THE LEGEND OF STARGRO

När han vaknande ur den långa sömnen och upptäckte att Tyskland var förstört, så blev han helt bedrövad och vandrade bara omkring och spöade upp kaxiga mutanter. Efter ett halvår så fick han höra att det fortfarande fanns civilisation uppe i Skandinavien. Så han begav sig norrut och när han kom till f.d Skåne så drog han omkring i några månader och lärde sig språket och lite body bombing. Under den tiden så försörjde han sig på sina gamla stridserfarenheter genom att jobba som livvakt eller utkastare. Men xxxxxx är litet och man gör sig lätt många ovänner. Till slut blev det lite väl många så han begav sig längre norrut till Östersjöns största stad, Hindenburg.

JAKTEN PÅ BOMBMANNEN

Efter att ha varit i Hindenburg i några månader så träffade jag Lango,(också en f.d nerfryst agent) på en body bombing arena. Vi blev snabbt vänner, men just innan första halvlek så exploderade en bomb bland publiken, panik utbröt men Lango och jag hjälpte till så mycket vi kunde. Någon lade tydligen märke till det, för efteråt så blev vi kontaktade av den Pyriska underrättelsetjänsten och fick träffa en stor muterad björn som heter Traffaut. Han märkte att vi båda hade militärisk bakgrund så han bad oss leta upp bombmannen för han hade ont om folk.(Det var självklart en bluffen, men han ville se om det gick att lita på oss och samtidigt kolla in om vi verkligen var så bra som vi sa). Vi antog oss uppdraget och efter lite sökande så lyckades vi hitta bombmannen och följde efter honom till ett billigt hotellrum. Vi hoppade in där med dragna vapen och började skrika, gasta och förhöra honom. Men han var helt lugn och sa att vi hade tagit fel person och bad oss att gå. Vi visste att vi hade tagit rätt person och började därför med lite tyngre förhör d.v.s lätt misshandel,men jag han bara slå ett slag så tog han ett stenhårt stryptag på mig. Lango försökte slita bort mig men det gick inte för att han var alldeles för stark, så jag sköt honom i foten. -kliiing sade det, och huden fläcktes upp och under fanns ett blänkande endo-skeleton. Bombmannen var en Terminator model D-800. En stor strid utbröt som förstörde hela hotellrummet, men vi lyckades inte göra någon nämnvärd skada på honom så vi retirerade och roboten stack därifrån och försvann.

GIGAKRÄFT JAKTEN

En vecka senare så träffar Lango och jag en mycket rik köpman som heter Nicholas von Rijn. Han anställer oss Båda för att vara med på en gigakräft jakt. Så vi åkte ångbåt till den förbjudna zonen Stockholm och satte upp ett jaktläger och plockade fram all utrustning. Medans halva jägarlaget är ute och jagar upp lämpligt bete, så plötsligt blir vi anfallna av den mycket arga Terminatorn D-800. Vi började skjuta vilt på honom men det hjälpte inte mycket utan han gav oss en massa stryk istället, när vi plötsligt hör ett kraftigt skott och D-800 exploderar i tusen bitar och kvar blir bara skrot. Fram kommer en välbyggd person som presenterar sig som Gotén, robotskrotare. Han samlar ihop delarna av roboten och ger sig av. Då sätter dom andra igång med att börja fiska gigakräftor, genom att spänna upp stora stålnät mellan två trasiga brofästen. Lango och jag är mest med för att försvara fiskarna mot fientliga stammar av muterade hundar, katter och reptilmän. Det går bra tills ett av näten lossnar från ena fästet p.g.a att det råkade hamna två stora gigakräftor samtidigt. Jag, Lango och dom andra jägarna springer snabbt fram för att hjälpa till att dra iland nätet. Men när halva gänget halkar och håller på att åka ner i vattnet så är det bara min enorma styrka och skicklighet som räddar dem. Vi får i alla fall upp tre stora gigakräftor som är c:a 9m långa och väger 4 ton. Jag och Lango får betalt och jägarlaget beger sig hemåt, men vi bestämmer oss för att utforska den förbjudna zonen lite mer.

