Att inleda och avsluta

Det finns inga bestämda regler för hur en inledning eller avslutning måste se ut. Det är upp till varje författare att själv bestämma hur man vill lägga upp texten. Men för dig som kanske vill ha lite tips följer här några exempel på hur man kan inleda och avsluta en uppsats.

Syftet med en inledning är att väcka intresse och fånga läsarens uppmärksamhet. Om du öppnar en vanlig bok och läser inledningen upptäcker du rätt fort vilka författare som kan knepet att binda sina läsare fort. Här är några vanliga sätt att inleda:
 

• Utan inledning. Många romanförfattare använder detta stilgrepp. Man kastas direkt in i handlingen. Kanske börjar boken med ett mord, eller ett uppseendeväckande uttalande. Vem känner inte igen Selma Lagerlöfs berömda inledning till "Gösta Berlings saga". "Plötsligt stod prästen i prediksstolen...."

 
• Teckna bakgrunden. Genom att ge en kort beskrivning av det förflutna kan man leda in texten på nutida händelser. En historisk skildring kan t.e.x inledas med " Den tyska ordensstatens sammanbrott på 1500-talet gjorde att flera makter söket lägga beslag på ordens baltiska områden. Bland dessa makter var också Sverige, och 1561 besatte svenska trupper norra Estland. Därmed började den politik som skulle göra Sverige till den dominerande makten i Östersjön på 1600-talet." Sen kan författaren kasta sig in i en skildring av den svenska stormaktstiden

 
• Gå från det allmänna till det enskilda. Genom att först ge en generell beskrivning av t.e.x olika svenska författare kan man leda in läsaren på en enskild författares verk. Ex. "Omkring 1910 debuterade en rad prosaförfattare, vilka har kommit att kallas tiotalister. De kom från borgerliga hem och har i sina romaner ofta skildrat köpmän och förmögna stadsbor. En av tiotalisterna var Hjalmar Bergman, en av den svenska prosakonstens största fantasibegåvningar.

 
• Anknyt till något aktuellt. Genom att följa med i tidningars och TV-kanalers nyhetsbevakning och debatter kan man använda statistik och annat som ett sätt att inleda sin uppsats. Ex "Var tionde svensk löper risken att drabbas av alzheimers sjukdom".

 
• Med en definition. Genom att förklara innebörden av ett begrepp eller en företeelse kan man leda in texten på ämnet.

 
• Med ett påstående. Du kan formulera ett direkt påstående som du sedan bemöter i din text. Det kan vara en bra inledning till en argumenterande uppsats. Texten kan sedan vara upplagd så att du bevisar varför ditt påstående är riktigt eller en kraftig argumentation om varför påståendet är felaktigt. Påståendet kan också vara ett sätt att väcka uppmärksamhet.

Ex."Ända sedan de bråkiga matinéerna på Karlstads biografer under gråtrista höstdagar av mitt yngre liv har jag varit en hängiven marxist.
Det kräver en förklaring, så att inte den ärade läsaren tror att det är frågan om någon politisk självbekännelse - utan närmast en kärleksförklaring till den amerikanska brödraskaran Marx; enligt min åsikt det mest vansinnigt roliga som förekommer på film - Chaplin får ursäkta."
 
• Med ett citat. Genom hitta ett lämpligt citat från t.e.x en roman, dikt, artikel eller dylikt kan du låta någon annan bra författare inleda din uppsats. Citatet är extra lämpligt om din uppsats kommer att handla om en författare. Genom att då citera ett av hans/hennes verk kan du redan i inledningen visa vad som är utmärkande för författaren.

 
• Med en fråga. Detta kan vara ett smidigt sätt att låta inledningen övergå i texten. T.e.x "Varför använder man droger?"

En avslutning är ett sätt att knyta ihop säcken för läsaren. Här kan du sammanfatta textens huvudinnehåll, komma med egna åsikter och avrunda texten. En uppsats utan avslutning känns avhuggen och läsaren får lätt uppfattningen att något fattas i uppsatsen.
 

• Abrupt. Naturligtvis kan man låta bli att använda avslutning. Men det är ett grepp man bör spara till romaner och noveller för att få en uppseendeväckande effekt. Men även här bör man vara sparsam. Själv känner jag mig nästan lurad om en författare slutar mitt i ett händelseförlopp och lämnar för många frågor olösta.

 
• Summerande slutsats. Genom att återknyta till de viktigaste punkterna i din uppsats kan du här ytterligare framhäva det intryck du vill att läsaren ska komma ihåg. Du kan komma med egna åsikter och ställa frågor som får läsaren att fundera lite mer över ditt ämne.

 
• Med en uppmaning. Passar ganska bra till en argumenterande uppsats. Du kan uppmana läsaren att tänka på det du har skrivit om. Om du t.e.x har skrivit en uppsats om varför man bör åka kollektivt kan du sluta din uppsats med orden: "Låt bilen stå och ta bussen till arbetet imorgon."

 
• En stämningsbild. Passar bra om du t.e.x har skrivit en berättande uppsats. Det kan vara en beskrivning av miljön, naturen, en känsla. Ex: " Med en känsla av saknad styr jag bilen mot storstaden, medan livet på gården återgår till sina gamla invanda rutiner. Korna måste fortfarande mjölkas, katterna i stallet jagar sina möss, bonden plöjer sin åker och allting verkar precis som vanligt. Men jag kommer inte att vara där..."

 
• Med en värdering. Ex."Utan att överdriva vågar jag påstå att Edith Södergran är den mest fascinerande diktaren inom vår litteratur. Det är motsättningen mellan ett liv i djupaste armod och förmågan att ändå skapa fantastiska lyriska mästerverk som gör den finlands-svenska skaldinnan så fängslande."

 
• Anknyt till inledningen. I inledningen har du kanske ställt vissa frågor som du har gått djupare in på i din uppsats. Genom att ge ett mer kortfattat svar på dina inledande frågor har du knutit ihop uppsatsen och gett en kort sammanfattning. Den riktigt late läsaren kan i princip läsa inledningen och sedan hoppa ner till din avslutning och bilda sig en snabb uppfattning över vad du har kommit fram till. Används rätt ofta i både utredande och argumenterande texter.