Till Dig.

Det här brevet är till Dig. Jag tänker på Dig. Jag drömmer om Dig. Jag vill se Dig komma gåendes där borta i horisonten, över ängen, en dag då solen skiner och fåglarna flyger högt över mark, flyger som för att hälsa Dig välkommen, hälsa från mig. Jag önskar att Du skulle tvingas se åt mitt håll, vända Dig mot mig och öppna Dig för mig, låta mig få lära känna Dig, dela erfarenheter och brister och hemligheter, bli vänner.

Jag drömmer om att få ta Dig med till Little Dublin och tömma en pint öl eller två och bara få tala med Dig, skratta åt alla dårar därute, skratta med Dig, förklara för Dig hur man bygger den här världen från grunden, lyssna när Du omkullkastar mina teorier, bli irriterad och försöka övertyga Dig, avbrytas av att se Dig le, ett leende som får regnbågen att skifta färger och världen att rasa samman och jag famlar efter de svar jag hade, men när Du ler kan jag slänga alla svaren ut i det blå för de betyder plötsligt ingenting.

Jag hoppas att jag får träffa Dig igen, att Du plötsligt en dag ringer på min dörr, att jag får låta Dig stiga på i min lilla etta, brygga Dig kaffe eller om Du hellre vill ha te, slå mig ned breved Dig i soffan, be Dig berätta nu och lyssna, vara Din sköld mot det onda utanför, få finnas där när världen är galen. Försöka säga nånting klokt, möta Din blick, se in i Dina ögon och sedan tappa talföret, känna miljoner tankar rusa genom mitt huvud under en kort sekund, en sekund som följs av en evighet när Du böjer Dig fram och kysser mig. Tid och rum står stilla, vi har visst lurat ödet ändå, jag möter Dina läppar och leker med Din tunga, smakar av Dig, lär mig att dyrka Dig. Luktar på Ditt hår, märker hur Din andhämtning blir tyngre, känner hur jag sedan länge tappat kontrollen, begraver sorger och spruckna ideal och bara ger mig hän åt Dig, utforskar Dig, ger Dig njutning, vi förenar oss, vi värmer varann och dagen har blivit till natt när jag somnar i Din famn.

Jag vill vakna tidigt på morgonen och se hur solljuset tränger in genom mina fönster, se att en ny dag gryr. Konstatera att Du sover djupt ännu, bara ligga breved Dig och lyssna när Du andas, veta att Du drömmer, att Du lever, att allting inte är meningslöst ändå fastän det kan kännas svårt. Tänker smeka Din kind, kyssa Dig i pannan, viska Dig god morgon, få se Dig le på nytt. Vara en beståndsdel i Ditt liv, en ingrediens, få färglägga Din vardag och låta Dig måla min. Se Dig stressa i ordning, se Dig gå iväg, just för att det är Dig jag får se. Vara en total nolla hela dagen, helt oduglig, för alla mina tankar finns ju hos Dig. Måste ringa upp Dig när det skymmer, få höra Din röst igen, höra Dig.

Jag tänker på Dig, jag drömmer om Dig, och en dag ska Du få veta. En varm sommarkväll ska vi ro ut ifrån land i en eka i solnedgången, i ett stilistiskt Happy End, lämna skiten bakom oss och lägga till vid en närbelägen ö, breda ut filten på bergshällen och slå oss ned och titta upp mot skyn som hunnit bli mörk. Där tusentals ljusår ovanför syns de två klarast lysande stjärnorna, de som brinner för oss.

                                                                                                                            Gunnar Nygren