Mail skickat den 4 september 1998 till

Kristdemokraternas svar på frågan om valfri barnomsorg

Familjen
svarsmail från Ingvar Svensson, Infochef, fredagen den 4 september

Familjefrågorna har haft en central ställning i kristdemokraternas politiska arbete ända sedan
partiet bildades. Det handlar både om synen på familjens oersättliga ställning och uppgifter i
samhället och om utformningen av familjestödet.

Att förmedlingen av normer och värderingar fungerar bäst i en kärleksfull, nära relation är
allmänt vedertaget. Det borde leda till den politiska slutsatsen att samhället vinner på att i hela
sin uppbyggnad sträva efter att ge familjerna tillräckligt stöd för att fullt ut kunna ta på sig sin
viktiga roll. I den lilla grupp som en familj utgör får familjemedlemmarna möjlighet att möta
kärlek, omtanke och förståelse, men också att ställas inför krav och ta ansvar. På det sättet
anknyter familjen som gemenskap till människans djupaste behov - behovet att bli sedd och vara
en person som inte är utbytbar.

Under de allra första levnadsåren är barnets behov av trygghet och närhet störst. Då sker
identifikationen med omvärlden, då grundläggs tilliten till och respekten för andra människor.
Då grundläggs också det som vi kallar etik och moral. För att den processen ska fungera bra
behöver barnet i första hand omges av ett fåtal personer. Föräldrarna och familjen är då den
viktigaste, mest självklara och naturliga "lilla gemenskapen".

Perfekta familjer och felfria föräldrar existerar självfallet inte. Precis som i alla andra
sammanhang uppstår konflikter och begås misstag också inom familjen. Men trots sina brister är
familjen den viktigaste byggstenen i samhället. Fungerar inte familjen som bas fungerar inte
heller samhället.

En viktig förutsättning för att en familj ska fungera är att alla respekterar vissa grundläggande
värden som jämställdhet och respekt för varje människas integritet. En annan är att familjen inte
fungerar som en sluten enhet utan snarare som en bas för ett vidare samhällsengagemang.
Ingen kan bättre avgöra vad som är bäst för barnet än föräldrarna. Föräldrarna måste därför få
en reell möjlighet att välja barnomsorgsform och ett rejält inflytande över barnomsorgens och
skolans utformning. Alla former av barnomsorg måste ses som komplement till föräldrarnas
omsorg och utgå ifrån vad föräldrarna anser är bäst för barnen. Dagens stöd till barnfamiljerna
strider mot viktiga principer som rättvisa, valmöjligheter och god fördelningspolitik.
All erfarenhet visar att stabila och fungerande familjer är bra för både barn och vuxna och en
förutsättning för ett gott samhälle. Därför är det viktigt att lagstiftningen utformas så att den
innebär ett stöd för stabila familjerelationer.

Kristdemokraterna vill:

- att lagstiftningen utformas så att den innebär ett stöd för stabila familjerelationer
- att föräldrarna ska kunna välja vilken barnomsorgsform som passar familjen bäst
- återinföra vårdnadsbidraget till alla småbarnsfamiljer (10 procent av basbeloppet per månad
och barn fn. 3.640 kr/mån)
- ge lagstadgad rätt för föräldrar att vara tjänstlediga under barnets tre första år
- förstärka familjerådgivningen
- arbeta för ett nätverksstöd för ensamföräldrar

Mer tid för barnen
Ur kristdemokraternas valmanifest 1998:

Mer tid för barnen

Familjestabilitet ska ses som ett mål och föräldrar ska erbjudas stöd i form av
kompetent och kostnadsfri familjerådgivning samt föräldrautbildning och
föräldranätverk.

