Påarp ca. 5000 f.Kr. - Lyxgolfbanan

Franks hage.(32 KB)

Ska detta bli lyxgolfbana?   
Vi ser delar av området tänkt för hål 4, 5 och 6

Insändare och andra skriverier

Tillbaka Öppet brev 1/9 1998 Kommentar 15/2 1999
Debatt 19/2 1999 Bjäretankar, 06-99
Tillägg 5/9 1999 Debatt 9/9 2002
 
Min mening: Insändaredebatt sep-okt 1998 Insändare 18/3 1999
Insändare 3/4 1999 Insändare 6/10 1999
Insändare 12/7 2000 Insändare 2000
Insändare 8/9 2001 Insändare 28/1 2002
Insändare 7/5 2002 Insändare 4/9 2002
Insändare 7/2 2003 Insändare 21/2 2003
Insändare 30/1 2004

Båstads kommunpolitiker Birgitta Rudenius (m) uttryckte, i en insändare publicerad i Nordvästra Skånes Tidningar 1/9 1998, sina tankar om golfbanan i Påarp.

Eftersom mina funderingar kontrasterade, blev resultatet följande text, publicerad i form av en insändare i NST 17/9 1998.

För och emot lyxgolfbanan

Kort svar till Birgitta Rudenius (m) 980901
Det är bra att någon av er politiker tagit ställning till lyxgolfbanan före valet. Det underlättar för en del väljare. Man undrar om det är moderaternas eller din egen inställning?
Moderaterna säger sig ju stå på den lilla uppfinningsrika småföretagarens sida. Så vitt känt är var all den mark som köpts upp av golfande sommarboende direktörer i bruk antingen av ägarna eller arrendatorer, initiativrika småföretagare.
Du nämner möjligheten av nya arbetstillfällen i samband med golfbanan. Glömmer du inte bort att mot det ställa de arbetstillfällen som försvinner i och med att den aktuella marken tas ur bruk?
Kommande generationer bjärebor har nu fråntagits sin möjlighet att äga och bruka egen mark. För vem har väl möjlighet att köpa en gård med den nya mycket höga prisnivå som nu etablerats? Bjäreborna och många andra vet att naturen är den största rikedom som finns. Man förstår att bondgårdsuppköparna avundsjukt noterat detta och fullt i enlighet med Jantelagen sett sig nödsakade att köpa ut de bofasta för att på så sätt ställa allt tillrätta.
John Lingesjö

Birgitta svarade i NST 18/9 så här .

I  NST 21/9 1998 kom mitt svar.

Bjäres oönskade utveckling

Kort svar till Birgitta Rudenius NST 980918.
Jag blev lite kluven över din text. Vari består min elakhet? Kanske ska du och jag som inte är bjärebor sedan många generationer inte lägga oss i det som vi tycker är viktigt? Men, när en utveckling accelererar ohejdat, mer och mer utan kontroll, är det kanske nödvändigt att åtminstone börja samtala med varandra. Allt som försiggår utan debatt styrs ofrånkomligt av det fåtal som är informerade. Minns också att utan kritik, såväl positiv som negativ, ingen utveckling.
Om jag förstått dig rätt så menar du att det är den socialdemokratiska jordbrukspolitikens fel att Bjäre framgent riskerar att bli en landsdel vilken allt färre bofasta har möjlighet att stanna kvar i? Det är således, enligt dig, socialdemokraterna som åstadkommit förutsättningar för omöjligt höga fastighetspriser och förstörd miljö? En golfbana i lyxklass kan ju inte sägas vara en positiv vidareutveckling av ett levande småskaligt odlinglandskap.
Av din text får man lätt intrycket att du i detta fall kämpar för och accepterar direktörernas rätt att genom penningens makt bestämma, istället för förbättrade förhållanden och möjlighter för de småföretagande lantbrukarna. "Inte tvingades de sälja!", säger du, men kanske övertalades de? Det är dock i all bedrövelsen glädjande att en lantbrukande granne fick möjligheten att ta över din/er mark. På så sätt har ju kontinuiteten till någon del säkrats!
John Lingesjö

Brigittas replik från 23/9 1998, kan läsas här.

Och som avrundning av denna minidebatt min insändare publicerad i NST 1/10 1998.

