FÖRBUNDSSTYRELSENS SPALT

Materialkontrollen brister

som så uppenbart har åsidosatt vetenskaplig objektivitet.

Godtycke

Detta skapar allvarliga problem för den enskilde patienten, som genom dessa signaler bemöts med ointresse, ovilja och alltför ofta hån.

Man måste fråga sig vad som är avsikten? Många har därmed fått stora problem med att få ut sin lagstadgade rätt till ekonomisk ersättning vid sjukdom på grund av godtyckliga beslut från olika myndigheter.

Detta märks genom att mängden förfrågningar om hjälp med över-klagningar ökar till förbundet. Många patienter med så kallade nya sjukdomar har i dagsläget mycket stora svårigheter att bevisa att de faktiskt är sjuka, trots svåra symptom.

Praktiskt taget alla, som har sökt den av riksdagen beslutade möjligheten att slippa ifrån sina amalgam-fyllningars kvicksilverpåverkan förnekas nu detta, om de inte står för kostnaden själva. Något som blir omöjligt i en pressad ekonomisk situation och med den nya tandvårdstaxan. Man frågar sig vart de ska vända sig.

Kontroversiella metoder

För 20 år sedan var akupunkturbehandling ytterst kontroversiellt. Detta prövades då av Justitieombudsmannen som fastslog "att Socialstyrelsen har ej befogenhet att enbart på grundval av egen bedömning av en läkemetods förenlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet, meddela bindande föreskrifter som är avsedda eller ägnade åt att direkt förhindra användandet av läkemetoden." Detta innebär i klartext att de försök som görs från myndigheters sida att inskränka olika läkares rätt att pröva en läkemetod saknar stöd i lagstiftningen.

Något som bör beaktas av samtliga, som på något sätt har att göra med människor med mindre kända sjukdomstillstånd. Nya läkemetoder som kan finnas i eller utanför Sverige får allså inte förhindras enligt Justitieombudsmannen.

Tyvärr ser vi allt fler exempel på motsatsen. I debattartiklar och TV-film

har den Cp-skadade filmregissören Lars Mullback beskrivit sina ansträngningar att hjälpa andra Cp-skadade, genom att till Sverige införa den ungerska pedogogik, som hjälpt honom till ett betydligt bättre liv trots svåra skador. Socialstyrelsens agerande innebär att deras "experter" dömer ut metoden, som kvacksalveri.

Vi har hört det förut, beträffande amalgamskador, MS-behandling och elöverkänslighet. Vi konstaterar, att man genom att använda sig av rätta personer, alltid kan gömma sig bakom olika "vetenskapliga" råds yttrande. De löften som Socialstyrelsens överdirektör Olof Edhag ger i olika sammanhang fullföljs som regel inte av andra tjänstemän med motsatta intressen.

Det nya året måste nu föra med sig att våra ansträngningar för ett bättre bemötande i vården och större kunskaper kommer att innebära positiva förbättringar på alla nivåer.

Det senaste årets argumentation och agerande från olika intressegrupper har tydligt visat att målet har varit att behålla amalgamet längre än vad riksdagen har beslutat.

Att skylla på att andra dentala material inte heller är helt ofarliga är inget försvar. Det stärker snarare våra krav på att alla dentalmaterial måste ha genomgått obligatoriska biokompa-tibla tester innan man tillåter försäljning och användning. Det är svårt att bevaka en marknad som ständigt försöker undanhålla fakta både för tandvårdspersonalen och de patienter som utsätts för materialen.

Behandlingsgrupp

I pågående kontakter med Socialstyrelsen har vi krävt att inte bara amalgamrelaterade sjukdomar ska diskuteras, utan hela problemkomplexet, dentala material och överkänslighet toxicitet osv. Därför måste de signaler som kommer från Socialstyrelsen och Riksförsäkringsverket bli klara och tydliga. Allmänna fraser om respekt och bra bemötande, räcker inte så länge som man inte erkänner problemet.

Claes Örtendahl, generaldirektör för Socialstyrelsen, har i debatt med riksdagens 2:e vice talman Görel Thurdin åter uttryckt sig i media på ett mycket anmärkningsvärt sätt. Han anser "att det är fel att låta sin egen passionerade övertygelse om ett vetenskapligt förhållande slå över i kritik av de myndigheter som har en annan uppfattning i sakläget."

Som organisation kan vi bara förundras över hur en generaldirektör så passionerat kan försvara en utredning

Margaretha Molius

Förbundsordförande

TF-BLADET NR 1/1997

ARTIKELSIDA

Socialministern besökte tandvårdsskadades dag

i Skellefteå

- Det ska vara tillåtet att föra en debatt om orsak och bästa medicinska behandling. En vetenskaplig debatt där alla sidor får komma till tals. Det får inte vara så att någon känner sig tystad!

- Patienten ska stå i centrum och respekteras. Ingen ska uppleva att man flyttas mellan olika institutioner - så får det inte vara!

Gåvor till TF

Tandvårdsskadeförbundets verksamhet bygger så gott som enbart på idéellt arbete. Det finns ändå ett stort behov av pengar till verksamheten. Gåvor är välkomna.

Sätt in gåvan på postgiro 436 89 11-6 och märk talongen på något av följande sätt:

• "gåva till TF:s verksamhet"

• "istället för blommor"

för att hedra någon som avlidit. Skriv namn och adress till mottagaren så skickar vi en kondoleans till de anhöriga.

• "forskningsfonden"

Tänk också på att TF kan sättas som förmånstagare då testamente upprättas och då livförsäkring tecknas.

Ovanstående var det huvudbudskap som socialminister Margot Wallström lämnade vid sitt besök i Skellefteå under en seminariedag rörande tandvårdsskadefrågor. Socialminis-tern var ute för att se och lära.

Tandläkare Olle Redhes bilder fångade åhörarna och de enda som inte förstod eller inte ville förstå sambanden, de hade undvikit att närvara.

Överläkare Bo Nilsson, Uddevalla, föreläste om de senaste medicinska rönen. Att följa hans kemiska händelseserier ger djupare dimensioner åt kroppens finstämda funktioner och ger vetenskapliga förklaringar till upplevda symtom.

Seminariedagen i oktober arrangerades på Medlefors folkhögskola i samarbete mellan TF:s arbetsgrupp i Skellefteå, ABF och ortens Hälso- och Sjukvårdsnämnd (HSN).

Levi Bergström, ordförande i Sjuk-vårdsnämnden, berättade i sitt inled

ningsanförande, att HSN var skyldig att orientera sig om vad medborgarna och patientorganisationer har för krav och förväntningar på vården.

Under dagen nämndes Västerbot-tensmodellen, en omhändertagandemodell för amalgamsjuka, i något ljusa tonarter. Då murrades det en del i bänkraderna.

Förklaringen till de skilda tolkningarna torde grunda sig på vilka erfarenheter man har av de två versioner som existerar. En teoretisk metod, och på papperet oantastlig, och en praktisk, vars funktion fallerar fullständigt. Av 100 tillfrågade hade ingen fått hjälp när frågan ställdes för något år sedan. Situationen anses vara liknande än idag om vad som uppfattas som problemets kärna. Tandläkarhögskolan i Umeå är nämligen ännu verksam som samordnare.

- För att lära sig laga ett fel måste man först erkänna dess existens, an

såg någon ute i korridoren. Detta uttalande torde alla som lyckats reparera någonting hålla med om!

Assar Fager, Umeå

INNEHÅLL

Förbundsstyrelsens spalt 2

Margaretha Molius

Socialministern i Skellefteå 3

Assar Fager

Vad ska vi äta vid amalgambesvär? 4

Åke Stenram

Nobelpris till Grönköpingsforskare? 5

Ulf Strömberg

Mitokondrier och energi 6

Mats Hanson

TF:s remissvar 8

Mats Hanson

Socialministern svarar 10

Ann-Marie Lidmark

Debattinlägg - Bredda innehållet i TF-bladet 12

Hans Nordström

Lömsk cirkelbeskrivning ökar kostnaderna 13

Olle Redhe

Ändring av tandvårdstaxan 13

Gert Brodén

Miljö och sjukdom 14

Bruce Philip Kyle

Ny professor i odontologisk toxikologi 15

Gert Brodén

Fråga tandläkaren 16

Bobbie Beckman svarar

Insändare 17

Nytt från distrikten 18

Beställ Tf-blad från Info-tjänst

Omslagsfoto: Olle Redhe

TF-BLADET NR 1/1997

ARTIKELSIDA

Vad ska vi äta

vid amalgambesvär?

