konsten om livet. Och livet handlade om vilket samhälle vi skall leva i. Fred, miljö och medborgarrätt, kvinnan jämställd med mannen. Detta är det genomgående temat i alla hennes arbeten från 50-talets mitt och fram till hennes död 1973. I TV och radio var hon på 60-talet en färgstark debattör. Hennes sena verk var också omdiskuterade. Fanns, som alltid, synpunkter för och emot.

Det är 25 år sedan Siri dog och vi har reliefen "Senapsträdet och himlens fåglar" hos oss i Skövde Kulturhus. Därför tyckte vi att vi under kulturhuvudstadsåret 1998 skulle göra denna utställning. Det är första gången hennes sena verk sätts så i centrum i en utställning. Det inte bara en konstutställning. Det är också samtidshistoria, med kvinnor och män, som alla kämpat för en bättre värld.

Gångsätra skola på Lidingö, Höganäs stadshus, Skissernas museum i Lund, Moderna museet och privata ägare har lånat ut alla de stora viktiga verken vi behövt för denna utställning. Till utsmyckningarna i Stockholms tunnelbana har vi ett intressant skissmaterial.