För att småbarnsföräldrarna ska få mer tid för barnen införs ett vårdnadsbidrag
från den 1 jan 1999. Det utges för barn som har fyllt ett men inte tre år. Fullt
vårdnadsbidrag motsvarar tio procent av prisbasbeloppet enligt lagen om allmän
försäkring (för närvarande 3 640 kronor) per månad. Det ger många
kombinationsmöjligheter som kan anpassas efter familjens behov. Om barnet har
plats i kommunal barnomsorg eller enskild barnomsorg som
får bidrag av en kommun, reduceras vårdnadsbidraget i tre steg. Den lagstadgade
rätten till hel tjänstledighet för vård av barn förlängs från ett och ett halvt
till tre år från barnets födelse.

Barnbidraget görs delvis behovsprövat. Alla får 700 kronor per barn och månad
samtidigt som bostadsbidraget förbättras för dem som har det sämst.
Familjeinkomsten ska vara avgörande för bostadsbidragets storlek och ytnormen
för den bostadsbidragsgrundande ytan utökas med 10 kvadratmeter. Denna
omfördelning kostar inte statskassan något extra, men innebär att samhällets
resurser når dem som bäst behöver dem.

Familjer med ensamstående mamma eller pappa kan behöva särskilt stöd. Förutom de
ekonomiska förbättringar vi föreslår i form av vårdnadsbidrag och höjt
bostadsbidrag bör ensamstående föräldrar erbjudas nätverksstöd och möjlighet
till avlastning.

Kristdemokraterna
Rikstinget 1998

Rättspolitiskt manifest

En fungerande rättstat är oumbärlig för det goda samhället. Ordet samhälle syftar på en gemensam grund, på sammanhållning. En värdeneutral rättsstat är en omöjlighet. I ett gott samhälle överförs de goda värdena och värderingarna från generation till generation. Utan dessa kommer relationerna mellan människor inte att fungera i vardagslivet. Tillit och förtroende är grundläggande för all verksamhet i samhället. Tilliten och förtroendet måste utgå ifrån att respekten för varje människas unika värde är införlivad hos varje medmänniska.

Rättsstatens uppgift är att ge en ram för dessa värden. Den skall syfta till att skapa en samlevnad i fred mellan människor och bidrar därmed också till att upprätthålla samhällets grundvärden.

Instrumenten för en fungerande rättstat måste tilldelas tillräckliga resurser och tillfredsställande kompetens. I grunden handlar rättssystemets sätt att fungera om att utövarna inom området har den grundläggande attityden till uppgiften att tillgodose största möjliga rättvisa för de enskilda människorna.

Förebyggande arbete
Den successiva ökningen av brottsligheten måste främst mötas med förebyggande insatser.
Vuxnas insatser betyder mycket för att få barn och unga att avstå från att börja begå brott. Föräldrar och andra vuxna som har ansvar för barnuppfostran måste därför stöttas i denna uppgift. Det är de vuxna i familjen och i skolan som ska ge ungdomarna den sociala tryggheten inte, som i många förorter till storstäderna, gängmedlemmar. Vi måste också kunna stötta de vuxna så att de kan vara närvarande och delaktiga i de ungas liv.

Höjd upptäcktsrisk, fasthet och konsekvens är viktiga signaler i detta preventiva arbete. Att de vuxna i familjen får mer tid för barnen har en rad positiva följdverkningar för barnet. Det är i sig brottsförebyggande. Familjestabilitet bör eftersträvas som ett grundläggande mål för samhället.

Även andra signalgivare har betydelse för införlivandet av de goda värdena; skolan, medier, kamrater etc. Rätten utformad i en lagstiftning är också den en signalgivare.

En uppskjuten alkoholdebut skulle minska brottsbenägenheten under ungdomsåren. Tidiga alkoholvanor leder lätt över i andra drogvanor, vilka i sin tur kräver stora pengar. Stora pengar kan i ett sådant läge enbart införskaffas genom brottslighet.

Socialtjänstens familjekonferenser bör användas tidigt för att förebygga brottskarriärer.

Polis och åklagare
Polisens uppgifter ska vara att förebygga brott, upprätthålla ordningen samt utreda och beivra brott. Åklagarna ska väcka och utföra åtal inom en tid som kan anses vara rimlig. För att klara dessa uppgifter behöver polis och åklagare mer resurser.