Var försiktig när du byter ut ditt amalgam

SANERA

LÅNGSAMT!

• Innan amalgamsaneringen bör du skaffa dig kunskaper om hur en sanering ska gå till.

• Stärk din kropps motståndskraft mot kvicksilver genom att inta mineraler och vitaminer - i första hand selen, E-vitamin och C-vitamin. Öka dagsdoserna gradvis. Fulla dagsdoser bör uppnås 1-2 månader innan saneringen påbörjas.

• Tala med din tandläkare så att ni kommer överens om de skyddsåtgärder som ska vidtas under amalgamutborrningen och vilka tandlagningsmaterial som ska användas istället för amalgamet.

• Sanera långsamt. Borra endast ut en fyllning vid varje tandläkarbesök. Vänta sedan 6-8 veckor tills nästa fyllning borras ut.

• Se till att tandläkaren använder en gummiduk (kofferdam) runt tanden vid amalgamutborrningen. Någon gång kan det vara svårt att använda kofferdam, men i de flesta

Jag får ofta frågan om kosten kan påverka amalgambesvär. Det är särskilt fyra saker jag då tycker är viktiga.

Kosten bör vara fiberrik

Fibrerna tar till sig tungmetaller och andra gifter och för dem snabbare ut ur kroppen. De rensar även tarmkanalen från gamla avlagringar. Man kan få större effekt med olika tarmreningskurer.

Födan bör vara basisk

Födan bör göra kroppen mer basisk och ej sur. Detta gäller framför allt om man har värk. Vid ökad surhetsgrad i vävnaderna ökar smärta och värk. Surgörande kost är kött, kaffe och för mycket bröd/sädesprodukter. Basiska är grönsaker, rotfrukter och frukt, som därför bör utgöra huvuddelen av födan.

Mjölksyrebakterier

Amalgambesvär är en överkänslighet mot vissa tungmetaller. Det är därför viktigt att stärka immunsystemet. Större delen ligger i tarmkanalens väggar och påverkas framför allt av tarmbakterierna.

Det gäller därför att ha goda bakterier, nämligen mjölksyre- och förmult-ningsbakterier. De får man av sädesprodukter, frukt, rotfrukter och grönsaker, särskilt mjölksyrade sådana.

Ogynnsamma är förruttnelsebakterier, som man får av kött, fisk och ägg. Man bör gärna äta mjölksyrebakterier genom speciell filmjölk och tabletter/kapslar.

Antioxidanter

Tungmetallerna bildar fria radikaler som ger cellskador i kroppen. Vi motverkar det med att äta antioxidanter: vitaminer och vissa spårämnen. De finns i grönsaker, rotfrukter och frukt, framför allt om vi äter dem råa.

Spårämnen finns i västerhavsfisk och svavel i ägg. Östersjöfisk ska man vara sparsam med då den innehåller kvicksilver. Selen har vi inte mycket av i jordar norr om Alperna men däremot i produkter som vuxit runt Medelhavet, t ex i fikon och sydfrukter.

Vegetarisk kost

Kosten bör sålunda huvudsakligen vara vegetarisk med mycket råkost och tillägg av fisk och ägg. Mjölken bör vara mjölksyre-filmjölk. Margariner kan innehålla rester av metaller från processerna. Använd hellre smör/Bregott och för matlagning olivolja.

Kött bör man vara sparsam med eller helt slopa. Kolhydrater (vege-tabilier) ökar det viktiga signalämnet serotonin i nervsystemet medan prote-iner (t ex i kött) sänker det, vilket kan ge sämre sömn, nedstämdhet och mera värk.

Åke Stenram, läkare, Göteborg

Meddelande från TF

Efterlyses:

Personer, eventuellt på ALU-basis,

som kan göra utkast till affischer och skyltar att användas av distrikten i samband med mässor, utställningar och dylikt efterlyses. Nya, fräscha skyltar med bra texter behövs.

Hör av dig till Marianne Lundin, Förlagsgruppen i Stockholm, tel 08-641 90 81, eller adress Katarina Bangata 56, 116 39 Stockholm.

Tryckning ordnas i Stockholm, eller har ni kanske tips på någon billig reklamfirma som gör skyltar och affischer?

Marianne Lundin, TF, Stockholm

Ny skrift om tandlagningsmaterial

Den danske tandläkaren Henrik Lichtenberg har under många år behandlat amalgamsjuka patienter. I skriften "Tandlagningsmaterial - kliniska erfarenheter och vetenskapliga resultat" redogör Lichtenberg för de material han funnit fungera bäst på sina patienter.

Skriften kan beställas från TF-Infotjänst genom insättning av 20 kr på postgiro 55 71 05-4.

Ange "Tandlagningsmaterial av Lichtenberg" på talongen.

Gert Brodén

Lichtenbergs skrift

Medlemspris 20 kr

TF-BLADET NR 1/1997

ARTIKELSIDA

Nobelpris till Grönköpingsforskare?

Ny teori om okända sjukdomar under utarbetande

I ett nummer av Tandkrämsjournalen återfinns en interview med Gr-nk-p-ngs egen nobelpriskandidataspirant in spe, mannen som kan tänkas erövra nobelpriset i psykiatri.

Vi syfta å Toto-Noto Tjosan, ledande humoralpsykopat och professor emeritus i psyko-flogiston-teori och allmän psyko-lysenkoism vid Gr-nk-p-ngs Universitet, samt tidigare överläkare och klinikchef å stadens psykiatriska klinik (dårhus).

fall kan tandläkaren göra detta.

Som ett alternativ till en kofferdam kan man använda en förbättrad typ av sug som placeras över tanden (Clean Up.sug från AGDA gruppen AB, tel. 0250-430 27).

• Skydda dig mot att andas in kvicksilverånga genom att ha ett filter över näsan. Ett sådant filter (Hg-mask nummer 9908) kan du köpa från Nordenta, tel. 0171-230 00.

• Tandläkaren bör lirka bort så stor del av amalgamfyllningen som möjligt. Vid borrning frigörs kvicksilver.

• Välj bra tandlagningsmaterial istället för amalgam. Många amalgamskadade personer har goda erfarenheter av keramiska material som Empress, Dicor och In-ceram. In-ceram kan även användas för kronor och broar. De keramiska materialen cementeras fast, t ex med Vivadents dualcement, Sono-cem eller Superbond Clear. Känsliga personer kan testa cement genom att fästa det på sidan av en tand och sedan avvakta reaktionerna under några veckor.

Ett alternativ till keramer är kompositfyllningar. Heliomolar, Z-100, Nulite F, Conquest Crystal och ANA Norm används ofta på amalgamskadade personer.

Gert Brodén

Framför således professor Tjosan under rubriken "Ont i munnen - av psykiska påfrestningar" i artikeln åstå-endet, det såväl fibromyalgi och kronisk trötthet, som kvicksilverförgiftning, bildskärmssjuka och elallergi förorsakas av (beror å) psykiska åfrestningar av skilda slag, eftersom läkaren inte kan finna några objektiva, somatiska fynd (det proverna visar några tecken å kroppslig sjukdom).

Kan rubrikens "Ont i munnen" måhända för en lekman tyckas förbryllande, ställd mot iakttagelsen det varken patienter med fibromyalgi, kronisk trötthet, elöverkänslighet eller kvicksilverförgiftning från amalgam klaga över smärtor i munnen i nämnvärd omfattning, om ens över huvud taget.

Känns det därför angeläget betona, det professor Tjosans utsagor baseras å vetenskap och beprövad erfarenhet och det denne därför givetvis bättre än varje patient vet hur det skall vara. Är patienterna däremot i regel enkla människor utan vare sig medicinsk eller vetenskaplig skolning, som därför i sin okunnighet helt sonika inte har vett ha ont å rätt ställe.

Synes i förstone tanken, det de nämnda åkommorna ha psykiska orsaker, vid ett ytligt betraktande strida mot undersökningar som visar, dels det amalgamet i tänderna avger skadliga mängder kvicksilver, och det kvicksilver ger upphov till en ökning av de skadliga s k fria radikalerna, dels det patienter med elöverkänslighet uppvisar åtagliga objektiva fynd i form av celldöd i huden och ökad förekomst av fria radikaler, liksom det patienter med kronisk trötthet och fibromyalgi har brist å vitamin B12 i centrala nervsystemet (hjärnan), en effekt av kvicksilver.