STOCKHOLMS BASEN

När vi sen sprang omkring och utforskade ruinerna av gamla Stockholm råkade vi hitta en nergång till tunnelbanesystemet och efter att ha förvirrat oss ännu längre ner så hittar vi en bepansrad ståldörr. Efter kraftigt våld och stora problem så lyckas vi få upp den. Där innanför ligger nergången till en hemlig och underjordisk bas. Där inne hittar vi vapen, howerboard, mini-ubåt och några skjutglada säkerhetsrobotar. Plötsligt kommer Gotén farande och börjar skjuta ner alla vaktrobotarna. Men han råkar bli träffad av ett skott och vi upptäckte att han också var en Terminator. Vi hinner inte tänka så mycket på det för Goténs våldsamma skjutande råkar sabba ett gäng datorer som då startar en självförstörelse mekanism. Då tar jag och Lango och sticker i en av mini-ubåtarna.

Mannen med den Gyllende Masken

Under tiden så hade Pyri's kejsare blivit störtad och en tysk person med storhetsvansinne hade tagit över tronen. Hans politik gick ut på att utrota alla muterade djur och människor. Det gillade inte jag så jag gick med i den Pyriska motståndsrörelsen, PBA. (Pyriska Befrielse Armen). Efter några små lyckade räder mot fientliga mål, så blir jag och Lango iväg skickade för att leta upp en mycket viktig attachéväska och dessutom möta en annan grupp av PBA. d.v.s Nicolaus van Breukelen, Callahoon m.m. Vi hittade dem och väskan på samma ställe nere på östkusten, därför att Nicolaus var fastkedjad till väskan. När vi hade träffats och pratat lite och var på väg mot vår mini-ubåt, så helt plötsligt anfaller ett gäng hårda typer, ledda av en person klädd i en vit långrock och guldmask för ansiktet. En våldsam eldstrid utbryter, men dom är för många så vi bestämmer att splittra upp för att senare mötas på Gotland. Senare då Jag och Lango försöker ta oss till ubåten, så råkade jag bli träffad av en förgiftad Guldkula. Men jag är ju mycket motståndskraftig mot gift, så vi lyckas ta oss till ubåten och åkte iväg mot Gotland. (men den där Guldmask ville jag ge ordentlig med stryk).På Gotland skulle vi köpa vapen till PBA och samtidigt fixa några kontaktpersoner. Allt gick bra tills vi av misstag råkade skjuta våran egen kontaktman, för då blev vi jagade av hans ilskna smugglargäng. Vi sprang ut i skogen och tog betäckning bakom en lång stenmur. Plötsligt när vi ligger där och skjuter på varandra så kommer SILVERHJÄLM och några av hans soldater och skjuter ner smugglarna och börjar skjuta sönder våran stenmur med ett kraftigt laservapen. Då flydde alla åt varsitt håll, utom Lango och jag som lyckades nå våran mini-ubåt. Vi hoppade ner och åkte till Baltikum.