Ett levande odlings- och kulturlandskap

Svar till Birgitta Rudenius NST 980923.
Vad du säger i din text är väsentliga saker. Frågan är dock om det i alla lägen är viktigt att se till sig och sitt eller om det kanske är viktigare att värna om oss och vårt? Vi är uppenbarligen överens i vår ledsnad över nedläggningen av aktivt lantbruk. Att jordbrukspolitiken är en del av problemet är också klart. Men, en viktig detalj där vi inte tycks ha samma åsikt är om man ska resignera eller ej. Som jag uppfattar ditt perspektiv ska/får man acceptera den förda politiken och därmed genom nedläggning av jordbruk samt anläggning av lyxgolfbana ge sig in på en väg utan återvändo. Enligt mitt perspektiv bör man med alla medel istället kämpa för lantbrukarnas möjlighet till ett fortsatt aktivt levande lantbruk med dess fördelar för såväl människa som miljö. Den möjligheten frånhänder man sig ju genom att ge upp och lägga ner. Lägg märke till att med lyxgolfbanans anläggande ställs vi inför en avstängning av en mångtusenårig utveckling såväl historiskt som biologiskt. Det är en åtgärd utan möjlighet att backa.
Vad gäller de "rikas plånböcker" undrar jag vad du menar med förakt? Min vinkling utgör endast en saklig beskrivning av de frestelser och de hot penningrikedom kan innebära. Beträffande de med "nyvunna plån-böcker" kan man bara undra var ansvaret för kommande generationer finns. En paralell till din tanke att "...man tillåter det av sin fria vilja" kan vara narkomanen som av egen fri vilja tillåter sig att ta sin första sil. Det är ett faktum att med mycket pengar kan man köpa det man vill inklusive möjligheten att styra andra människor. Detta till skillnad från ditt och mitt sätt att med det öppna och ärliga samtalet arbeta för det vi tror på.
Om man ville se möjligheter, så kunde man drömma att det kapital som nu avsätts för den privata golfbanan istället användes för grundandet av en fond för de bofasta bjärebornas möjligheter till fortsatt brukande och bevarande av ett levande odlings- och kulturlandskap i Påarp med omnejd inför nästa millenium, och för att till exempel driva Ängelholms sjukhus vidare. Men det är väl bara en dröm...
John Lingesjö

Första sidan   Innehåll

Några reflektioner över den senaste tidens golfskriverier. Publicerad i NST 18 mars 1999.

Appropå tilltänkt lyxgolfbana i Påarp är det med vemod man skådar framtidsvännernas rappa framfart.
Den sker i full karriär med ordentligt applicerade skygglappar. Det skrivna ordet hastas förbi utan vare sig förståelse eller eftertanke. Att ansvar och hänsyn ej heller tillhör ingredienserna, annat än för SIG och SITT, är ytterligare att beklaga.
Empati och omtanke synes vara något ålderdomligt och bortglömt. Men det kan vara förklarligt om än oförståeligt om man har som första och största mål att rusa så snabbt som möjligt genom livet. Många är nöjda med att säga vårt och våra.
Så småningom ska allt lämnas åter till barnen som vi lånat det av - om det nu kommer att finnas något kvar att återlämna efter den vilda dansen kring guldkalven och de gyllene björnbären.
John Lingesjö

Första sidan   Innehåll

Min kommentar till två insändarskribenter. Publicerad i NST 3 april 1999.

Några golftankar

Svar till Bevara Påarp Golfbollsfritt, NST 990308 och Palle, NST 990311.
Förstnämnda signatur undrar vad de som bor i husen inom den planerade golfbanan säger. Husen har bebotts av samma familjer i trettio år och mer. En del av dessa är inne på fjärde och femte generation i Påarp. Självklart och naturligt är de ledsna och i vissa fall förtvivlade över tanken på att en golfbana är tilltänkt i Påarp.
Som du/ni förmodar är heller ingen road av att ha en massa bolletande golfare springande runt knutarna.
Ingen är heller tilltalad av tanken att golfbollar är tänkta att korsa vägen på fem ställen samt att åtminstone en green, intensivgödslad och giftbekämpad, är planerad i omedelbar närhet av dricksvattentäkten, vilken förmodligen dessutom är tänkt att användas för de vattenmängder som åtgår för bevattning av en golfbana.
Likaså är de förbryllade över den människosyn som uppvisats från en del håll där man använt avundsjuka, främlingsfientlighet och andra kränkande tillmälen om dem som försökt att tala om värdet av att bevara området inför framtiden.
Att fakta som kommunens planer, länets bevarandprogram, fornminnen och annat inte betraktas som sakskäl är förvisso underligt, på samma sätt som uttalanden från olika håll att stugorna kan köpas upp, flyttas eller på andra sätt hållas ur vägen för banan.
Uttalanden som signaturen Palles om att dela med sig av Bjäre när man känner till att Bjäre är på väg att reservatiseras av de förmögna, vilka lägger under sig allt större områden, blir i sammanhanget oerhört kränkande för dem som vill bevara och dela med sig av ett Bjäre öppet för alla.
Nämnas kan att golfbaneområdet haft besökare, inte bara från detta land utan även från andra kontinenter, vilka välkomnats att dela Bjäre med övriga invånare. Besökare som uttryckt sin uppskattning över orördheten, fridfullheten och vänligheten.
En stor eloge till de arrendatorer som under senare år följt i förfädernas spår och vårdat området, men som snöpligt nog tvingats avflytta i och med golfklubbens övertagande, samt, som signaturen Bevara Påarp... nämner, den man som inte sålde sin mark utan istället valde att ge kontinuitet åt tradition och utveckling.
John Lingesjö