Har det emellertid icke varit möjligt nå professor Tjosan för en kommentar om detta, strängt upptagen vid sitt skrivbord som denne ju är med utarbetandet av en helt ny teori. Enligt denna skulle såväl traumatiska upplevelser under uppväxten (taskig barndom), som livskriser av typen förlovning, giftermål, skilsmässa och egen eller nära anhörigs död, ge upphov till såväl minskad B12-halt i hjärnan med ty åtföljande ansamling av kvicksilver därstädes, som en ökning av mängden fria radikaler.

Härav följer ökad kvicksilveravgång från amalgamet i tänderna, vilket i sin tur medför det det uppstår elektriska och magnetiska fält i bildskärmar och annat. I sanning en teori väl värd ett nobelpris i psykiatri! Är det givetvis en nog så maktåliggande uppgift för den framtida forskningen inom såväl psyko-flogiston-teori som notorisk bettpsykiatri och humoralpsykopatologi, det i detalj kartlägga, hur i hela friden det hela kan tänkas gå till.

Görs det av kritiska röster gällande, det professor Tjosan bara är "en gammal gaggig gubbstrutt, som pratar strunt, är okunnig och fördomsfull, och som dessutom är halvt blind", ett åstående som denne reporter å det bestämdaste och med skärpa ser sig nödgad tillbakavisa. Har nämligen professor Tjosan, sin höga ålder till trots, tvärtom en ganska hyfsad ledsyn.

Ulf Strömberg

Meddelande från TF

Efterlyses:

Lokal

i Stockholm

Tips på lämplig lokal för TF Stockholm - ca 100-120 m² - önskas.

Marianne Lundin, TF, Stockholm. Tel 08-641 90 81.

TF-BLADET NR 1/1997

ARTIKELSIDA

Mitokondrier och energi

ter till biokemiska laboratorier för att få korrekta diagnoser.

Till skillnad från stora delar av den kliniska forskningen är inte biokemin belastad med några större tvivelaktigheter, misstankar om styrning från läkemedelsindustri, eller förutfattade meningar om orsaken till sjukdomar.

Biokemin fungerar som forskning borde fungera, kanske just för att tillämpningar där ekonomiska intressen kommer in varit avlägsna. Man har på grundforskningsnivå försökt att kartlägga hur celler och deras biokemi fungerar. Det hör till naturvetenskapens triumfer när man 1930-1950 lyckades kartlägga hur cellerna producerar energi liksom kartläggning av alla enzymer som ingår i processerna.

Intressant för TF?

Av flera orsaker är detta intressant för TF. Många av symtomen hos amalgamsjuka personer tyder på "energibrist". Diagnoser som kroniskt trötthetssyndrom och fibromyalgi på sjukdom som uppenbarligen orsakats av tandlagningsmaterial ger ytterligare evidens.

Man finner störningar i enzymsystemen. Inte alls lika grava som vid de först identifierade mitokondriesjuk-domarna, men tillräckliga för att kunna ge en otillräcklig försörjning vid ökad belastning. Det är inom detta område som den osynliga delen av isberget döljer sig. Man misstänker att mindre fel i mitokondriernas DNA är vanliga.

Den som uppsöker sin vårdcentral kommer knappast att få sina mito-kondrier undersökta - och detta trots att cellernas energiförsörjning är den mest fundamentala av alla processer. Utan energi avstannar all aktivitet utom nedbrytning.

Mitokondriekonferens

I den toxikologiska litteraturen finner man en hel del forskningsrapporter som visar att tungmetaller, inklusive kvicksilver, fria radikaler, brist på vitaminer och spårämnen orsakar störningar i mitokondrierna.

I slutet av förra året arrangerade Ulrika Åberg en mitokondriekonferens i Skövde där vi av inbjudna forskare fick höra om de genetiska mito-kondriestörningarna och associerade symtom. Vi fick också kunskap om NMR-spektroskopi för att lätt kunna mäta musklernas energi, patienter med hörselstörningar associerat till psykiska störningar och uttröttbarhet i musklerna, som misstänks ha mitokondrie-defekter. Några hade skickats till amalgamenheten i Uppsala och visade

sig ha höga halter kvicksilver i rygg-mägsvätskan.

Det kan därför vara på sin plats att kortfattat redogöra för cellernas energiförsörjning och störningar som kan uppkomma.

Förbränning

Födan vi stoppar i oss bryts ner till mindre enheter: druvsocker, fettsyror och aminosyror. En del används anabolt, med vilket menas att de bygger upp vävnader (anabola steroider ökar denna verksamhet).

Resten bryts ner, förbränns, och bildar antingen värme eller kroppens eget bränsle, ATP, adenosintrifosfat. Energin finns i den kemiska bindningen med fosfat.

Kroppens och cellernas olika aktiviteter använder ATP och lämnar ifrån sig ADP och fosfat. Dessa komponenter återbildar i mitokondrierna ATP med hjälp av förbränningen av födan. Allt detta sker lokalt inuti varje cell som avpassar sin energiproduktion alltefter behov.

Det finns inga "energiflöden" av ATP mellan olika celler eller organ. Däremot transporteras givetvis komponenterna från födan från matsmältningen till varje organ och tas upp av cellerna. Regleringen av processerna är mind-re väl känd i detalj. Många gifter har verkningar både direkt på mito-kondrierna och på reglerande hormoner och nerver.

Nervceller och hormonproducerande celler har givetvis också egna mitokondrier. Ofta är det de celler som har hög aktivitet som är känsligast för störningar. En välkänd regleringsmekanism för mitokondrieaktiviteten är via sköldkörtelhormonerna

Druvsocker från födan tas upp i cellerna och förbränns inledningsvis till pyruvat/mjölksyra. Om det inte finns syre närvarande stannar förbränningen vid detta steg. Man får en anhopning av mjölksyra.

Celler tål detta olika lång tid, skelettmusklerna ganska länge (mjölksyra i musklerna efter ansträngning). Förhöjning av mjölksyrehalten i blod eller ryggmärgsvätska tyder på att fortsättningen, förbränningen i mitokondri-erna, inte arbetar normalt.

Bakterier som lever i syrefria miljöer (anaerober) kan inte förbränna mjölksyran vidare i mitokondrier. Vi som utnyttjar syre får ut 18 gånger mer energi från samma mängd druvsocker.

Pyruvat reagerar med en nyckelsubstans i cellerna som kallas coenzym-A (Co-A) och bildar acetyl-coenzym-A, ett ämne med högt energiinnehåll. Inuti mitokondrierna går acetyl-Co-A in i den så kallade citronsyrecykeln där elektroner tillsammans

Gemensamt för ett antal "syndrom" med varierande symtombild är en uttalad trötthet som inte försvinner om man vilar sig eller sover. I mindre grava fall kan man fungera normalt under några timmar men behöver sedan lång tid för att komma tillbaka till samma "energinivå" som förut.

Erfarenheten från många håll är att antioxidanter, borttagande av giftexponering, korrigering om möjligt av hormonella störningar, minskning av exponering för elektromagnetiska fält, injektioner med vitamin B12 och andra åtgärder för att normalisera metabolismen ofta hjälper. Återhämtningen tar oftast lång tid.

Utsätter man djur för ämnen som stör cellernas energiproduktion åstadkommer man liknande effekter och kan motverka dem på samma sätt. Ofta är mekanismerna vid gifteffekter inte helt kända eller så mångfacetterade att man inte klart kan urskilja vad som är viktigast, värst och primärt.

Mitokondriemedicin

I förra TF-bladet behandlades Par-kinson's sjukdom där den centrala störningen orsakas av en nedgång i energiproduktionen i mitokondriernas komplex I i en speciell del av hjärnan, substantia nigra.

Kartläggning av en del andra specifika sjukdomar har också påvisat energibrist och detta har i en del fall kunnat knytas till avsaknad av bitar av mitokondriernas gener, DNA.

Mitokondrier är de små strukturer i cellerna där komponenter från födan förbränns med hjälp av syre.

"Mitokondriell medicin" föddes 1959. Upptäckare av speciella mitokondrie-sjukdomar var Rolf Luft. Mitokondrie-sjukdomen han upptäckte kallas Luft's sjukdom.

Det finns ett 100-tal sjukdomar som har starkt samband med störningar i energiproduktionen. Det verkar vara en allmän förmodan bland forskarna att detta bara är toppen på isberget och att många "etablerade" sjukdomar liksom gifteffekter kan ha sina centrala störningar just på mitokondriell nivå.

Det är troligen inte speciellt populärt bland psykiater och andra specialister om de tvingas skicka sina patien

TF-BLADET NR 1/1997

ARTIKELSIDA

med väte plockas bort i steg efter steg från acetylgruppen, vilket innebär en stegvis oxidation. Co-A utnyttjas igen.