Vardagsbrottsligheten måste bekämpas effektivt. Det är oacceptabelt att inte snabbt åtgärda bostadsinbrott, överfall, våld och hot, stölder, klotter och skadegörelse. I annat fall undermineras tilltron till rättssamhället. Det är också nödvändigt med effektiv bekämpning av den grova gränsöverskridande brottsligheten, den ekonomiska brottsligheten, den mc-relaterade brottsligheten, brott med rasistiska inslag samt våld mot kvinnor.

En central samordnande funktion behövs för att bekämpa narkotikabrottslighet. Narkotikahundar ska användas i ökad utsträckning.

På polis- och åklagarmyndigheterna ska det finnas särskilda ungdomsrotlar som arbetar förebyggande samt skyndsamt utreder brott där ungdomar är inblandade.

Närpoliskontoren ska utvecklas och hållas öppna i betydligt större utsträckning. Civilanställd personal för administrativa uppgifter måste finnas i tillräcklig omfattning så att poliser kan ägna sig åt fältarbete.

Det polisära arbetet måste också organiseras så att den största tillgången till personal finns vid de tillfällen då brottsligheten förväntas vara störst. "Nolltolerans" skall vara en viktig ambition i arbetet. Vid allvarlig organiserad brottslighet ska buggning och infiltration kunna användas i ökad utsträckning. Lagstiftningen för straffbar medverkan skall skärpas.

En särskild statlig utredning bör tillsättas för att se över rutinerna för hantering av misstänkta övergrepp gjorda av poliser.

Både polis och åklagare ges möjligheter till utökad kompetens. Karriärmöjligheten för åklagare bör ses över för att öka yrkets attraktivitet. Kvalificerade advokater ska kunna biträda åklagare i komplicerade ekobrottsmål.

Domstolar
Domstolarnas uppgift är att handlägga mål och avgöranden på ett rättssäkert och effektivt sätt, beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Dom skall levereras inom rimlig tid.

Jourdomstolar med möjlighet till snabba ingripanden mot ungdomsbrottslighet bör inrättas

Tingsrätterna bör bevaras. Det är viktigt att en tillfredsställande domarkompetens upprätthålls för rättssäkra domar. Det bör övervägas att tillföra tingsrätterna förvaltningsmålen.

Domartjänster bör lättare bli tillgängliga även för kompetenta åklagare och advokater. Domare bereds möjligheter till utökad kompetens. För att undvika onödig partipolitisering bör utnämningstrumentet för domare ses över i syfte att förstärka domarnas integritet.

Organiserad brottslighet
Eftersom Sverige saknar en generell organisationslagstiftning är det svårt att direkt förbjuda rasistiska eller andra kriminella organisationer. Däremot är det möjligt att kriminalisera det enskilda deltagandet i den typen av organiserad brottslighet. Kriterier för ingripande skall vara någon form av våld, hot eller tvång. Enskilds deltagande eller stöd till rasistiska och andra kriminella organisationer bör alltså kriminaliseras.

Kristdemokraterna har under många år yrkat på att åtgärder måste vidtas mot den ekonomiska brottsligheten, t ex genom en ekobrottsmyndighet direkt underställd regeringen. För att lösa problemen med de allra svåraste ekomålen och de mest avancerade näringsrättsliga målen föreslås att marknadsdomstolen regionaliseras till sex handelsrätter placerade i de städer som nu har hovrätter, d v s Stockholm, Göteborg, Malmö, Jönköping, Sundsvall och Umeå. Handelsrätterna skall, utöver de uppgifter som idag åligger marknadsdomstolen, också få kompetens att pröva civilrättsliga mål med anknytning till ekonomisk brottslighet.

