Skånska vitsar. 

Alla vitsar som är insatta den sista månaden.


Skånsk hembrygd.

"Är ni många som bränner sprit här i trakten"?

"O ja, vi är så många att vi bildat en hembrygdsförening".


Smittsam sjukdom.

"Doktorn", sa en upphetsad röst i telefonen, "min son har fått scharlakansfeber".

"Då måste ni hålla honom isolerad från alla hemma".

"Men doktorn förstår att han kysste pigan i går".

"Det var inte så bra, då måste vi kanske isolera henne också".

"Och doktorn - jag kysste henne, också".

"Då har ni säkert blivit smittad".

"Ja, och så kysste jag min fru efteråt".

"Tusan", sa doktorn, "då åker jag också dit"!


Färsk fisk.

En fiskhandlare stod på torget i Ystad och sålde sina produkter. En gammal dam kom fram till ståndet och petade och rev i strömmingarna.

"Den här verkar vara dålig", sa den gamla damen.

"Det är värre än så", sa handlaren, "den är faktiskt död"!


Branden.

En man ringde till brandkåren och skrek halvt hysteriskt att hans uthus stod i lågor.

"Kom genast"! skrek han.

"Javisst, men hur kommer vi dit då"?

"Har ni inte kvar era röda små bilar då"??


Skåningen och 08-an.

Tre män sitter i väntrummet på BB och väntar på sina fruar - en skåning, en neger och en stockholmare. Så kommer barnmorskan ut och säger:

"Det har hänt ett missöde. Vi har blandat ihop barnen. Ni får själva gå in och försöka reda ut saken".

Skåningen springer in - och kommer ut med det lilla negerbarnet.

"Jamen, det kan väl ändå inte vara rätt?", utbrister barnmorskan.

"Nej", säger skåningen. "Men du tror väl inte att jag vill riskera att komma hem med en stockholmare?"


Skånsk samvaro.

"Stockholmaren: - Här i Skåne har ni allt stora utvecklingsmöjligheter.

Skåningen: - Ah, si ente de', po di tre siårna har vi vann, å i norr gränsar vi te Lapplann.

Stockholmaren: - Ni menar väl Småland.

Skåningen: - Lapplann ella Smålann, de' kvettar, for vi skåninga, vi umgås ente me' den mongoliska rasen."


Skåning på resa.

"- Jodå, sade skåningen till norrlänningen, vesst har ja' rest i Norrlann! Men de' va' så räled, så ja' vände i Norrköping."


Skånskt arbete.

"Bonden: - Hår många manna e' i arbejed ida'?

Drängen: - Ja, vi e' fira mann å en påg, ja han e' ente påg, for han e' femti år, men si de' e' bara en smålänning."


Skånsk turist.

"Jo, sade skåningen till stockholmaren, Skansen e' fin å Stashused me', å liaså Djurgården å alla era museer, men ved du va' som e' de' besta ni har i Stockholm?

- Nej vad skulle det vara?

- Jo, de' e' min liv tåged som går te Malme."


Skåning hos Sankte Per.

"Skånske Nels Persen är död och har kommit till himlen. Där blev han insläppt genom en sidodörr, en ängel kom fram och skrev in hans namn i en stor bok, och gav honom en liten bjällra, och därmed var alla formaliteter undanstökade för hans räkning. Medan han står där blyg och tillbakadragen som det anstår en skåning, får han se hur hela änglaskaran kommer fram, beväpnad med sopkvastar, skurborstar, dammsugare osv och börjar göra fint framför himlens stora port. När det blivit riktigt skinande blankt försvinner änglarna men kommer strax tillbaka, nu iklädda sina finaste kläder med söndagsvingarna på och var och en med ett musikinstrument i handen. Den stora porten slås upp på vid gavel, änglaorkestern stämmer upp i en strålande jubelmarsch, och in genom porten träder en ensam man. Nels Persen som tyst åsett skådespelet, frågar en ängel vad det här skall betyda och vad det är för en figur, som nu skall släppas in.

- Jo, säger ängeln, det är en stockholmare.

- Det var egendomligt, tyckte Nels, gör ni skillnad på person här? När jag kom in för en stund sedan så skedde det utan några större formaliteter, men den här stockholmaren, han blir mottagen med alla möjliga ärebetygelser. Hur kan det vara?

- Jo, säger ängeln, se, skåningar, det har vi lite var dag, men stockholmare, det kommer så förskräckligt sällan."


Skånskt skryt.

"Far och 7-årig son Frans är av någon oförklarlig anledning på besök i centralbyråkraternas huvudort.

Frans till jämnårig stockholmspys: - Ja' e' skåning, pågablära!

Fadern (milt förebrående): - Ente skryda, Frans!"


Skånsk grammatik.

"Folkskoleinspektören kommer till en småskola och vill "höra" barnen.

En liten påg läser: - Där stod en tocke på vår gård.

Inspektören avbryter: - Min lille vän, det står väl inte tocke? Stava.

Pågen: - T-U-P-P sier tocke. Ca fem minuters stavande och återupprepande av "tocke", gråtande barn och irriterad inspektör bringar till slut lärarinnan till kokpunkten, och i överlägsen och tillrättavisande ton vänder hon sig till inspektören och säger:

- Ja, det stavas tupp, men det uttalas tocke."


Skånsk radiolyssnare.

"- Jasså, du har skaffad di' radio himma i stuan, Per?

- Jaa, ja' har de'.

- Då seder du vel inge å lyss hela daen, Per?

- Naj, de gjårr ja' ente. Når dar e' musik ella en kar som sjonger, då kan de' ju va nåd å höra po, men ella bryr ja' mi' ente så meed om ed. Ja' töcker, ad di darrade opplänningana snackar så kjeled, så en kan ble torr i halsen å ed. De' e' ente titt dar kommer en redi' skåning å sier itt or'!"


Skånsk logik.

Skåningen och dansken som står och tittar på statyn över Skånelands erövrare Karl X Gustav i Malmö:

"- Det er fanden hvad han er grim og tyk!

- Ja, men isen hållt i alla fall."


Tillbaka till huvudmenyn.

Har du en vits på lager?

Skicka den då till oss!!

Hemsida:Gert Hansson