Fettsyror och aminosyror slussas också i i processen på lämpliga ställen. Elektronerna överförs till något som kallas andningskedjan, enzymsystem som sitter välordnat uppradade på mitokondriernas inre membran. Där sker en serie elektronöverföringar under bildning av ATP. Slutresultatet är att elektronerna, tillsammans med väte, överförs till syre och bildar vatten. Kolatomerna från förbränningen av glukos bildar koldioxid.

Mitokondrier

Varje cell innehåller cirka 1500 mitokondrier som ärvs från modern. De får inte plats i spermiehuvudet.

Eftersom man har många celler blir antalet mitokondrier mycket stort. Ett gram lever innehåller cirka 87 miljarder mitokondrier. Mitokondrierna har sitt eget genetiska material, DNA. Det räcker inte till för alla proteiner i mitokondrierna (DNA innehåller instruktioner om vilka proteiner som skall bildas) utan de flesta måste importeras. DNA för dessa finns i cellens kärna. Senare års forskning har visat att DNA i mitokondrierna får mutationer i 10 ggr högre utsträckning än DNA i cellkärnan. Antalet skadade mito-kondrier ökar stadigt med åldern.

En intensiv forskning om detta pågår eftersom det anses att mito-kondrieskador kan vara huvudorsak till åldersrelaterade sjukdomar, måltavla för gifter, metaller, fria radikaler och faktiskt en central process i själva åldrandet.

Svaga punkter

Mitokondrierna är supereffektiva för-bränningsanläggningar i miniatyr. De syns i ljusmikroskop men man ser inga detaljer. Storleken är som bakterier och sannolikt är de också ursprungligen bakterier, som utvecklade förmåga att hantera och utnyttja syre för två miljarder år sedan.

Trots sin effektivitet har de sina svaga punkter. Utnyttjandet av syre innebär att det sker en viss produktion av syreradikaler och väteperoxid. Antioxidanter är nödvändiga som skydd.

Sker det störningar i effektiviteten av elektronflödet på någon punkt brukar resultatet bli ökad radikalbildning, något som snabbt kan förbruka antioxidanterna eller förvärra eventuella brister. I själva energisystemet deltar också vitaminer som nödvändiga komponenter, t.ex. B1, B3 och B6.

Svavel

Andra känsliga punkter är svavelgrupper, thiolgrupper, som ingår i flera komponenter och dessutom i mito-kondriernas calciumhushållning. Bäraren i citronsyrecykeln, Co-A, innehåller en thiolgrupp som aktiv komponent och har föreslagits som huvudmåltavla för kvicksilver.

En annan komponent som helt säkert binder kvicksilver mycket starkt är lipoinsyra, som ibland räknas in bland B-vitaminerna. Den är till strukturen mycket lik de ämnen som används för kvicksilveravgiftning, chelatorer, och har även använts som sådan.

I elektrontransportkedjan delar man in funktionerna i fyra komplex som i realiteten är sammankopplade enzymsystem. Från komplex I och II bärs elektronerna till komplex III med hjälp av coenzyme Q10. Från III till IV av cytokrom C.

Det finns ett antal substanser som forskaren har till sin hjälp för att kartlägga hur systemet fungerar och var eventuella blockeringar finns. Vissa kända gifter har effekter på specifika ställen, t.ex. cyanid, azid och rotenon.

Dinitrofenol är exempel på en s.k. uncoupler som kopplar bort bildningen av ATP från förbränningen. Resultatet blir att bara värme bildas. Dinitrofenol började användas som avmagringsmedel på 1930-talet men blev snabbt mindre populärt när bantarna började avlida. Många substanser har liknande effekter, men svagare.

Skadat DNA

Studierna av nedärvda eller förvärvade defekter i mitokondriellt DNA har visat att graden av skador varierar från organ till organ, något som gör att man har svårt att bedöma om mito-kondrierna i någon del av hjärnan har skador när man bara kan ta prover på blod och muskler.

En cell kan ha tillräckligt med normalt DNA i förhållande till skadat för att fungera normalt under lugna förhållanden men om kraven på energi ökar kan det vara otillräckligt. En tillfällig vitaminbrist kan utlösa en kris när effektiviteten i energiproduktionen går ner. Det finns klara fallbeskrivningar av sådana förhållanden, t.ex. att B12-brist på grund av tarmoperation kan utlösa typiska symtom av synstörningar hos bärare av genetiska DNA-defekter (Lebers optic neuropathy).

Ögonen och framför allt ögonmusklerna är speciellt känsliga och blir ofta involverade vid de genetiska mitokondriesjukdomarna. Ögonmusk-lerna är ständigt aktiverade.

B12 är inte direkt inkopplat i energimetabolismen men ett av de ämnen som bildas vid brist, metylmalonsyra,

hämmar ett enzym, succinat dehyd-rogenas, i citronsyrecykeln och därmed cellandningen.

De mer uppenbara skadorna i mitokondrie-DNA är lätta att identifiera om man väl får misstanke om att något sådant kan föreligga. I en del fall kan man följa defekten i flera generationer bakåt på mödernet.

Vanligare tycks det emellertid vara att skadorna på något sätt förvärvats, kanske redan under fosterstadiet. Det finns säkert ett stort mörkertal av smärre skador som inte ger sig till känna förrän någon ytterligare faktor, vitaminbrist eller liknande, tillkommer. Dessutom tillkommer en stadig ökning av skador med åldern.

Äggcellerna anläggs med en uppsättning felfritt DNA i mitokondrierna. Det finns någon slags selektionsprocess som ser till detta. Det är möjligt att de nedärvda defekterna beror på att detta system inte fungerat perfekt.

Så snart fostret anläggs börjar emellertid skador att uppträda, inte på alla mitokondrier men på en och annan. Eftersom varje cell, med innehållande mitokondrier, delar sig upprepade gånger, kommer den nyfödde att uppvisa en mosaik av förvärvade mito-kondriedefekter i sina celler och organ.

En cell kan innehålla en hög andel felfritt mitokondrie-DNA, en annan som råkat få fler skadade mitokondrier vid celldelningen kommer att till alla sina efterkommande celler föra skadorna vidare.

Detta innebär att en individ kan ha mycket felaktiga mitokondrier i substantia nigra och känslighet för att utveckla Parkinson's sjukdom. En annan kan ha mycket skadat DNA i hjärtmuskelcellerna, en tredje i levern osv. Uppenbarligen bör man vara rädd om sina mitokondrier.

Terapi

Vad kan man då göra om energimetabolismen fungerar dåligt? Barn med genetiska mitokondrieskador behandlas med Q10 och näringstillförsel.

Det verkar som om Q10 förbättrar energiproduktionen, utgående från klinisk erfarenhet. Givetvis bör man få i sig väl tillräckligt av de vitaminer som ingår i energiproduktionen.

Mitokondrierna är synnerligen känsliga för fria radikaler och allt som kan minska denna produktion bör ha en skyddande effekt. Tyvärr kan man inte byta ut skadade mitokondrier. Men biokemisterna har börjat fundera på hur man ska kunna gå förbi eventuella blockeringar i citronsyrecykeln och andningskedjan genom "smarta" nä

Forts. sid 8

TF-BLADET NR 1/1997

ARTIKELSIDA

mans med insikten om deras betydelse har lett till nytt intresse för att studera mitokondrier och sjukdomar. Inte minst gäller det att belysa den eviga frågan om varför man åldras och dör. En god modell får man om man matematiskt sammanställer mängden skador på mitokondrie-DNA, produktionen av fria radikaler i mitokondrierna, antioxidantskyddet och effektiviteten i import av de mitokondrieproteiner vars DNA finns i cellkärnan.

Litteratur:

Grundläggande fakta om energiproduktionen finns i de flesta böcker om biokemi och fysiologi.

En bra serie artiklar om mitokondrier finns i Mutation Research 275, 1992, 113-403.

Artikeln om schizofreni och mitokondrier: Whatley et al. Mitochondrial involvement in schizophrenia and other functional psychoses, Neurochemical Research 21, 1996, 995-1004.

Kvicksilver och mitokondrier finns bl.a. behandlat i: Lund et al Studies on Hg(II)-induced H₂O₂ formation and oxidative stress invivo and invitro in rat kidney mitochondria. Biochemical Pharmacology 45, 1993, 2017-2024.

Mats Hanson

ringsämnen som ska kunna ta sig in till rätt plats i systemet.

Tills vidare får vi tillämpa det vi kan men tyvärr är inte alls dagens sjukvård i nivå med kunskaperna inom biokemin.

