[tillbaka]

Om läsbarhet

1974 skrev Christer Platzacks artikeln "Om läsbarhet" i nummer 2 av tidningen "Språket i bruk". Nedan följer ett referat.

Språket är en kommunikation mellan sändare och mottagare. Det kan ske skriftligt (enkelriktad kommunikation) eller muntligt (dubbelriktad). Om meddelandet som sändare skickat ut misstolkas, var kommunikationen misslyckad. Att kommunikationen misslyckats kan bland annat bero på att meddelandet var krångligt uttryckt. Men vad är det då som gör en text krånglig och finns det några metoder att bedöma om en text är svårläst?

Platzacks menar att den finns tre saker som påverkar hur läsbar en text är. Dessa är:

Innehållet - Om läsaren är förtrogen med ämnet är det mycket lättare att förstå texten.

Typografin - Texten kan vara svårläst om den är tryckt med t ex en väldigt liten grad på bokstäverna, saknar rubriker eller är fattigt på bilder.

Språket - Om språkstilen i texten är krånglig försvårar det läsandet.

Metoder för att mäta läsbarhet

Läsbarhetsforskning började så smått under 1800-talet, men det var först under 1920-talet som den första läsbarhetsformeln lades fram. En läsbarhetsformel är ett sätt mäta läsbarheten av en text. Genom att ta hänsyn till olika språkfaktorer utvecklade forskarna system som kunde poängsätta texters läslighet.

Symptom-metoden

Forskarna som utvecklade symptom-metoden var först tvungna att skaffa sig ett underlag. Detta bestod av ett antal texter som blivit rangordnade efter svårighetsgrad. Rangordningen skedde med hjälp av ett antal försökspersoner som fick berätta hur lätta eller svåra de upplevde forskarnas texter. Platzacks berättar att forskarna sedan letade rätt på de olika språkliga faktorer som påverkade texternas läsbarhet. Därefter försökte de hitta en kombination av faktorer som värderade texterna så att resultatet blev det samma som för försökspersonerna hade givit.

Så småningom lyckades forskarna utarbetat en läsbarhetsformel som fungerade bra. Att få total överensstämmelse var dock omöjligt, för formeln tog inte ta hänsyn till textens typografi och innehåll.

Ett exempel på en läsbarhetsformel som fungerar på svenska texter är läsbarhetsindex, LIX. Formeln ser ut så här:

LIX = Lo + Ml

Med formeln kommer ett antal regler som förklarar hur man ska räkna ord som långa eller korta, hur långa meningarna är, hur stor del av texten man behöver bedöma för att få ett rättvisande resultat etc. Platzacks förklarar vidare att det ställs höga krav på en läsbarhetsformel snabbhet. 1970 fann en forskare en snabbare formel. Den nya formeln, LOM, som bara mäter antalet långa ord (mer än 6 bokstäver) per mening fungerade ungefär lika bra som LIX. Platzacks tycker att LOM är att föredra då det är en snabbare metod att mäta läsbarheten med.

Nackdelarna

Nackdelarna med formler som LIX och LOM är att de bara använder sig av symptom på att en text är svårläst. LIX och LOM kan inte förklara för en författare vad som gör dennes text svårläst. Platzacks påpekar att dessa formler endast mäter den språkliga stilen. Varken typografi eller innehåll tas med i resultatet. Dessutom mäter de bara svårigheten i stilen och tar inte hänsyn till att ord som ger sämre poäng även kan göra texten mer lättläst då de skapar dramatik och stämning.

Orsaks-metoden

Orsaks-metoden försöker finna vilka språkliga faktorer som gör en text svårläst. Det görs genom att studerar de resultat som kommit fram inom ett forskningsområde som heter psykolingvistik. Denna forskningsgren försöker förklara vad som händer i människan när vi talar, skriver, lyssnar eller läser. Tyvärr kan orsaks-metoden inte erbjuda symptom-metodens snabba och effektiva formler, utan bara en ökad förståelse för människans kommunikation. Det är upp till varje författare att lära sig hur läsare fungerar och sedan utnyttja denna kunskap i skrivandets skede.

Forskarna har bl a kommit fram till att vi skapar en slags djupstruktur när vi kommunicerar. Dessa omvandlas till ytstrukturer när vi t ex talar. Lyssnaren bryter ner meddelandets ytstrukturer till djupstrukturer för att tolka det. Om författaren skriver en mening som genomgått två transformationer, kan man påstå att meningen är svårare att förstå. Dessutom visar försök att en mening blir mer lättläst om subjekt, predikat och objekt kommer tidigt i en mening.

Vidare skriver Platzacks att korta ord ofta är vanligare och därmed lättare att förstå än långa ord. Detta stämmer givetvis inte till 100%. T ex ordet eftersom är inte ovanligare än ordet yta bara för det är längre.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis kan man säga att symptom-metoden ger en effektiv bedömning av om en text är svårläst eller ej. Läsbarhetsformlerna är snabba och effektiva, men kan tyvärr inte berätta vad som är fel. Orsaks-metoden kan däremot ge en fingervisning om vad som är bra eller dålig. Tyvärr så kan denna metod inte bistå men någon formel, utan författaren för istället läsa sig till hur människans kommunikation fungerar. Denne får sedan utnyttja sina nyförvärvade kunskaper när han/hon skriver.

[tillbaka]