KLOAKRÅTTORNA

När vi kom fram till den litauiska kusten så körde vi upp mini-ubåten på land (den har larvfötter) och kamouflerade den så bra att vi inte hittade den igen. Sen när Lango och jag gick omkring och letade efter bebyggelse, så anföll ett stort gäng mutant-kosacker. En stor strid utbröt och vi lyckades slå ner 12 mutanter innan vi blev övermannade och tagna till fånga. Men i deras läger så lyckades vi fly med hjälp av två SLP, lillen och jr som hade smugit sig in i lägret. Men vi blev upptäckta och fick fly väldigt fort. Medan vi sprang där så upptäckte vi en konstgjord grotta som vi sprang ner i. Vi fortsatte nedåt och upptäckte att det var gamla tunnelbane tunnlar. Efter att ha gått omkring där i några timmar, så möte vi förrädare cyborgen Gori som åkte omkring i en bepansrad "isbjörn" en sorts bandvagn.Med sig hade han ett mindre gäng soldater. Jag sköt ner några med min eldkastare, men bandvagnen som Gori måste sitta i (sedan Smurfen nästan sprängde Gori sönder och samman) var beväpnad, så dom sköt kraftigt tillbaks så vi fick springa ifrån dom, men när jag vände mig om för att skjuta soldaterna så hade min eldkastare snabbrostat sönder i det smått frätande och svagt själv-lysande kloakvattnet som fyllde tunnlarna till 1/3.Plötsligt så dök Nicolaus van Breukelen upp ur en sido tunnel. Då upptäckte jag att Lango var borta. Men vi hann inte tänka så mycket utan det dök upp ett stort antal galna strålbesmittade mutanter så Nicolaus och jag fick springa för livet. Men snart dök det även upp några kloakkrokodiler, några blodsugande facehuggers m.m. Plötsligt kom vi fram till en stor tunnelbane station, Där stod Terminatorn SILVERHJÄLM och hans gäng och väntade på oss. Vi började skjuta på dom och dom på oss. Då kom plötsligt roboten Movitz fram ut andra änden av tunneln och anföll Silverhjälm en stor strid utbröt och under den så lyckades Nicolaus och jag fly in i en sido tunnel som ledde uppåt, medans de andra d.v.s Callahoon, Lango, Sven-Ture Gryta, Lillen, Jr m.m. hittade några gånger som ledde ner till den underjordiska enklaven Russian-City, för Callahoon behövde hjälp för han hade fått en såndär facehuggers över ansiktet och var i koma.

SLUTET AV RUSSIAN-CITY

När jag kom upp så blev jag snart jagad av 2 olika stammar av mutantkosacker i några veckor innan jag kom undan. Då begav jag mig till kusten för att leta upp mini-ubåten, men jag lyckades inte hitta den så jag satte mig ner och funderade om jag skulle bygga en flotte. Men en dag senare så kommer Callahoon och Lango gående och säger att Callahoon har en stor ubåt liggande utanför kusten, så vi simmade ut till den 110 m långa ubåten i november-klassen. Vi klättrade ombord och ger oss av mot Pyri, men under vägen fick vi problem med en förrädare i besättningen som placerade ut tidsinställda bomber. När vi hade upptäckt den första så sprang jag ner i vapenförrådet och hämtade ett Robedesgevär och började skjuta sönder tidsdetonatorerna men tyvärr så råkade jag skjuta sönder lite viktig datautrustning. Så vi fick reparera ubåten i några dagar. Förrädaren fick vi självklart tag i och på honom sköt vi sönder knäskålarna och sen så slängde vi honom i sjön till de muterande hajarna.

SLAGET OM SVARTSTENA

Efter att ha blivit avsläppta på den syd Pyriska kusten så gick vi till Svartstena där PBA hade en liten bas. Där fick vi i uppdrag att kidnappa en berömd forskare som hade gått över till Hammarna. Forskaren bodde på en ö i norra Vänern som var starkt bevakad, tills vi kom dit d.v.s. Jag Stargro och von Breukelen smög oss på vakten och slog ner dem utan större problem. Sedan smög vi in i huset och slog ner några fler vakter, men när vi tog oss in i professorns arbetsrum där vi trodde att han fanns så traskade vi rakt in i SILVERHJÄLMS fälla. Då blev vi anfallna av 3 ninjor, jag drog så klart min pistol mycket snabbt för att skjuta en ninja, men då var Silverhjälm snabbare och sköt bort pistolen ur handen på mig. Så att jag blev tvungen att dra mitt svärd och gjorde ett flygande anfall mot ninjan, men det skulle jag inte ha gjort för jag fummlade just då, men ninjan missade inte utan högg nästan av mig lårbenet. Jag låg där på golvet och försökte nå mitt vapen när ninjan höjde svärdet för dödshugget, men just då rasar jätteelefanten N'gu Mabuelek ner genom takfönstret på ninjan och sedan ner genom golvet till våningen under och sedan våningen under den. Då stack de andra ninjorna och Silverhjälm genom några lönndörrar i väggen. Vi försökte då ta oss därifrån Men vi han knappt ut ur huset förrän vi blev omringade och anfallna av hundratals soldater, 20 tals stridsrobotar och några stridshelikoptrar. Vi kämpade tappert men de var för många och vi blev tillfångatagna och förda till en mycket stor hangar. Där fanns det 3 enorma Maskar, som folk sprang in och ut genom munnen på dom. Det var transportörerna. Det var genom dem som tysken fick sitt övertag och utrustning. Vi blev helt enkelt förda genom transportörena och blev då teleporterade till Landet på andra sidan.