Som exempel kan nämnas en nyligen publicerad artikel av neurokemister där man undersökte mitokondriefunk-tionen hos patienter med schizofreni och mano-depressivitet.

Resultatet visade att fyra proteiner i mitokondrierna var ändrade (minskade) hos schizofrena patienter. Hos mano-depressiva var sex proteiner ändrade.

Fyra av proteinerna utgjordes av mitokondriellt transfer-RNA och en cytokromoxidas-subunit II. Mediciner mot sjukdomarna tenderade att ändra proteinerna åt motsatt håll.

De funna förändringarna var inte orsakade av medicinering. Aktiviteten hos alla gener, både i cellkärnan och mitokondrierna undersöktes. Endast gener som producerade mitokondriella proteiner var ändrade. Forskarna skriver att använda metoder var helt oberoende av ev. förutfattade meningar om orsaken till sjukdomarna.

Resultaten var oväntade, eftersom de inte stödde de vanliga uppfattningarna. Responsen från redaktörerna för

vetenskapliga tidskrifter och från bedömarna i forskningsstiftelser har varit en lärorik erfarenhet. Frånsett några hedervärda undantag har man bedömt resultaten genom att hänvisa till etablerade uppfattningar och inte till "vetenskapliga argument."

Det vore förvånande om inte kvicksilver hade effekter på energiförsörjningen. Så är också fallet. Till och med så fundamentala funktioner som jonbalans störs.

Transporten av fosfat in i mito-kondrierna kartlades till och med med hjälp av kvicksilver (för att påverka svavelgrupper). Calcium-balansen i mitokondrierna störs kraftigt av låga Hg-halter. Ett flertal komponenter är känt känsliga för kvicksilver: Co-A, lipoinsyra, vitamin B1 mm. Kvicksilver ökar bildningen av väteperoxid (från superoxidradikaler) i mitokondrierna mellan 3 och 5 gånger. Detta ger en allvarlig belastning på antioxidantsys-temet, inaktiverar svavelgrupper och frisätter calcium som i sin tur leder till aktivering av nedbrytningsprocesser och risk för celldöd. Utsätter man djur för kvicksilver ses uppsvällda mito-kondrier med nedbrutna inre membran.

Upptäckten av att mitokondrierna har ett eget genetiskt material tillsam

Tandvårdsskadeförbundets

remissvar på

• Avveckling av amalgam inom tandvården

Rapport av ett regeringsuppdrag

Kemikalieinspektionen 1996-06-27

• Avveckling av kvicksilver

Naturvårdsverket 1996-06-18

• Avveckling av kvicksilver i varor

Kemikalieinspektionen 1996-06-29

något som direkt uppmuntrar till åsidosättande av försiktighetsmått och adekvat kontroll av personalens hälsa.

Över hela världen har man nu uppmärksammat att amalgambärare kan bli sjuka av amalgam, till hur stor del är ännu okänt. Hälsovårdsmyndigheterna i Tyskland och Kanada har infört restriktioner med direkt hänvisning till hälsoriskerna, inte av miljöskäl. I alla händelser är exponeringen helt oacceptabel i beaktande av att säkerheten inte kan garanteras för någon patient som man sätter in amalgam på.

Försiktighetsprincipen lyser med sin frånvaro i amalgamfrågan. Slutsatsen att amalgam är hälsovådligt har uppenbarligen dragits av stora delar av befolkningen som trots obehag och kostnader låter byta ut amalgamet mot mindre giftiga produkter. Att fortsätta med amalgam när man vidtar alla möjliga andra åtgärder för att minska kvicksilvret i miljön förefaller helt absurt. Det finns numera gott om tandläkare som inte alls använder amalgam. Skillnaderna i amalgamanvändning mellan länen visar att det inte är tekniska problem som avgör om man använder amalgam eller ej utan slentrian och ovilja att upphöra med en förlegad men inarbetad metod.

Tandvårdsskadeförbundet har under mer än ett decennium varit drivande kraft när det gäller att fästa uppmärksamheten på amalgamets risker för att förmå landets hälsovårdsmyndigheter att agera på ett sådant sätt att man visar ansvar för människors hälsa och säkerhet och för att uppmärksamma landets miljömyndigheter på det stora bidrag till kvicksilvernedsmutsning som kommer från tandvården.

Man kan notera det anmärkningsvärda faktum att yrkesmedicin och miljömedicin och dess kvicksilverexperter inte under decenniers kvicksilverforskning upptäckt att den största källan till kvicksilverexponering sitter i befolkningens tänder. Följaktligen saknas oexponerade referensgrupper när det gäller att bedöma kvicksilvrets hälsoeffekter. Yrkesmedicinen har dessutom helt lämnat den största gruppen yrkesexponerade, tandvårdspersonalen, helt i sticket och vår erfarenhet av hundratals sjuka tandsköterskor är att denna yrkesgrupp används som förbrukningsmaterial - när en blivit sjuk anställs en ny. Alla försiktighetsmått har helt åsidosatts under decennier. Föreskrifter för Hg-arbete inom tandvården saknas ännu,

TF-BLADET NR 1/1997

ARTIKELSIDA

Tungmetallforskning och djurförsök

Avsikten med tungmetallforskning och djurförsök torde vara att förhindra skador och risker för människor. Det finns otaliga försök som visar skadeeffekter av låga doser oorganiskt kvicksilver. Det finns ingen som helst anledning att man ska behöva bevisa att samma skadeeffekter uppkommer när kvicksilvret kommer från amalgam. Från djurförsök vet man sedan länge att kvicksilver, både oorganiskt och organiskt, passerar över till foster och via bröstmjölk till nyfödda. Nu har det bevisats att detta även gäller människa (Drasch et al Eur J Pediatr 153, 1994, 607; Oskarsson et al Arch Envir Hlth 51, 1996, 234). Detta borde föranleda ett omedelbart stopp för amalgam. Från tandvårdens sida han man hävdat att man inte sett några skador (ännu!). Detta anser vi vara helt oacceptabelt av både etiska och vetenskapliga skäl.

Skadebevisning?

Oorganiskt kvicksilver i hjärnan har identiska effekter med metylkvicksilver (M. Berlin, Lund, MFR-konf. 1992). Oorganiskt kvicksilver påverkar kommunikationen mellan celler och calciumbalans i nivåer som endast obetydligt överstiger bakgrundshal-terna (Rossi et al, Karolinska inst, Pharmacol & Toxicol, 68, 1991, 414). En enda dödad nervcell under fosterstadiet skulle, om den fått leva, gett upphov till tusentals miljoner nya celler (beroende på utvecklingsstadium) som kommer att saknas hos den vuxne. Om man ska behöva bevisa skador av detta slag hos människa innebär det att man avsiktligt åstadkommer skador. Allra senaste forskning (Talts, Uppsala, avh. 1996) visar att exponering för gifter under fosterstadiet ökar känsligheten för ämnena hos den vuxne. Vi har exponerats för kvicksilver från amalgam under fem generationer och sett att samma mekanismer uppenbarligen gäller för kvicksilver. Dessutom har bakgrundshalterna av kvicksilver ökat globalt och cirka fyrdubblats sedan mitten av 1800-talet, regionalt ännu mer, något som sannolikt inte är utan effekter.

Miljöaspekter

Tandvårdsskadeförbundet är givetvis uppmärksamt på miljöaspekterna av kvicksilver och önskar skydda natur och miljö som flertalet andra medborgare. Det som dock engagerar oss mest är de kvicksilverkällor som innebär direkta risker för exponering för den enskilde som, när det gäller våra medlemmar, ofta innebär att man är

mycket känslig för sådan exponering. Hg i fisk känner alla till och kan undvika. (Vi finner det dock egendomligt att Sverige har högre gränsvärde än flertalet andra länder, något som kan föranleda att fisk som inte får säljas i andra länder dumpas på svenska marknaden). Vi har genom uppmärksamhet och obehaglig erfarenhet funnit att det finns en rad verksamheter där kvicksilver kan elimineras om man bara vill.

Främst gäller givetvis detta amalgamet i tänderna och kontamineringen av tandklinikerna. Det torde fordras en noggrann sanering av alla kliniker och deras avloppssystem. Speciellt bör man uppmärksamma och kartlägga tidigare kliniker som konverterats till andra ändamål, t o m till förskolor. Kvicksilverhunden Froy's förare intervjuades nyligen och uppgav då att det inte var någon idé att ta hunden till tandkliniker för dessa var helt inpyrda av kvicksilver och svansen viftade hela tiden.