Miljöbrott ska ses som en del av den ekonomiska brottsligheten, en brottslighet som ytterst hotar det demokratiska samhället. Miljöbrottens karaktär är detsamma som traditionell ekobrottslighet på det sättet att brottet begås i näringsverksamhet och utgör ett utpräglat vinningsbrott. Bekämpandet av miljöbrott kräver utpräglad kompetens och en avancerad organisationsstruktur. Det vore naturligt för den nya ekobrottsmyndigheten att handlägga ärenden som rör miljöbrott och då även citesbrott, dvs brott som rör handel med växter och djur.

Prostitution bedrivs ofta i form av organiserad brottslighet. Om all prostitution kriminaliseras gör samhället en markering att könshandel inte är acceptabelt och nyrekryteringen kan motverkas. Denna åtgärd skulle sannolikt leda till att prostitutionen minskar. Härmed kan mycket lidande undvikas. Det är beklagligt att riksdagen valt att enbart kriminalisera den ena parten. Det skapar en obalans i rättssystemet.

Det är givetvis angeläget att en kriminalisering åtföljs av ett utbyggt system för att sätta in adekvata rehabiliterings- och vårdinsatser för dem som är inblandade i prostitution och som är i behov av detta.

Brottsoffer
Ett brottsoffer bör så långt det är möjligt hållas skadeslöst och få stöd och hjälp för återgång till ett normalt liv. Det offentliga måste också se till att utbildningen och fortbildningen för de grupper som i sitt dagliga arbete kommer i kontakt med brottsoffer erhåller relevant kunskap om brottsoffers situation och behov.

Det offentliga bör medverka till att adminstrativt stöd ges till Brottsofferjourernas verksamhet.

För att stödja vittnens och målsägandes trygghet vid domstolsförhandlingar bör det finnas tingshusvärdar.


Kriminalvård
Kriminalvården ska inge förtroende hos allmänheten genom att i sin verksamhet eftersträva en balans mellan samhällsskydd och respekt för den intagnes personliga värdighet. Målsättningen ska vara meningsfulla insatser för att möjliggöra ett liv utan brottslighet.

Familjegruppskonferenser och samhällstjänst är viktiga inslag i en god kriminalvård.

Alla anstalter ska var drogfria. Personalen ska ges resurser och möjligheter att kontrollera att drogfriheten efterlevs.

Grundlagarna
Det är nödvändigt att genomföra en översyn av de svenska grundlagarna. Grundlagarna skall präglas av en människosyn som beaktar människans värde, förutsättningar, behov och ansvar.

Det behövs en författningsdomstol där man direkt kan få påstådda kränkningar av civila rättigheter (både rättsfrågor och sakfrågor) prövade.

Två grundlagar reglerar idag informations- och yttrandefriheten; tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Dessa två grundlagsområden flyter idag alltmer samman. Arbetet på en enhetlig yttrandefrihetslagstiftning bör påbörjas.

Justitiekanslern är dels regeringens advokat och utredare av olika företeelser inom den statliga förvaltningen, dels åklagare som beslutar om åtal mot domare i Högsta Domstolen och Regeringsrätten, dessutom också åklagare i vissa mål enligt tryckfrihetsförordning och yttrandefrihetsgrundlag. Denna dubbla roll är diskutabel. En förändring och uppdelning av justitiekanslerns befogenheter bör därför genomföras efter en noggrann analys.

Tull, kustbevakning och skattemyndigheter
För att bekämpa den gränsöverskridande brottsligheten ska tull och kustbevakning ges erforderliga resurser. Skattemyndigheter ska ha goda möjligheter att undersöka skattebrott och annan ekonomisk brottslighet.

Ekonomiska ramar
Ramen för rättsväsendet under de kommande tre åren bör utökas med 990 milj kr utöver regeringens nivå (år 1999 380 milj kr, 2000 330 milj kr samt 2001 280 milj kr). Skattebrottsarbetet och tullen bör ges 900 milj kr utöver regeringsnivån samt kustbevakningen 135 milj kr under treårsperioden. Totalt ger det ett tillskott för rättsväsendet och övrig brottsbekämpning med 2.025 mrd kr under tre år.