Våra höns och tuppars egen sida
Sedan sommaren 1997 har vi varit hönsägare. De första kycklingarna var någon slags korsning mellan blommehöns, orpington och något inslag av cochin. De var både svarta och bruna, och tuppen, Orvar, var den enda som hade 'blommor', se bilden nedan. Tyvärr blev det lite av "tio små negerpojkar", eftersom den ena efter den andra dog för oss. En tog räven genom nätet(!!), resten dog av oförklarliga skäl. Kvar blev fyra hönor och tuppen. Vi medicinerade dem och det verkade som det hjälpte, men tre månader efteråt dog tuppen också. Synd, för det var en vacker och viril tupp, även om han och jag inte kom så bra överens. Kvar är nu en brun och en svart höna, Betty Boop. De får spatsera fritt ute på gården när vi är hemma, och de hjälper mig att hålla fint i landen...
 
Vi skaffade också två vithättor under året.
Tyvärr fick tuppen storhetsvansinne och försökte besegra mig varje gång jag visade mig. Vi "slogs" jämt, och det slutade med att de fick flytta till goda vänner som har en stor hönsgård med flera höns och tuppar.
Intresset har, trots motgångarna inte avtagit, utan tvärtom ökat. Det blir bara roligare och roligare ju mer man lär känna hönsen och deras liv. Jag läste om de gamla svenska lantraserna, och bestämde mig för att satsa på några hedemora- och gotlandshöns. Jag gick med i Svenska Lanthönsklubben och sommaren 1998 införskaffade vi åtta nya kycklingar. Fyra hedemorahöns och fyra gotlandshöns. Tyvärr blev en av hedemorahönorna en rovfågels byte, så det är bara 2 hönor och en tupp kvar. Och av gotlänningarna blev det två tuppar och två hönor, så en av tupparna fick flytta till en annan familj.
Här nedan är från vänster hedemoratuppen Bertil, hedemorahönorna Fluffy och Snövit och gotlandstuppen Göran. Fluffy är en dunig höna, en gren som kan uppstå bland hedemorahönsen. Hon är så söt med pepparkornsögon och nästan ingen kam alls. Ser mest ut som en förväxt kyckling.
   
Sommaren 2000 skaffade jag fyra nya kycklingar. Någon av dem kanske kommer från någon av mina egna höns. Tyvärr var två av dem tuppar, så kvar blev bara två hönor.. 

Den 22 april 2001 flyttade hela skaran höns till Inga-Lill och Willy.

Därmed var vår hönsepok slut för denna gång. En dag kanske vi skaffar nya höns, för det är verkligen trevligt att ha höns gå och sprätta och förstöra rabatterna för grannen..

 

  
 Svenska lanthönsklubben
Tillbaka