Att döma av hittills gjorda undersökningar är avloppsrören från tandkliniker rena miljöbomberna och dessutom ett rent hälsohot om omisstänk-samma rörläggare sätts att arbeta med dem. Fall av förgiftning har inträffat (Han blev förgiftad av svetsjobb hos tandläkare, Arbetsmiljö nr 1/1995, sid 7). En nyligen gjord studie i Seattle och motsvarande mätningar i Uppsala visade på ytterligare ett kontamineringsproblem i tandkliniker. Suganord-ningarna separerar vatten och luft och luften blåses ut eller går in i husets ventilationssystem. Kvicksilver sätter sig i luftsystemet och mätningar i en rad kliniker visade att halterna vid utblåsningspunkterna ofta var långt högre än industrigränsvärden (Rubin & Yu, Arch Env Hlth 51 1996 335). En systematisk studie av svenska tandkliniker, speciellt sådana där tandklinikens ventilation ingår i ett allmänt ventilationssystem för huset är högst angelägen.

Hälsostörningar från andra källor

Vi har även uppmärksammat andra kvicksilverkällor som är tillräckliga för att ge hälsostörningar; sönderslagna termometrar (okänt hur vanligt det är; kvicksilvret ligger kvar i åratal), batteriinsamlingar som placerats inomhus (tydligen är gamla batterier inte helt täta), gamla speglar från före cirka 1915 (innehåller ursprungligen 80 gram Hg/m²; bryter man loss nederkanten finner man en valk av tennamalgam med ibland synliga Hg-droppar). Även gamla speglar avdunstar kvicksilver. Antikmässan i Helsingborg gav en förskräckande demonstration av hur

många korroderade kvicksilverspeglar som finns. Kvicksilver i vacciner och några andra läkemedel - en kvarleva från sekelskiftet och helt obehövlig. Om det inte kommer bort finns risk för att många kommer att avböja vaccinering när informationen alltmer sprids. Anmärkningsvärt är att sjukvårdspersonalen ofta saknar kunskap om Hg-innehållet i vacciner.

Miljöskäl/hälsoskäl?

Departementets ursprungliga uppdrag rörande amalgamavveckling var att användningen skulle upphöra "för att ge människan en bättre livsmiljö", något som omedelbart tolkades som miljöskäl av Socialstyrelsen. Uppenbarligen har större delen av befolkningen uppfattat att man kan bli förgiftad av amalgam och att myndigheterna inte vill erkänna att man gjort fel. Att döma av motioner och interpellationer i riksdagen har många riksdagsledamöter samma uppfattning samt att Socialstyrelsen direkt motarbetar fattade riksdagsbeslut. Givetvis finns även miljöskäl för att stoppa nyinläggning av amalgam. Tandklinikernas avskiljare är undermåliga och ju längre man fortsätter med amalgam desto mer förlängs problemen.

En ytterligare belastning av amal-gamets konto är den diffusa spridning av kvicksilver och silver till naturen och åter till oss själva som sker via reningsverken från metallhalten i feces. Halterna varierar från några tiotals till några hundra mikrogram per dag och person (med amalgamfyllningar). För en stad av Lunds storlek kommer bidraget att uppgå till några gram/dag vilket utgör cirka en tredjedel av totala kvicksilverinnehållet i slammet. Vi kan inte anse det som annat än helt oacceptabelt att sprida sådant kontaminerat material på åkrarna. Hg i feces + Hg från tandkliniker bidrar uppskattningsvis med två tredjedelar av Hg i rötslammet.

"Svårbehandlade" patienter

Tandvården har, med hänvisning till svårigheter att hålla torrt i munnen, ansett att man måste fortsätta med amalgam på "svårbehandlade" patienter, bl a barn som man måste söva ner och placera många fyllningar på samtidigt. Samma argument användes länge som motivering för att fortsätta med det erkänt undermåliga kopparamalgamet till barntänder, framför allt inom skoltandvården. Med dagens kunskap finner vi detta förfarande fullständigt obegripligt. Försöken i Kanada på får och apor med radioaktivt amalgam visar utan skymten av tvivel vilken kraftig Hg-belastning som åstadkomms på njurar, hypofys mm. Detta kan inte an

Forts. sid 10

TF-BLADET NR 1/1997

ARTIKELSIDA DEBATT

nat än ytterligare öka redan drabbades problem och är inte moraliskt försvarbart.

EU:s kriterium

I EU:s regelverk om medicintekniska produkter står som grundläggande kriterium att materialen ska vara säkra att använda. Det finns mycket starka skäl att betvivla att detta gäller för amalgam och många andra tandvårdsprodukter. Att nu minst två amalgamsorter CE-märkts kastar starka tvivel på EU:s värderingsgrunder när det gäller utvärdering. Om inte annat så förstärks den redan negativa inställningen till EU i Sverige.

Vi är också förvånade över att man underlåtit att inkludera patientorga-nisationer i pågående EU-utredning men däremot inkluderat producenter och en lång rad kända amalgamförespråkare. Sveriges svaga reaktion i en fråga som engagerar ett stort antal medborgare är också förvånande - detta till skillnad från djurskydd, alkohol mm. Om något vore väl detta vara en fråga att driva till EU-domstolen, om inte annat så för att fästa strålkastarljuset på den totala kvicksilverpro-blematiken.

Vi är inte förvånade över om sydeuropeiska länder inte vill ha ett amalgamförbud. Tandvårdens förfarande hittills har varit att så långt som möjligt förtiga amalgamproblemet, trots att man måste veta att en intensiv debatt förekommer i andra länder och när frågan ändå kommer ut genom press, TV, internet mm är tandläkarkåren helt oförberedd. Följaktligen har man liten praktisk erfarenhet när man ställs inför kravet att använda andra material och gör ett dåligt arbete. Sverige borde ta initiativet till att EU stöder utbildning av Europas tandläkare i användning av alternativa material.

Ärlighet ett krav

Vi finner det vara en mycket dålig utvecklingshjälp att svenska företag exporterar amalgam till länder där befolkningen ännu inte blivit uppmärksamma på både hälsorisker och miljörisker. Sådan export borde omedelbart stoppas om inte köpare/säljare kan garantera att alla hälso- och miljökrav uppfylls.

Vi finner att ärlighet och myndigheternas anseende kräver att amalgamet erkänns som både hälsorisk och miljörisk. Att göra allt för att stoppa Hg i miljön, sopor, industriprodukter mm, men inte våga ge sig på tandvården eller falla undan för argument som enbart utgör den obotfärdiges förhinder, blir alltmer absurt.

Kvicksilvret saneras från miljön för att förhindra att det så småningom ska

Amalgamskadad!

Ingen förändring i rege-ringens politik i sikte?

Socialminister Margot Wallström har huvudansvar för tandvården.

TF-bladet har ställt några frågor om socialminis-terns inställning till våra medlemmars problem.

Enligt §9 i tandvårdstaxan har en patient sedan länge kunnat byta sina fyllningar helt gratis om det görs "på grund av avvikande reaktion mot dentala material". 1990 uttalade riksdagen att även de patienter som inte kunde bevisa att skadan orsakats av materialen skulle kunna byta sina fyllningar till en rimlig kostnad.

Många av våra medlemmar anser att de inte fått den ekonomiska hjälp de borde ha rätt till. Försäkringskassorna har aktivt motarbetat riksdagens uttalade mening, enligt våra samstämda erfarenheter. Fortfarande har många inte råd att avlägsna material i tänderna, trots att det gör dem sjuka och kanske oförmögna att arbeta.

Vad tänker socialminister Margot Wallström göra för att få försäkringskassorna att följa riksdagens beslut 1990?

- Som en följd av riksdagens beslut ändrade Riksförsäkringsverket sina anvisningar, svarar socialministern. Riksdagen har granskat ändringarna och var då nöjd med omarbetningen.

Margot Wallström konstaterar, att inga domar i Länsrätten eller Kammarrätten har inneburit att handläggningen vid försäkringskassorna har varit fel

Socialminister Margot Wallström.

Det är intressant att veta vad socialministern tänker när det gäller kostnaderna för en tandsanering.

Tandvårdsskadeförbundet har under många år försökt påverka riksdagen att fatta beslut som gör det möjligt för tandvårdsskadade att byta sina fyllningar gratis. Något som vi tycker borde vara självklart.

hamna i munnen på folk via maten. Att då stoppa in det direkt i munnen och försäkra att detta är helt ofarligt och att de som hävdar annat har psykiska problem är inte något som hör till logik och detta århundrades vetenskap.

Amalgamstopp annars miljöskatt!

