| jag önskar att jag
satt fast i en ekvation, likt ett gråtande, hjälplöst x. men nu är jag bara en ensam vätejon. så liten i mina elektronskal, som aldrig kläcks. jag vill förenas med dig min kära, men jag tvingas stå ut med dessa fyra svaveldioxidjoner, som kommer alldeles för nära i denna hemska svavelsyra. |