LANDET PÅ ANDRA SIDAN

När vi kom dit så hamnade vi i ett helgrymt fängelse där dom hade konstant tortyr och misshandel, men vi tröttnade rätt så snabbt och tog och slog ihjäl några fångvaktare och rymde genom avloppsrören som vi kom åt genom att sno en handgranat och spränga sönder en toalett. Vi kröp omkring i någon timme tills vi kom ut i en skog som vi irrade omkring i några timmar/dygn till vi kom fram till en enorm kraterliknande sänka där det fanns en stad i, delvis ruiner delvis hela hus. Vi tog oss ner och gick omkring och letade efter vatten att tvätta oss i men vi hittade inget, men däremot hittade vi ett ilsket motorcykelgäng som började jaga oss och nästan slog ihjäl Callahoon, men vi satte bokstavligt käppar i hjulen för dem och räddade honom därifrån. Vi tog och gömde oss i en övergiven husruin, trodde vi ja d.v.s. För plötsligt anföll hundratals mutanter som kom upp ur underjorden. Vi kämpade ordentligt och lyckades slå ner ett tjugotal men de var för många och till slut så övermannade de oss. Men i ödets stund kom det några tungt beväpnade slavjägare som hade stått en bit bort och tittat på fighten och blivit imponerade av våran skicklighet, men istället för att hjälpa oss tog de oss tillfånga och sålde oss till ett gladiatorlag som hade enamerikansk arena-fotbolls-liknade-blod- mördar-spel som de kallade BLOODBALL.