Vi kräver att amalgamstoppet 1997 genomförs utan några dispenser. Om man av rent politiska skäl måste skjuta på amalgamstoppet något år, föreslår vi, på grund av de många problem och

uppenbara och dolda kostnader som hör ihop med amalgamanvändningen, att en kraftig miljöskatt läggs på amalgam i avsikt att bidra till kostnaderna för att rensa upp tandkliniker mm som beskrivits ovan. Amalgamanvänd-ningen kostar långt mer än själva material- och iläggningskostnaden.

Tandvårdsskadeförbundet

Enligt uppdrag

Mats Hanson, docent

TF-BLADET NR 1/1997

DEBATT

aktig. Det är inte konstitutionellt möjligt för regeringen att ingripa.

Margot Wallström säger, att hon är medveten om svagheterna i det nuvarande systemet. Utredningen "Tandvårdsförsäkring i omvandling", som nyligen har kommit, har föreslagit att ett byte av fyllningar kan ske som ett led i en medicinsk rehabilitering. Då ska reglerna om vårdavgifter för öppen hälso- och sjukvård gälla. Då behöver det inte bevisas att patientens sjukdomssymtom sammanhänger med fyllningarna, vilket kan vara ett problem då testmetoder etc. är ofullständigt utvecklade.

Våra medlemmar har stora problem att bli tagna på allvar och få rätt vård. Det är t ex inte ovanligt att tandvårdsskadade tvingas till mentalsjukhus i-stället för att få sina amalgamfyllningar utbytta.

Vad kommer du som socialminister att göra för att öka kunskaperna inom sjukvården om behandling av de tandvårdsskadade?

- Det här är främst en fråga för patientens läkare, säger Margot Wallström. Inom sjukvården pågår ständigt ut-bildningsinsatser för att öka kunskaperna inom olika områden. Jag förutsätter att även dessa frågor finns med i fortbildningen.

- Problemet, som jag ser det, är att det inte finns entydig samstämmighet bland forskare och andra om hur olika dentala material påverkar patientens hälsa, fortsätter socialministern. Enligt Socialstyrelsens allmänna råd finns det inte något vetenskapligt underlag som visar att kvicksilverexponering från amalgam orsakar generella sjukdomssymtom.

Samma uppfattning företräds, vad hon känner till, av så gott som alla myndigheter i världen. Några myndigheter (Tyskland och Kanada) anser att man för säkerhets skull ska avråda från amalgam för vissa grupper; gravida kvinnor och njursjuka. Svenska ställningstaganden på den här punkten görs av Socialstyrelsen. Enligt Socialstyrelsens allmänna råd ska amalgamarbeten på gravida kvinnor undvikas i så stor utsträckning som möjligt.

- Jag anser självklart att läkare och andra inom sjukvården ska behandla patienterna med respekt, fortsätter hon. Patienterna får inte bara slussas vidare i vården. Det är viktigt att man tar dem på allvar. Patienter ska kunna känna trygghet i vården och i den behandling som ges. Det finns stadgat i vår lagstiftning, säger Margot Wallström.

Annons

- Både vård och behandling ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten, fortsätter hon. Det finns vad jag förstår anledning för dem som är verksamma inom vården att fundera på hur man bättre ska leva upp till kraven i såväl hälso- och sjukvårdslagen som tand-vårdslagen.

I flera decennier har en intensiv amalgamdebatt rasat. Riksdagen har vid flera tillfällen uttalat att amalgam ska bort från tandvården. Den förra borgerliga regeringen lade 1993 ett förslag i riksdagen om en amalgamavveckling på frivillig väg. 1997 skulle allt amalgam vara borta från tandvården. Men fortfarande sätts amalgam in både på barn och vuxna och det är långt kvar till en total avveckling. Det har Kemikalieinspektionens utredning visat.

Under förra regeringsperioden slog socialdemokraterna i en utskottsgruppsmotion fast att amalgam skulle avvecklas både av miljö- och hälsoskäl. Det är intressant att veta om socialdemokraterna fortfarande står för denna åsikt?

Margot Wallström konstaterar, att amalgamavvecklingen har kommit långt. Kemikalieinspektionens rapport har remissbehandlats och nu kommer regeringen att ta ställning till vilka åt

gärder som ska vidtas framöver och presentera det för riksdagen under året, avslutar socialministern intervjun.

Ann-Marie Lidmark

Vi uppmanar alla som har problem relaterade till tandvården att skriva direkt till socialminister Margot Wallström.

"Droppen urholkar stenen", enligt citat av Ovidius. Också citerat med ett senare tillägg: "Icke genom sin kraft utan genom att ofta falla".

Redaktionen

TF-BLADET NR 1/1997

INNEHÅLL DEBATT

I TF-bladet 3/96 pläderar Greger Christofferson för att förbundets tidning bör bredda innehållet till att omfatta frågor inom socialpolitikens och handikapprörelsens områden. Han menar att "vi" (TF-förbundet? De enskilda medlemmarna? Båda?) sannolikt erhåller för lite statliga bidrag och skulle tjäna på att TF-förbundet/tidningen har en tydligare profil i dessa frågor.

Om detta vill jag säga två saker:

1. De tandvårdsskadade medlemmarna i vårt förbund må vara kvicksilverförgiftade men är för övrigt inte en homogen grupp. Ur de medlemmars synvinkel som helt eller delvis fångats upp av välfärdsstatens sociala skyddsnät förefaller det nog, åtminstone i det kortsiktiga perspektivet, som rent ut sagt dumt att inte arbeta för maximala bidrag från stat och kommun.

2. Det finns å andra sidan medlemmar i vårt förbund som drabbats av förgiftningssymtom redan i de tidiga ungdomsåren. Genom flera decennier av feldiagnoser av typen "Jag hittar inget fel på dig", och en fortgående kamp mot tröttheten i allt mindre krävande och därmed sämre betalda jobb, har de fallit rakt genom maskorna i det sociala skyddsnätet.

Dessa medlemmar har ingen hälsa, ingen arbetsinkomst, ingen ersättning från försäkringskassan eller a-kassan. När diagnosen tungmetallförgiftning äntligen kommer, är det för sent. Deras inkomst understiger då i värsta fall ett basbelopp.

För sådana medlemmar framstår (offentligt dirigerad) solidaritet som ett tomt ord och debatten om bidragsnivåer hör till en annan värld lika avlägsen som planeten Pluto.

Den största skandalen i modern tid

Så gott som alla politiker i välfärdsstaten tror att de vet bättre vad som är bra för oss än du och jag gör. De tar våra pengar ifrån oss, "fäller" tjänstemän för några krogbesök eller sönderklippta kvitton, men rör inte dem som lägger ut dimridåer över den största medicinska skandalen i modern tid och statens ansvar för den.

Några politiker går för säkerhets skull och tar bort amalgamet ur sina egna tänder och delar sedan ut våra pengar till sig själv och andra.

Det är inte säkert att alla medlemmar vill vara med i ett förbund som energiskt driver på utvecklingen mot ännu större statligt bidragsberoende och därigenom indirekt ökar skatterna och politikernas makt över individerna, försvårar och utarmar hjälpen från de

Minerad mark

Svenskarna må älska eller hata välfärdsstaten, men Tandvårdsskadeför-bundet och dess tidning beträder minerad mark om de profilerar sig inom socialpolitiken.

Det finns exempelvis medlemmar med egen bostad i närheten av de större städerna. De är sjuka, har av ovan angivna skäl låg inkomst, på sin höjd barnbidrag, och en skatt som brukar pendla mellan strax under och strax över etthundra procent av årsinkomsten.

Om Tandvårdsskadeförbundets styrelse därtill börjar uppmana regeringen att införa någon som helst ny eller höjd skatt, kommer förbundet att spränga bort delar av sin egen kropp, det vill säga, ett antal medlemmar lämnar sannolikt förbundet.

Hans Nordström, Täby

små, informella strukturerna i samhället ännu mer, den kanske enda kvarvarande livlinan för de medlemmar i vårt förbund som är mest utsatta.

Skatter, avgifter?

I TF-bladet 3/96, där Christofferson gör sitt inlägg, uppmanar Tandvårds-skadeförbundet regeringen att, i syfte att minska kvicksilveranvändningen, genom en skatt, avgift eller på annat sätt fördyra användningen av kvicksilver.

Genom att ange skatt som alternativ tangerar förbundet troligen gränsen för vad vissa medlemmar kan tolerera.

Var och en med någon kännedom om ett korporativistiskt samhälles funktionssätt vet, att det finns en betydande risk för att tandläkarnas merkostnad för kvicksilvret helt eller delvis förr eller senare hamnar på patientens räkning, oavsett om tandvårdsmottagningen ifråga använder kvicksilver eller ej.

