Nedsövda i sina plasmakaplsar färdas träningsenhet A4 genom världsrymden med i runda slängar 28 gånger ljudets hastighet. Målet, en liten oansenlig sten på en liten oansenlig måne på stegningsavstånd från Zebulagalaxen strax till vänster om universums navel, Dromeganebulosan.

Ultralånga (14,4 ljusår) banans sjunde skall sättas ut, ett vanligt rutinuppdrag för A4.

Snart kommer de att väckas av rymdskeppets dator, snart kommer de att höra Kommendör Stenbergs knastertorra stämma fastställa sista säkra meteorskikt inför mållåsningen, snart kommer de att landa, analysera kol- och kvävehalterna, ejektera rymdskotern, finstega in mot stenen, sätta ut en halvmeter toapapper, in i skeppet, knappa in åttans primkoordinater, krypa in i kapslarna och låta datorn ta ned metabolismen till nivån "Fruktansvärt Låg" och rymdfärjans hastighet till "Vansinnigt Hög". Trodde alla. Men ack vad man bedrog sig...

Kommer våra rymdhjältar att kunna utmanövrera den livsfarlige Dart Regnly och hans kumpan Späck? Kommer Princess Tårta att få Hjälten? Kommer Nasa-Nisse att skjuta Älgen? Kommer Robotsson-Martin klara ensamheten? Kommer Celluliterna att utplånas?

Missa inte årets 5-dagarsspex:

"Månbas Alfta" (I rymden kan ingen höra dig stämpla)