BLOODBALL

När vi hade blivit sålda så upptäckte vi att laget och lagledarna var rätt så sjysta ändå. Ledarna för NORD-SIDAN som laget hette, berättade att om överlevde säsongen så blev man frigiven så vi bestämde oss för att satsa ordentligt och fightas istället för att fly. Med vi så menar jag : Van Breukelen. Sven Ture-Gryta och jag Stargro, för Lango hade försvunnit i tumultet med mutanterna och slavjägarna. Bloodball är nästan som amerikansk fotboll, man ska flytta en oval boll mellan poäng- givande linjer, men i bloodball får man brutalt slå ner den som har bollen och lätt misshandla dom andra med diverse medhavda vapen, typ: kniv, taggsko, basebollträ m.m. Efter några veckors träning så blev vi uttagna till varsin plats i laget. Nicolaus som ju är hyfsat liten blev airback d.v.s flygande center och då menar jag verkligen flygande, för några stora och starka typer i vårat lag kastar honom framåt och över motståndarnas försvarslinje. Jag, STARGRO som snabb och uthållig blev Runnerback på väster sida av planen, så när jag får bollen så ska springa förbi alla stora och slöa typer, för att sedan slå ner motståndarnas runnerback. Vi spelade några kvalmatcher som vårat lag vann (berodde antagligen på min skicklighet) så vi kom till final efter några hårda och brutala månader.Inför den stor matchen så var det taktiksnack och utdelning av tillbehör d.v.s vapen. Jag fick ett par tagghandskar och en liten elektronisk fjärrkontroll som stänger av cyberteknik. Nicolaus fick något slags giftpulver och ett blåsrör. Medans vi värmde upp så kom Lango till arenan för att heja på oss, men han råkade ställa sig i motståndarnas hejarklack och började skrika vårat lags hejarramsa. Men han hann inte långt innan motståndarna blev råarga och började brutalmisshandla honom, men skicklig som han är så lyckades han krypa därifrån. MATCHEN satte igång och det blev en jämn och hård match tills vårat lag råkade missa en bra passning och publiken började buua ut oss. Då råkade jag gå fram till en av sido läktarna och skälla ut publiken och kalla dom fega veklingar m.m. Då blev dom helt tokiga och började slänga flaskor, knivar, bänkar och annat löst skräp mot mig, så jag fick springa gatlopp undan bombardemanget (naturligtvis så klarade jag mig oskadd). Men på arenan rådde det slagsmåls-förbud så de tungt beväpnade vakterna började skjuta rätt in bland de arga åskådarna med automatvapen. Vakterna dödade ett 50-tal och skadade c:a 150 (under hela matchen så dödades c:a 300 och c:a 800 skadades av läktarvåld och utav vakterna). Matchen fortsätter och när det bara är 4 minuter kvar, så ligger vi under med 3-2. Då Nicolaus får tag i bollen och snabbt springer upp på en av våra storväxta spelare och tar sats och hoppvoltar över fiendemuren, samtidigt som han kastar bollen till mig. JAG gör en suverän nedtagning och börjar springa längs västerkanten mot motståndarlagets runnerback. Han verkar vara väldigt snabb och säker, men tyvärr råkade han vara cyborg, så honom stängde jag av med min fjärrkontroll och gav honom en armbåge i ansiktet och sprang vidare. Plötsligt hoppar en försvarsback fram för att stoppa mig, men jag möblerar snabbt om hans ansikte med min tagghandske. Men under de få sekunder som jag var upptagen med det så smög det sig en feg stackare upp bakom mig och kastar en brutal kastyxa i ryggen på mig. Jag vrålar till och faller ner på knä i den blöta gräsplanen. Skrikande av smärta tittar jag upp och ser tre ilskna försvarare komma kutande fram för att slå mig sönder och samman. Men STARGRO är inte känd för att ge upp, så jag biter ihop tänderna och ignorerar smärtan och reser mig upp i sista stund, så försvararna springer in i varandra. Stapplande, snubblande, små springande och med en stor kraftsammling lyckas jag nå touchdown-linjen och med ett stort lyckovrål så dunkar jag ner bollen i backen till publikens stora jubel och motståndarlagets gråtande tjut. Jag blir firad som match hjälte och motståndarlaget blir avrättade, men vi andra är glada för vi blir fria och får 1000$ dollar och en gratis fest för hela laget.

