Till minne av min Far, Sune Peterson

Född 27 november 1941

Avliden 2 april 2000

Farväl pappa, och tack för allt du har gett och gjort för mig och mina syskon i ditt allt för korta liv. Visst hade vi våra problem, men vilken familj har inte det. Jag kommer bara att minnas allt de goda med dig.

Saknaden är oändlig. Smärtan över att du gått bort, vid 59 års ålder, är enorm. I vissa stunder känns det som att jag inte orkar med den hemska tanken över att aldrig mera få träffa dig. Det känns som att en bit av mig själv har försvunnit.

Det är en ära att få vara son till dig, ”Kubben”. Du var och förblir en av Hedemoras kändisar. Det du har gjort för ungdomen i Hedemora finns det inga ord för.

Du finns inte längre kvar, men mina minnen av dig har jag kvar, så länge jag lever. Som när du, på din knaggliga engelska, presenterade mig för självaste Ivan Hlinka. Eller när jag, vid 16-års ålder, fick provköra våran Volvo i Nornskogarna. Och sedan när jag ”parkerade” den vid sjön Norn, förvandlade den till en u-båt. Eller när du köpte rollerblades till mig, Johnny och Dennis, (1984 tror jag det var) flera år innan de ”blev inne” i Sverige.

Jag har så enormt många minnen av dig. De kommer alltid att finnas kvar.
Du sitter väl uppe i himlen nu och delar ut varmkorv och varm saft till alla barnen, precis som du gjorde innan Hedemora fick ishall.
Farväl pappa. Ta hand om dig. Tack för allt. Vi syns senare.

Jag älskar dig.

Roger Pettersson