Första sidan   Innehåll

Önskan inför kommunstyrelsesammanträde. Insändare i NST 6 oktober 1999.

Ett av tre debattinlägg under rubriken:
Omstritt golfbaneprojekt mot beslut

De av er i kommunstyrelsen som tänker säga ja till golfbanan på onsdag, besinna er. Våga visa era väljare lite kurage och självständighet genom att inte medverka till byggandet av ännu ett monument över vår tids enfald, girighet och kortsiktighet. Säg i stället ja till mångfald, människor och möjligheter. Stoppa golfbaneplanerna i Påarp nu.
John Lingesjö

Första sidan   Innehåll

Framtiden inger oro. Publicerad i NST 12 juli 2000

Orosmoln över Bjärebygden

Allt kraftfullare signaler uppenbarar sig för varje dag som tecken på att faran för Påarpsområdet, inklusive de delar av Lillaryd och Mäsinge som numera överförts till Påarp, inte är över. Detta trots att politikerna förra året sa nej till planläggning.
 Förutom redan gjorda fastighetsregleringar och sådana som ännu inte slutförts talas det om ytterligare uppköp och utvidgning av det ursprungliga området. Kommentarer som "Har de börjat gräva än?" "Klubbhuset ska nog ligga där det ursprungligen var tänkt" och liknande bidrar naturligtvis till farhågorna, liksom markägarens uttalanden i NST-artikeln 18 maj i år där han säger sig vara öppen för aktiviteter på området och att allt inte kan bli vid det gamla.
 PEAB som i ett tidigare skede trädde in i ett partnerskapsavtal finns förmodligen fortfarande med som ett okänt och hemligt kort i bakgrunden. Detta i synnerhet som markägaren numera har stora intressen i det bolaget och med tanke på det starka engagemang som en av representanterna i det tidigare skedet visade genom operation övertalning vid ett flertal öppna möten med partierna och intresserad allmänhet.
 Att området är mycket värdefullt ur såväl natur- som kultursynpunkt har manifesterats genom ett flertal inventeringar, planer och program genom åren. Att området dessutom bör lämnas ifred för exploatering för att istället varsamt skötas är många överens om.
 Så vitt känt ät heller ingen jordbruksmark avställd på Bjäre annat än för golfbaneändamål och markerna behövs uppenbarligen då de fortfarande brukas för fullt med odlingar och betesdjur.
 Trots detta ökar nu risken för att våra efterföljare inte kommer att få uppleva det småskaliga odlingslandskapet i Påarp utan i stället får en gigantisk tillrättalagd park, kanske ett Bjäres motsvarighet till Skara sommarland, med konstgjort innehåll och ett historiskt år noll kring år 2000.
 Mitt i allt detta får vi heller inte glömma bort det mycket speciella och omdebatterade området vid Salomonhög i kanten av Sinarpsdalen som också är på väg att förloras till ännu en golfbana.
 Alla bör vi och har vi en skyldighet att tillsammans göra allt för att bevara och varsamt förvalta de sista resterna av det gamla kulturlandskapet och vår historia på Bjäre.
John Lingesjö

