22 mars - Efter en sömnlös natt

Jag beskådar världen
och dess så kallade härlighet
med sömntörstande ögon.
Det känns kladdigt, platt och
-overkligt.
Rondellerna och tegelhusen
ser tråkigare ut än vanligt.
Ändå trivs jag här.
I gränslandet mellan
vaket och sovande.
Klockan, som aldrig sover
visar söndagsmorgon.
Jag bärs fram av trottoarerna.
Jag njuter av min ensamhet.
Det är så tyst och fridfullt,
skall man behöva offra sin sömn -
för att njuta av stillheten?

Någon frågade mig någongång-
någonting om tiden.
'Vad är klockan?'
en oförskämd fråga.
Tid är pengar - jag har ingen klocka.
Vad är vitsen med ett armbandsur,
tiden går ju ändå lika fort,
och det kan jag inte ändra på.

Jag är nöjd med min klocka
som aldrig tickar
aldrig slår
eller visar någon tid,
i alla fall så är jag det
denna sömnlösa morgon.