Back to history I Goto Inside a computer I Goto Future computer

From a counter to a computer

The first counter

Datorn har egentligen inget direkt årtal då den uppfanns, utan har under ständig tid utvecklats. Datorns utveckling står inte still utan har snarare tagit ett ännu större kliv i utvecklingen. Vad man definerar som en dator kan vara lite olika, men om vi tar och räknar dagens miniräknare till en dator, så skulle Antikyteramaskinen klassas som den första datorn, fast denna var mekanisk. Åldern på denna räknemaskin uppskattas till att vara cirka 2000 år gammal. Antikyteramaskinen bestod utav en låda med urtavlor på utsidan och ett invecklat system av kugghjul på insidan. Antikyteramaskinen hittade man i ett vrak som tror har sjönk cirka 65 f.kr.

Den första riktiga räknemaskinen, är en konstruktion av den tyska professorn Wilhelm Schickard (1592-1635)
Wilhelm Schickard var professor i matematik och astronomi. I ett brev från Wilhelm Schickard till den kände astronomen Johannes Kepler, daterat september 1623, så har man funnit skisser över en mekanisk maskin som påstås kunna utföra automatiska uträkningar med additon och subtraktion, även halvautomatiska uträkningar av multiplikation och division. Maskinen förstördes tyvärr innan den han byggas färdigt i en brand. Nutidens forskare har lyckats att rekonstruera maskinen och fått den att fungera. Nu står maskinen i stadshuset i staden Tübingen i södra Tyskland.

Istället fick fransmannen Blaise Pascal (1623-1662) äran att konstruera den första mekaniska miniräknaren. Pascal byggde sin första maskin när han bara var 19 år gammal, detta var år 1642. Pascals maskin kunde bara utföra lätta additioner samt vissa subtraktioner. Maskinen bestod till den största delen utav kugghjul men väckte ändå en stor uppmärksamhet, fast den egentligen inte hade så stora användningsområden.

Matematikern Gottfried Wilhelm Leibniz (1646-1716) som var tysk, senare adlad till Baron Gottfried, konstuerade 1974 en annan räknemaskin baserad på Pascals räknemaskin. Men hans maskin kunde även multiplicera och divisionera. Lösningen till hans uppfinning var att använda sig av kugghjul med olika långa taggar, som gick fick namnet Leibniz-hjul, den här lösningen användes ända fram till 1960-talet.

De första användbara datorerna

Under 1900-talet växte behovet av att kunna utföra beräkningar både snabbt och exakt.

1939 publicerade matematikern Alan Mathison Turing (1912-1954) en uppsats där han tog upp Charles Babbages teorier och försökte bevisa att det går att bygga en allmän programmerbar räknemaskin. Han påstod att eftersom det gick att bygga en räknemaskin som kunde utföra en bestämd uppgift, då borde det också att gå att göra en som kan utföra alla sorters beräkningar. Efter att ha lagt fram mycket avancerade matematiska argument lyckades han få med sina kollegor över världen på hans idéer. Det var också Turing som var den första som på alvar hade planer med en dator med mänsklig intelligens.

Elektroniken gör debut

Den första elektroniska räknemaskinen byggdes år 1930, det var en grupp amerikanska tekniker som leddes utav professor Vannevar Bush som konstruerade denna maskin. Denna maskin var driven av elektriska motorer, men Bush tyckte att uträkningarna tog för lång tid, så då fick han idéen att byta ut vissa av de mekaniska delarna med elektronrör. Hastigheten förbättrades avskyvärt men dåtidens elektronrör var mycket stora, energikrävande och ömtåliga. Det resulterade i att den stora maskinen blev ännu större. Trots detta så var det ett stort steg i datorns utveckling.

Den fortsatta utvecklingen gjordes under 2:a världskriget, i 3 olika länder och syften. Men alla delarna lägger en stor betydelse i det som vi idag känner till. De olika länderna som forskade i dator tillverkning var Tyskland, Storbritannien och USA.

England

Den mest kraftfulla datorn som tillverkades under 2:a världskriget var den engelska dekrypteringsmaskinen Colossus som sägs ha kommit upp i en hastighet av 5000 tecken per sekund (0,005 MHz). Sen bör man också tillägga att denna maskin inte var en programerbar dator, utan hade bara ett användningsområde. Inmatningen skedde med hjälp av en pappersremsa.

USA

Ungefär samtidigt som englands dator Colossus, forskande USA i en generell dator. Projektet leddes utav forskaren Howard Hathaway Aiken (1900-1972). Aiken vände sig till IBM och fick samtycke utav IBM-chefen Thomas John Watson. Året 1943 provkördes maskinen Mark 1, på IBMs högkvarter i Endicott. Mark 1 var nästan 20 meter lång och 3 meter hög och innehöll nästan 1 miljon komponenter. Mark 1 blev betydligt mycket långsammare än Colossus eftersom Aiken ansåg att elektronrören var oplåtliga, och använde sig därför av elektromagnetiska relä. En multiplikation kunde ta uppemot 6 sekunder medans en division kunde ta närmare 12 sekunder.

De första moderna datorerna

Det är först nu som vi kommer till de datorer som vi i dagsläget skulle kunna klassa som datorer. Datorforskningen började nu ta stora steg, och det var nu USA som tog täten i utvecklingen.