Första sidan   Innehåll

Inför årets kyrkoval. Publicerad i NST 8/9 2001

Västra Bjäre - ett miljöval

Årets kyrkoval närmar sig snabbt. Det är på många sätt ett viktigt och annorlunda val vilket framgått tämligen väl av den debatt som försiggått sedan tid tillbaka.
 Enligt information bland annat genom församlingsblad och websida finns det för Västra Bjäres del flera möjligheter för dem som vill ta tillvara sina rättigheter att vara med och påverka.
 Naturen är en av Bjäres stora tillgångar. Hallands Väderö, som ägs av kyrkan, är en del av denna natur som Bjäreborna med rätta är stolta över. Likaså är det vår generations liksom de kommades skyldighet att vara rädda om och förvalta väl detta vårt arv.
 Till kyrkovalet är ett antal personer nominerade. En av dessa finns på moderaternas lista och är den fastighetsmäklare Hagwell som medverkat i hela karusellen med fastighetsaffärer och elände i numera rikskända Påarpsområdet. Med tanke på att de som väljs i kyrkovalet i realiteten har ansvaret att förvalta exempelvis Hallands Väderö infinner sig en del funderingar över om Väderön liksom Påarp ska hamna i riskzonen.
 Vi har på senare tid sett många exempel på att (m)- ideologi är att sälja ut och privatisera. Eftersom skilsmässan mellan kyrka och stat är genomförd ska nu kyrkan klara sig på egen hand, och i sann (m)-anda kan det ju bli frestande att sälja ut de tillgångar man har.
 Att till exempel stycka av ett fåtal stora tomter på Väderön skulle kunna bli frestande och genom en skicklig mäklares försorg inbringa stora belopp. Vi har ju i dagarna i samband med tunneln sett hur reglerna kan vändas och vridas.
 Vanligtvis tar endast ett mindre antal människor tillvara sin möjlighet att påverka sammansättningen av kyrkans beslutande organ. Låt årets val på Västra Bjäre bli ett trendbrott. Rösta i årets kyrkoval!

John Lingesjö

Första sidan   Innehåll

(m) använde en annorlunda metod att nominera kandidater inför årets val.
Insänd till NST 28 januari 2002, ej publicerad.

Väljare engagera dig!

Kampanjerna inför årets val har börjat.
(m) i Båstad har genom ett vällovligt och "kul" initiativ givit väljarna möjlighet att med hjälp av en annons i NST 27/1 kryssa för ett antal kandidater som underlag för sammansättningen av kommunvalsedeln för sitt parti i höstens val. Annonsen/röstsedeln ska lämnas in före 3/2.
 Som väljare förbereder man sig givetvis genom att noga ta reda på de namngivna personernas inriktning och möjligheter att arbeta för ett Båstad i enlighet med sin egen uppfattning. Man kan välja att kryssa för ett eller flera namn och om man vill även ange ett eget förslag. Möjlighet finns naturligtvis för alla, även icke(m)-väljare, att påverka den kommande moderata valsedeln genom att engagera sig och kryssa.
 Här finns företrädare längs hela skalan från Christer Nordin, som bland annat genom ett föredömligt initiativ motionerat om giftfria jordbruksprodukter som en specialitet från Bjäre, via exempelvis Gedabackens Grönkvist och makarna Sandin/Rudenius, vilka sålde delar av Påarpsområdet, till mäklaren Göran Hagwell som i högsta grad varit behjälplig vid försäljningarna av det omtalade Påarpsområdet liksom miljonåkern i Torekov och som av en händelse råkar ha annons för sitt företag jämte (m)-valsedeln.
 Engagera dig, ta god tid på dig, fundera noga innan du väljer och tänk över om du vill ha representanter som värnar ett Bjäre för alla, inklusive de bofasta, eller säljer ut det...
John Lingesjö

Första sidan   Innehåll

Peabs fortsätter att gå bakom ryggen. Publicerad i NST 7 maj 2002

Skäms Peab!

PEAB fortsätter uppenbarligen på smygvägen för att kunna driva igenom sina planer.
 Det har framkommit att en del handplockade personer omkring Påarpsområdet var bjudna till ett icke offentligt möte med förtäring hos PEAB 29 april. Kvällens ämne var enligt uppgift planering för golfbana med tillbehör.
 Efter vad som läckt ut förevisades en i stort sett komplett plan för exploatering av Bjäres Hjärta.
 Det är nu sannolikt endast en tidsfråga innan Påarpsområdets historia kommer att nollställas av hänsynslösa spekulanter. Detta kommer det att medföra konsekvenser även för resten av Bjäre. Att kompisarna Karl-Axel Granlund och Hans Lindberg med flera i kraft av sin ställning och sitt kapital kommer att lyckas är väl något som ingen betvivlar.
 Mot bakgrund av detta är det inte förvånande men däremot ytterst graverande att de flesta grannar med fastigheter direkt gränsande till Granlunds inte blev vare sig informerade om, bjudna eller kallade till mötet. Skäms Peab.
John Lingesjö

Första sidan   Innehåll

Finns det kvar någon demokrati? Publicerad i NST 5 september 2002

Bjäreborna kan ännu välja levande landskap

Kommentar till S.Henriksson
"Ska pengarna bestämma" NST 15/8.

