Krömikan del 1.

Travet är en sport som varje år lockar stora mängder människor att i ur och skur åka ut till banan som oftast inte ligger mer en någon mil från hemmet.

Väl på banan så går man direkt till programkiosken och köper sig ett program (om man inte gör som jag som prenumererar på sundbyholms-programmet), därefter går man och hämtar kuskarnas V5-tips, kollar strykningarna och går sedan för att leta upp en bra plats att hitta liren på. Var man sätter sig beror på vädret, på sommaren sätter man sig givetvis på uteläktaren och gassar i solen (om det inte regnar förstås, då sitter man inne), höst, vinter och vår huserar man till 95% på inomhusläktaren.

Där kan man få en höra en hel del konstiga tips om bra värmningar eller provstarter. Ta till exempel en gång när jag tyckte att jag var vågad när jag spelade en tjuga plats på en 90-oddsare som stog 20m tillägg i ett sprinterlopp, volstart dessutom. Då sitter det en snubbe bakom mig och mitt sällskap och säger strax efter att starten hade gått (till saken hör att den här hästen redan har orsakat en omstart), jag har hundra-hundra på den där hästen, det mina vänner det är vågat.

Efter några hundra meter i loppet så vrider kusken ut hästen och kör fram till ledaren och har sån tur att han kan krypa ner i ryggen på ledaren. Där ligger han still ända tills i sista kurvan då ledaren rycker ifrån, då börjar han jaga hästen för att hinna ikapp så att han kanske kan vara tvåa i mål. Nu är loppet i ett sånt skede att det är två hästar som leder med ca 30 meter varav en är den här nittio oddsaren.

Då!. Etthundrafemtio meter från mål galopperar plötsligt ledaren och tar ut sin häst i banan. Helt plötsligt blev han helt ensam på banan och försöker att göra allt han kan för att bromsa och vänta in de andra (obs. hästen inte kusken). Kusken jobbar frenetisk för att få hästen att hålla farten ända in i mål. Hästen bromsar så att man nästan kan se gruset spruta om benen på den, men han lyckas inte. Hur mycket han än försökte så var han bara tvungen att korsa mållinjen först och vinn sin första seger till nittio gånger pengarna.

Tack för såsen sa jag och gick och hämtade ut nästan 270kr, medans han bakom mig gick och hämtade ut nästan 10300kr, då känns det lite kymigt att vara småspelare.

Annars så är dessa hästar ofta väldigt vackra att se på. De är så otroligt välutvecklade för sitt ändamål och om man studerar en travare i rörelse så ska man speciellt titta på hur musklerna jobbar, det är otroligt vackert att se en väljobbad häst springa.

Sedan finns det naturligtvis avarter bland travarna också, en katt bland hermelinerna skulle man kunna säga. Det finns hästar som ser mer ut som kameler än hästar, det finns dom som ser ut som åsnor bla. Sen har vi dom galna hästarna, de heta hästarna, de dumma hästarna. För att sammanfatta det här så kan jag tillägga att en intelligent häst nästan alltid är vacker.

För er som ska åka på trav för första gången så finns det några skapliga råd att ge.

För det första, titta inte på oddstavlan, då blir man lätt pengagalen och väljer att spela på en häst med ett högre odds. Då vinner naturligtvis den som man tänkte spela.

För det andra, titta i programmet hur många vinster den har gentemot antal starter, har den vunnit mer än 40% kan den vara ett vettigt spel, naturligtvis så måste man jämföra alla de andra hästarna i programmet.

För det tredje, titta på oddsen i programmet. Hittar du en häst som har varit mycket spelad i ett par starter, men inte vunnit eller placerat sig så var uppmärksam på hur den beter sig i provstarten, där kan det finnas en luring.

För det fjärde, kolla in kuskarna, där finns det mycket information att tillgå. Till exempel en kusk som kör väldigt många lopp per år eller tävlingdag kan man anta att han/hon är en duktig kusk och dom kan det finnas anledning att bevaka.

För det femte, följ din egen instinkt. Det kan vara skillnaden mellan vinst och förlust

Sist av allt, glöm inte bort att ha roligt på travet. Spelar man inte bort hela lönen på hästar så kan man ha mycket roligt på trav. Det hela handlar till stor del om gemenskap, att umgås med sina vänner.

Att äga häst är ännu roligare fast om möjligt ett ännu dyrare nöje. Här finns allt, närheten och kontakten med individen (hästen), stor insyn om hur travshästen fungerar, man får se hur en proffessionell tränare arbetar, du får känna hoppet när din häst snart är startklar för att i nästa sekund känna förtvivlan över att din häst blev skadad i det senaste snabbjobbet på banan och måste vila i två månader.Men man får aldrig glömma bort den känslan man får när ens egen häst ska starta och man står där full av förväntan och bara hoppas att den inte ska fela. Känslan när din egen häst vinner måste vara en obeskrivlig känsla, tyvärr har jag inte fått vara med om det själv än. Det närmaste jag har kommit att vinna är när jag sålde min häst till en god vän så tog hon två segrar på de fyra första starterna. Kul! För honom.

Det finns ett sätt till att äga häst på och det är att köpa dig en häst, lösa en B-tränarlicens (sån har jag), ta kontakt med en tränare eller en amatör som du känner eller åtminstonde är lite bekant med. Ställ hästen hos dom, du sköter naturligtvis all skötsel och får lära dig grunderna i att träna häst. Till en början så behöver man massvis med hjälp av den här personen, men så småningom så lär man sig mer och mer och till slut så kan man sköta det mesta själv. När det är dags att anmäla till start eller kval (det behöver man hjälp med de första gångerna så att man verkligen har en startklar häst) så tar man kontakt med en tränare/kusk som man vill använda. Han/hon kan sedemera anmäla häst en till kval/start.

Lycka till med travandet.

Hem.

Skicka ett mail.