|
|
|
|
Det första receptet som jag har som favorit "numero
ono" är Tacopajen. Första gången jag åt den var
hemma hos Mattes kusin Kinna i Jönköping. Jag tycker att den är helt fantastisk, för
den är enkel att göra och den går bra att ha både till vardag och fest. Ett problem som uppstår när barnen har blivit så stora att de inte platsar på "fritis" längre, är vad de skall äta till mellanmål när de kommer hem. Har man ingenting planerat så kan det bli vad som helst. För det mesta onyttigheter som chips och kakor som blivit kvar efter helgen. Mina barn brukar också göra något som kallas för sommargodis, en geggamoja gjord på havregryn, O´boy och (hu) vispgrädde (om det finns hemma) men det går lika bra att använda mjölk, huvudsaken det blir blött. Denna gegga brukar "gamlamoster" Bitti (min mans moster) göra till alla barnen på landet. Det är hennes grej och passar inte direkt på vintern som mellanmål. Ett tag köpte vi färdiga "Gorbysar" och småpizzor men det blir dyrt i längden och man vet inte hur mycket näring de egentligen får i sig. Dessutom brukar barnen dela med sig till hungriga kompisar, så att en påse med 10 st Gorbys räckte i 3 dagar. Jag började analysera vad som fanns i dessa piroger som gjorde att ungarna var alldeles galna i dem. Men jag gav upp. Efter mycket letande i lite olika kokböcker och lite fantasi blandat så kom jag fram till en pirog som både är mättande och god. Eftersom den är mäktig så behöver man inte göra dem så stora. Den stora fördelen är att man även kan styra innehållet så att man vet att barnen får i sig nyttigheter.
|