Du pekar på några oerhört väsentliga punkter. Bland annat skriver du att penningens makt inte är total. Tvärtom skulle jag vilja påstå att demokratin redan har, eller är på väg att, förlora. Hur kan jag säga så? Jo på Bjäre, eller Peabhalvön som vi numera, med ett stelnande småleende, kallar det, har samhällen och stora markområden köpts upp eller snarare ockuperats för fritidsändamål av dem med extremt mycket pengar. Marker som köpts upp framför näsan på sedan generationer fastboende som behöver dessa områden för sitt och våra nästkommandes uppehälle. Köp som möjliggjorts av en i början av 1990-talet liberaliserad förvärvslagstiftning.

Jag påstår också att det i sin förlängning därmed riskerar att bli omöjligt för Bjäre att överleva på ett naturligt sätt. Vi står inför en framtid med ett konstgjort levande landskap någon eller några månader om året. Eller ett "siste man släcker ljuset samhälle". Du skriver om "ett vägval för Bjärebygden". Vägen är vald, men det finns ännu en möjlighet att backa och ta den andra vägen.
 Det är i detta perspektiv vi ska se protesterna mot golfbanorna i bland annat Påarp och Öllöv. Fast gentligen är det inte protester mot golfbanor utan en önskan om ett levande Bjäre tillgängligt för alla året runt.

 I NST 20 augusti uttalar sig Svenska Golfförbundets ordförande: "Vi är 550000 spelare i Sverige som vill spela golf när det passar oss och inte när det passar golfbanorna". Detta menar jag understryker den egoism du nämner. Att sedan även Peab endast har ett rent vinstintresse betvivlas väl inte av någon?! Alla vi som är för ett levande Bjäre har inget emot vare sig golfspelare eller någon annan så länge ingen förstör för andra. Det vill säga "99 golfhål inom nio minuter" räcker i en kommun med cirka 14.000 invånare.
 Kommunalvalet finns ännu kvar. Därför är det nödvändigt att partierna tydligt deklarerar hur man tänker sig Bjäres framtid. Grön perforerad asfalt eller ett levande kulturlandksap med minnen från tusentals år.
 Detta kan avgöras 15/9 av informerade och engagerade väljare...

John Lingesjö

Första sidan   Innehåll

Ska Gravlund "rädda" Norrviken? Publicerad i NST 7 februari 2003

Påarpsbana för Norrvikenstöd

Kära Bjärevänner. Det är många som engagerat sig i att försöka rädda Påarpsområdet från förödelsen av exploatering. Nu har vi år 2003 och är inne på sjätte året sedan spektaklet startade. Ännu syns inget slut.
 Norrviken är som vi vet en annan del av Bjäreproblematiken. Enligt min mening finns det ett samband. En del kanske kan kalla det konspirationsteori, men jag föredrar att kalla det en möjlig och trolig utveckling.
 Norrviken är liksom Påarp en bevardevärd pärla, men i likhet med Påarp finns och har det under åren funnits krafter som velat göra strikt kommersiella jippon av det hela. Om jag rätt förstått situationen så har trädgårdarna stort behov av friskt kapital i pengar. Det kulturella kapitalet finns ju redan. Kanske, kanske inte är nuvarande situation framkallad som en bricka i ett spel vi inte ska känna till?!
 Vägen verkar utlagd för att någon kapitalstark aktör på lämpligt vis ska skjuta till resurser för att rädda anläggningen, och samtidigt kanske även bli ihågkommen historiskt sett. Kanske någon helt fristående och okänd eller någon välkänd?!
 Kanske ställer Peab, Karl-Axel Granlund eller någon i den kretsen upp och räddar en av de stora attraktionerna på Bjäre? Som erkänsla och tack för hjälpen kunde de ju få tillstånd att exploatera Påarp. Är det möjligen så det är tänkt?