SLUTSTRIDEN

Efter matchen så gick det en glad vecka, men sen började vi längta hem. Så vi började planera flykten från Amerika. Till att börja med så hade Lango träffat några krigiska munkar ute i vildmarken, där han hade gömt sig medans vi var bloodballfångar. Vi bad dom om hjälp och det fick vi och med hjälp av munkarna så samlade vi ihop en liten armé (nästan iallafall) av hämndlystna f.d fångar, arga mutanter och giriga legoknektar och med deras hjälp så anföll vi fängelset. Medans större delen av gruppen anföll huvuddörrarna så hoppade jag, Lango, van Breukelen och Callahoon över muren då dom flesta vakterna var upptagna med våran huvudgrupp. Väl inne på det förhatliga fängelsets mark så smög vi förbi larm och förvirrade vakter tills vi kom fram till fängelsets Elcentral som var en undanskymd byggnad i en skogsdunge lite avsides från huvudbyggnaden. Vi sprängde elcentralen med 1kg C-4 så att alla larm och sökarljus slocknade och även alla elektriska stängsel stängdes av så att alla fångar bröt sig loss och hjälpte oss. Medans fångarna slog ner dom så tidigare kaxiga vakterna, så sprang JAG, Lango och c:o in i huvudbyggnaden för att leta upp vapen, fängelsechefen och en väg tillbaks till Skandinavien. Men först vapen och fängelsechefen för att "settle some scores" d.v.s HÄMND. På väg mot hans kontor så slog vi ner några vakter och tog deras automatpistoler. Ju närmare vi kom hans kontor, ju mer upphetsade blev vi, för alla hade vi spår (både fysiskt och psykiskt) av hans tortyr. Vi hittade hans kontor och sparkade in dörren och där ??????????. Men när vi gick därifrån så kom halva vaktstyrkan springande för att dom hört ?????. Vi börjar skjuta mot vakterna som är 10 stycken och har laserpistoler medans vi bara har 3 automatpistoler (typ beretta 92F) med bara ett mag var. Vi skjuter ner fyra vakter innan Lango och Van Breukelen får slut på ammunitionen och tvingas hoppa ner i ett smutstvätts nerkast. Men skjutglada jag stannade kvar och slet upp en död vakt och höll honom som en sköld framför mig, då riktade alla vakterna sina laservapen mot mig och sköt, blixtrande strålar av dödlig energi for förbi mig, men ingen kunde träffa mig och i detta aderalin-pumpande ögonblick så skjuter jag mina sex sista skott och får in 2 perfekta, 3 särskilda och 1 normal träff och alla faller, två av dom skjutna i huvudet. Men medans överlägsna jag står där och beundrar min egen skjutskicklighet och funderar vart deras vapen förråd kan ligga, så kommer resten av vaktstyrkan på 12 man springande. Jag har ju ingen ammunition kvar och jag når ingen laserpistol heller, så jag blir tvungen att hoppa efter polarna ner i smutsnerkastet. I botten på nerkastet så fanns det en container där alla smutsiga fångkläder hamnar, så vi landade mjukt. Men helt plötsligt innan vi hann tänka ut en ny plan, så kom en gaffeltruck och lyfte upp containern och körde iväg med oss. Den var troligen på väg till tvätterit men för att komma dit så var den tvungen att passera hangarhallarna med de tre stora transportör-maskarna. Så vi tog våran chans och hoppade av containertransporten och landade rakt på en passerande vaktgrupp. Vi slog lätt ner dem när både JAG, Lango och van Breukelen är enormt bra i kampsporter. Sen tog vi vakternas k-pistar och började skjuta ner andra vakter som upptäckte oss, samtidigt som vi sprang mot maskarna. Vakterna gjorde inte mycket till motstånd p.g.a anfallet utifrån och sedan fångupproret och nu vi som dimper ner från ingenstans och skjuter vilt omkring oss. Så vakterna blev lätta offer för våran tur och min överlägsna skicklighet i skjutvapen, när de flesta vakterna var döda eller jagade på flykten, så sprang vi in i transportör- maskarna. Inuti dom slemmiga och skumt luktande maskarna så känns det som om man springer jätte länge, samtidigt som man känner en mystiskt pirrande känsla hela tiden, och vips så befann vi oss i Pyrisamfundet igen. Vi springer ut ur maskarna och hamnar i en stor hangar där det pågår ett krig, mellan Hammarsoldater och PBA:are.PBA ser ut att vinna, men vi hoppar in i striden för att verkligen se till att Hammarna förlorar, och det gjorde de så klart när vi var med PBA igen. VI VANN. VI BEFRIADE PYRI, Hurra , Hurra , Hurra , Huuurrraaaa !!!!!.

