forts.

som dessutom har 24 band vilket inte skolans Yamaha Pacifica har och det underlättade för mig.

Här använde jag mig dessutom av en Hughes & Kettner förstärkare istället för Marshallcombo-förstärkaren som jag använde tidigare. Ljudet blev klart annorlunda. Renare och vassare. Jag använde här min favoritdistpedal: Rocktron Rampage.

Det första solot som kommer i första halvan av låten är rakt och melodiskt. Jag använde mig av pentaskalan och pulloffs tillämpas hela tiden. Ackordföljden är C – D – E, dvs väldigt klassiskt och solot likaså vilket också var meningen.

Det andra solot som börjar efter ”breaket” är i bluesform och här använder jag en Crybaby-pedal och det blir en Kirk Hammet-touch på det hela. Solot slutar med hammer-ons.

Sedan när de elektriska kompgitarrerna återigen kommer in så börjar det tredje solot. Solot börjar väldigt orientaliskt, den harmoniska skalan är i fullt bruk. Mitt i solot trampar jag igång min wah-wah pedal igen för att övergå till penta igen. Här försöker jag spela så aggressivt som möjligt, ungefär som John Petrucci. I slutet av solot byter jag tonart till H.

Innan avslutningen kommer så börjar de markerande gitarrerna och trummorna. Först ligger gitarrerna i tonart A men byter sedan till D. Precis innan jag skulle spela in den här biten hade jag inte arrangerat det. Det gjorde jag kanske två-tre dar innan. Men det blev så att jag lade en slinga där jag ”tappar” och sedan lade jag på en annan slinga av klassiskt påbrå. En av mina favoritgitarrister Jason Becker gör så på några av sina låtar och jag tyckte det lät så förbannat fräckt att jag själv var tvungen att göra nåt sånt. Det blev faktiskt skitbra!

Då var alla inspelningarna klara (förutom att jag lade på en sista keyboard-slinga på slutet).

Det sista och det viktigaste av allt återstod: mixningen!

Jag satt två veckor och mixade låten. Till en början panorerade jag alla kanaler så att allt blev i stereo. Sedan var det väldigt svårt måste jag säga eftersom alla ljudnivåer måste ligga jämnt men vissa måste framhävas. Jag använde inte så mycket effekter i datorn eftersom jag anser att ett bra ljud görs redan från början. Spelar man bra och använder bra utrustning redan från början så ska man inte behöva använda en massa effekter i datorn. Men i vissa fall behövdes det. Jag lade på en chorus-effekt på de akustiska gitarrerna i introt (även outrot). Sedan lade jag ett svagt snare-reverb på virveltrumman. Och sen lade jag svaga ambience-reverb på lead-gitarrerna. Sedan tog jag bort skramlet från hihaten, och till slut ”gatade” jag baskaggen och sedan ändrade jag frekvens-kurvan lite grann så att den skulle framhävas. Mer än så behöver det inte vara. Till slut mastrade jag produktionen och mixade om allt till en fil.

Den 21 mars 2001 var jag otroligt nöjd med resultatet och det var då dags att säkerhetskopiera allt material och bränna över det på cd-skiva. Jag lämnade studion med stolthet.

Utrustning:

Gitarrer:                               Andra instrument:                         Trumset:          

Yamaha Pacifica                     Midi Keyboard MK-61                         Pearl drums

Jackson DXR                           Yamaha CS 2X

Applause                                  Inspelningsutrustning:

Effekter:                                 PC Pentium III 700 Mhz

Cry Baby GCB-95                      Soundcraft Spirit folio

Rocktron Rampage                  Behringer Multicom +

Basgitarrer:                         Autocom Pro    

Overland                                 Cubase VST Score

Förstärkare:                             

Marshall Valvestate 80   

Hughes&Kettner Edition Silver

Marshall Bass 60