John Lingesjö

Första sidan   Innehåll

Erbjudandereaktioner. Publicerad i NST 21 februari 2003

Båstad möjligheternas kommun!

Kära Bjärevänner. Ett av argumenten för att locka till sig människor är att Båstad ska vara en kommun där man kan förverkliga sina drömmar. Vem och vilka gäller det för?
 Den sjunde februari ställde undertecknad i NST frågan om Peab och Karl-Axel Granlund var tänkta att ta sig an Norrvikenproblemen och i utbyte få golfbaneplanerna i Påarp godkända. Mot bakgrund av de senaste årens utveckling på halvön var ju detta tämligen förutsägbart. Men i alla normala fall är något liknande inte möjligt att bifalla. I Båstad, möjligheternas kommun, tycks det däremot tänkbart.
 Den tolfte februari, samma dag som kommunstyrelsens arbetsutskott sammanträder i ärendet, presenterar nämligen NST med flera projektet och bekräftar därmed misstanken från den sjunde februari. Till detta kommer Peabs ultimatum där man kräver ett positivt besked direkt för att inte dra tillbaka det så kallade erbjudandet.  I länder med tveksamma och korrupta regimer tillhör mutor vardagen. Sverige har mig veterligen, åtminstone officiellt, inte denna typ av policy på dagordningen. Båstads kommun vill kanske följa sina egna vägar?

I Radio Kristianstad den 13 februari har Kjell Bertilsson åtminstone smaken att uppmärksamma lyssnarna på olämpligheten i att låta sig bestickas. Det är desto mer fascinerande att höra att en annan av kommunens ledande män, Lars Elofsson, i Sydnytt tolfte februari för det första inte skarpt och tydligt tar avstånd från ett så uppenbart mutförsök, och för det andra tar så lätt på detta flagranta förfarande att han skrattar åt frågan om man har råd att tacka nej...
 Mats Paulsson anser i NST 14 februari att Norrviken bara är ett komplement, så man kan ju undra om Peabs intentioner är att man ska dra sig ur efter några år den här gången också...

John Lingesjö

Första sidan   Innehåll

Bertilsson blandar bort korten. Publicerad i NST 30 januari 2004

Politiker låter sig förledas av golfbaneexploatörer

Kommentar till Bertilsson, NST 23/1 2004.
Den senaste tidens händelser och rapporter i media angående tilltänkt exploatering av Bjäres natur- och kulturmiljö är djupt oroväckande. Våren 2003 meddelade Peabs Mats Paulsson i en intervju i NST att det är sorgligt med all vilseledande information som förekommer. Det håller alla Bjärevänner med om och undrar varför exempelvis golfbaneexploatörer är de som bidrar mest?!
Det är sorgligt att även ledande politiker låtit sig förledas. Jag syftar närmast på sossarnas Bertilsson som i sin insändare (medvetet?) blandar bort korten beträffande den tilltänkta golfbanan i Påarp. Bertilsson talar sig varm för Solsidans golfbana, men glömmer att explicit nämna att banan inte är tänkt att vara belägen i Torekov, där Karl-Axel Granlund mfl. exploaterar Solsidanområdet, utan att det fortfarande handlar om det värdefulla rikskända området i Påarp, som ägs av just hr. Granlund. Alltså, Solsidan golfbana = golfbanan i Påarp och ingenting annat.
 Uppenbarligen har alltså golfexploatörerna här infogat en ledande politiker i sina förvillningsförsök att tvätta bort Påarp ur medvetandet. Bertilsson i sin egenskap av såväl arbetarpartiets lokala representant som oppositionsråd i kommunen borde väl mer se till de egna kommuninvånarnas intressen än den lilla klick exploatörer som härjar? Att Ragge Löfdahl och moderaterna i bla MoBn går deras ärenden är däremot föga förvånande.
 Det finns fortfarande politiker med kurage och mod att säga ifrån men i Båstad byter numera en del politiker partitillhörighet som andra byter skjortor, så nu undrar jag om Bertilsson, kanske i hemlighet, infört (m)s politik hos sossarna och/eller är på väg att byta parti?

John Lingesjö

Första sidan   Innehåll

Första sidan   Sidans topp
Uppdaterad 040130
Om du har tips på annat publicerat material om denna bana, eller synpunkter på golfbanevirusets utbredning är du välkommen att skicka e-post till John Lingesjö på adress john.lingesjo@swipnet.se.