Epilog

Men när vi dansade omkring i segeryran, så tog PBA och grep oss för att vara spioner, för dom kände inte igen oss. Vi hade ju varit borta i ett halv år och dom trodde antagligen att vi var döda. Så vi blev förhörda och testade i några timmar innan dom hajade att det verkligen var den oövervinnlige STARGRO, den ogripbare LANGO, den smidige VAN BREUKELEN och den cyborgiska CALLAHOON o.s.v. När PBA hade fattat allt så blev det en stor fest för oss hjältar på Kasinot Nancy, där vår vän Traffaut (ledare för underrättelsetjänsten) berättade att Hammarna är så gott som besegrade, för PBA hade lyckats komma över några stridsrobotar som dom omprogramerade för att anfalla alla andra stridsrobotar. Sen var resten av hammar-trupperna inte speciellt svårslagna. Efter en glad vecka med fester och medaljutdelningar, så blev JAG utnämnd till LÖJTNANT över upprensningstrupperna. Så jag och en grupp skjutvilliga soldater höll på i några veckor med att jaga bort en massa krypskyttar och mindre sabotagegrupper. Det gick ju snabbt och bra för det var ju jag STARGRO som var ledare för gruppen. Och efter att Hammartrupperna var utrotade så var det lugnt i en månad. Men plötsligt en natt så var det någon som placerade ut en bomb i våran vän igelkotten Sven-Ture Grytas rum. Men han vaknade upp och lyckades slänga ut bomben genom ett fönster. Kvar fanns bara en papperslapp där det stog.
-EN EXPLOSIV HÄLSNING FRÅN SILVERHJÄLM OCH GRABBARNA.

MUTANTBASEN (Hjältebasen)

För att inte historien skulle upprepa sig med en ny attack mot kejsaren, så skulle underrättelse tjänsten bygga upp en speciell livvaktstyrka och dom hade fått tag på några gamla dokument som visade att det låg en gömd bas i närheten av Hindenburg. Enligt pappren så skulle basen innehålla kraftfulla mutanter som var nerfrysta. Så jag, Callahoon, van Breukelen och några andra äventyrare skulle bege oss dit och se om det gick att värva dem.Problemet är att platsen där nergången skulle ligga, är nu en enorm soptipp som numera bebos av Garbage Warrior. Jag får en stark lust att springa upp där och spöa skiten ur alla medlemmar, men de andra agenterna/äventyrarna övertalar mig att göra det vid ett senare tillfälle. Så vi lurar alla luffare att vi hittat guld och högteknologi i soptippen och då rusade alla losers dit och under kaoset som blev så lyckades vi rota fram en kloaklucka som ledde oss ner till ett gammalt tunnelbanesystem. Därnere är det mörkt och illaluktande vatten rinner sakta fram. Vi traskar omkring i en timme och får slåss mot krokodilliknade djur och sura små mutanter innan vi kommer fram kraftig metalldörr som leder in i basen. Vi forcerar dörren och kommer in i basen och hittar ett 40 tal nerfrysta mutanter. Vi får igång strömmen och någon börjar tina upp dem, medans vi andra börjar leta efter användbara grejer. Men när mutanterna vaknade så det första de gjorde var att börja bråka och slåss med varandra och med oss. Jag började självklart slåss med dom också och plötsligt var det fullt kaos, alla sköt på alla och allt och till slut exploderade huvuddatorn och ett självförstörelse program började sin nerräkning. Det brann dessutom lite här och där, samtidigt som de flesta försökte fly med en stor hiss som ledde upp till kloakgångarna. Men van Breukelen och jag tog några trappor som ledde upp till ett garage med en lååång slutande gång som ledde uppåt. Breukelen började springa uppåt men jag såg en urgammal militärjeep stå där så jag tjuvkopplade den och körde upp med den precis innan basen exploderade och tunneln rasade ihop. Men det var några som inte klarade sig upp bl.a. så kom hjälten och cyborgen Callahoon inte upp därifrån, dessutom så dog de flesta mutanterna också, så i stort sätt så misslyckades deras uppdrag.