Folkan är en teater som har rötter i 1800-talet. 1856 lät Georg Albert Müller bygga Ladugårdsteatern som Folkan hette då. Teatern var under denna epok ganska liten. Byggnaden omfattade endast två våningar omgiven av träd och buskar. Adolf Theodor Schwartz verkade för att teaterns verksamhet blomstrade under en kortare period i initialskedet. De följande 20 åren kantas av täta ägarbyten med varierande resultat.

1872 har “Kameliadamen“ svensk urpremiär på Ladugårdsteatern. I filmen med samma namn spelade Greta Garbo en utav hennes oförglömliga roller. -Garbo gjorde förövrigt scendebut på Folkan 1930.

1877 byter blivande Folkan namn från Ladugårdsteatern till Bijou-teatern. Tiden fram till 1887 betraktas som en mörk period i Folkans historia präglad av låga publiksiffror. Teaterbyggnaden fyllde då som nu även andra syften som exempelvis att inhysa konferenser. Frälsningsarmén höll 1882 sitt första möte i Sverige just på Folkan.

År 1887 hyr dock en begåvad skådespelare vid namn Carl Lund med hustru in sig i Folkans lokaler. Hans ambition är att spela lättsamma folklustspel. Det är paret Lund som introducerar begreppet Folkteatern. Lunds teaterbegåvning och folkliga framtoning förvandlar folkteatern till en succé. När sedermera Carl Lund avlider tar hans hustru över verksamheten. Tillsammans med den nye maken Johan Strömberg driver hon teatern fram till 1919.

Samma år debuterar Gerhard Johnsson, mer känd som Karl-Gerhard, tillsammans med Karl Ewert i revyn “Chaufför-Folkteatern“. I två decennier fram till 1942 drivs teatern av Karl-Gerhard. Repertoaren består av mer eller mindre glansfulla nummer. 1936 är året då Karl-Gerhard officiellt ikläder sig rollen som teaterdirektör.


Povel Ramel		 Teatern är nu belägen på den del av Östermalmstorg där den står än idag. Den nuvarande byggnadens arkitektur präglas av “funkis“ och har i salongen plats för 741 åskådare. Förkortningen “Folkan“ blir ett allt mer vedertaget begrepp i folkmun. 1943 övertar Europa Film driften som till en början uteslutande använder lokalen som biograf. Först 1951 inleds en ny era på Folkan med Stig Lommer-revyer, Sedermera (1953) även med Povel Ramel och hans ur-Knäppupp.

Folkan blir återigen teater. I mitten av 50-talet tillträder Kar de Mumma för att bli kvar vid Folkan i hela 23 år. Omsatt i revyer blir summan av “kardemumman“ hela 22 revyer fram till 1978. Vid den här tiden har också Stig Järrel förankrat Fibban som nationens hjälte.

1978 inleds en modern period i Folkans historia. Den drivande kraften kommer denna gång från teaterdirektören Olle Kinch. Resultatet av Kinch återspeglas i repertoaren. Folkan visar upp en mångfacetterad fasad med ett variationsrikt innehåll för att tillfredsställa såväl stora som små. Kinch förenar allt från “Pippi Långstrump“ (1980) med Siw Gunnel Malmkvist som Pippi till kassafarser med Gösta Ekman d y och Björn Gustafsson, samt musikaler och familjeföreställningar. Vilket är ett vinnande koncept som även den moderna folkan anno våren 1998 tagit fasta på. Dagens uppsättningar utgörs av “Art“ med Sven Bertil Taube, Sven Wolter och Johan Rabeus samt “Alfons Åberg“ där Erik Blixt innehar en av huvudrollerna. Den blandade föreställningsfloran tillsammans med annan verksamhet som att inhysa konferenser gör att Folkan verkligen gör skäl för sitt namn.
Olle Kinch

| Hemsidan |