Annons

TF-BLADET NR 1/1997

INNEHÅLL DEBATT

Lömsk cirkelbevisning ökar sjukvårdskostnaderna

Ändring av tandvårds-taxan

Under 1997 gäller nya regler för tandvårdstaxan. Ersättningen från försäkringskassan blir i flertalet fall lägre än tidigare.

Vid behandlingskostnader upp till 700 kronor får patienten nu liksom tidigare stå för hela kostnaden.

Vid behandlingar som kostar 700-13 500 kronor ersätts 35 procent av försäkringskassan.

Först vid behandlingar överstigande 13 500 kronor ersätter för-säkringskassan kostnaderna till 70 procent.

Man kan notera, att behandlingskostnaden för amalgam genomgående satts lägre än för kompositer och keramer. En flerytsfyllning med amalgam kostar således 292 kronor medan motsvarande kompositfyllning i en molar kostar 593 kronor. Ett keramiskt inlägg skulle som lägst kosta 1 794 kronor.

Försäkringskassans ersättningsnormer

När det gäller försäkringskassans ersättningsnormer för amalgamsaneringar har reglerna inte ändrats. Amalgamsaneringar, där försäkrings-kassan ersätter en del av behandlingskostnaderna, kommer således att vara möjliga även under 1997. Procentsatserna för ersättningen är desamma som angivits ovan.

Sådan ersättning ges om patienten haft långvariga besvär och känner oro för att besvären orsakats av amalgam. Försäkringskassan kräver ett läkarintyg som anger att det ej föreligger några hinder för att genomföra amalgamsaneringen.

Patienter med avvikande reaktioner mot dentala material får som tidigare saneringen betald av försäkrings-kassan. Förhandsprövning ska göras hos försäkringskassan.

Under 1998 kommer tandvårdsför-säkringens regler troligtvis att ändras.

Gert Brodén

Det går knappt en dag utan att man via massmedia matas med eländesrapporter från en vårdapparat som går på knäna. Pengarna räcker inte, personal sägs upp osv. Kanske är det dags att komma med förslag till hur vårdbehovet ska kunna minskas rejält. Som tandläkare har jag en del funderingar som borde vara av intresse i sammanhanget.

Jag hävdar, att många av de patienter, som till stora kostnader för samhället vandrar runt i sjukvårdsapparaten utan att få hjälp, har symtom förorsakade av tungmetallpåverkan från tandfyllningar. De skulle kunna hjälpas av tandläkare med viss specialkunskap.

Mellan 5 och 10 procent av patienterna i min egen praktik visade sig bevisligen ha en mängd symtom av tandfyllningsmaterial, när väl saken undersöktes seriöst. Det finns ingen anledning förmoda att andelen skulle vara lägre hos andra tandläkare.

Nu är det ju allom bekant, att Socialstyrelsen vägrar tillstå att någon människa blir sjuk av t ex amalgam. Man stöder sig i sin uppfattning på ett antal "vetenskapliga studier", som redovisat tveksamma hälsoförbättringar efter amalgamavlägsnande - den som är sjuk av amalgam borde rimligtvis vara friskare utan!

Men varför inte också titta på de studier som redovisar drygt 90-procentiga hälsoförbättringar efter amalgamsaneringar? Det finns nämligen ett flertal sådana.

Jag har själv bidragit med en, och den finns redovisad i min bok "Sjuk av amalgam". Den visar att 58% av närmare 4000 (fyratusen) symtom i en grupp av 100 symtomdrabbade människor försvann med metallerna i munnen. 97 av 100 patienter med diagnoser alltifrån fibromyalgi till ALS förbättrades alternativt tillfrisknade med behandlingen.

I de studier som Socialstyrelsen stöder sin policy på, har patienterna behandlats av sina respektive hemmatandläkare. Dessa saknar i allmänhet

den specialkunskap som ofta är en förutsättning för att kunna hjälpa "amalgamsjuka" patienter.

Behandlingarna har gått ut på att avlägsna befintligt amalgam och ersätta det med vilket fyllningsmaterial som helst bara det är "godkänt".

I de studier som redovisar påtagliga hälsoförbättringar efter metallsanering, har arbetet utförts av tandläkare som under många år huvudsakligen har ägnat sig åt misstänkt amalgamsjuka individer.

De har erfarenhetsmässigt skaffat sig värdefull kunskap inom området av ett slag som ännu inte finns tillgänglig i någon facklitteratur. De har avlägsnat inte bara amalgam utan även andra biologiskt störande tandfyllningsmaterial.

I återuppbyggnadsskedet har endast biologiskt vänliga material använts, dvs sådana som t ex inte innehåller metaller. Vilka dessa är kan man inte läsa sig till på förpackningar eller i innehållsdeklarationer. Det är en för de flesta tandläkare väl förborgad hemlighet, och det kommer så att förbli till dess Socialstyrelsen ändrar attityd och erkänner hälsorisker med amalgam. Då först kan amalgamproblematiken börja diskuteras seriöst i fackpressen.

Socialstyrelsens märkliga agerande i amalgamfrågan förhindrar ett erkännande av hälsorisker i en lömsk cirkelbevisning:

•

Okvalificerade amalgamsaneringar ger missvisande resultat.

•

Dessa karaktäriseras som "vetenskapliga bevis" för att ingen blir sjuk av amalgam.

•

Om ingen blir sjuk av amalgam, finns ingen anledning ta upp amalgamsaneringsfrågor i fackpressen.

•

Om tandläkare inte kan läsa sig till kunskap inom området kommer många amalgamsjuka människor att vara fortsatt sjuka efter "amalgamsanering", och så snurrar det på i en ond cirkel med omänskligt lidande och enorma kostnader för samhället som följd, sjukskrivningar, rundgång i sjukvården osv.

Vill vi ha det så?

Olle Redhe, tandläkare, Falun

TF-BLADET NR 1/1997

INNEHÅLL ARTIKELSIDA

Miljö och sjukdom

derskott av viktiga näringsämnen förvärra tendensen till kemisk överkänslighet. Det måste understrykas att den absoluta mängden gift inte alltid är avgörande för symptomens styrka eftersom känsligheten kommer att variera beroende på de nämnda faktorerna.

Giftiga amalgamfyllningar

Giftiga metaller och de symptom som de kan ge upphov till är ett annat viktigt område där miljösjukdomar förekommer, speciellt kvicksilverpåverkan från tandamalgam som innehåller 50% kvicksilver.

Under 80-talet blev det vetenskapligt bevisat att kvicksilver vid tuggning förångas från amalgamytor och därefter upplagras som ett giftigt avfall i kroppen, speciellt i nervsystemet. I en skrivelse till de svenska myndigheterna betecknade neurobiologen Mats Hanson användningen av kvicksilver i tandvården som "....en förgiftnings-katastrof av mycket stor betydelse". I sitt författarskap har han försökt att dokumentera detta påstående genom att referera till förekomsten av många sjukdomstillstånd, t e x ledgikt, fibro-myalgi, ulcerös colit, Crohns sjukdom, multipel skleros, ALS, Alzheimer, Epilepsi, multipel överkänslighet m.m. - där det finns skriftliga utsagor om personer som har blivit bättre eller blivit helt friska efter amalgamsanering.

Den norske specialläkaren Harald Hamre utgav 1993 en bok "Amalgam og sykdom" där över 600 vetenskapliga artiklar genomgicks med avsikt att värdera hälsorisken med amalgam-fyllningar. Slutsats: Kvicksilver från amalgam kan bidraga till allvarliga sjukdomar, b.l.a. kroniskt trötthetssyndrom, fibromyalgi, ångest, depression, multipel skleros, Alzheimer och fosterskador.

I min egen klinik har vi med hjälp av Dimaval (DMPS) uppmätt symtomframkallande, starkt förhöjda kvick-silverutsöndringar i urin hos patienter med fibromyalgi, ledgikt, sarkoidos, colit, multi-allergiska tillstånd, multipel skleros och de mycket allvarliga neurologiska sjukdomarna poly-radikulit och ALS.

De gula kanariefåglarna

En amerikansk läkare har betecknat de människor, som är utsatta för en miljöbetingad förgiftningseffekt, som "samhällets gula kanariefåglar". I gamla tider använde gruvarbetarna en kanariefågel för att undvika koloxidförgiftning. När fågeln trillade ner, var det en varningssignal om att gruvarbetarna skulle skynda sig ut ur gruvan så snart som möjligt för att undgå förgiftning.

Miljösjukdomar vanliga

Som läkare med praktisk erfarenhet med människor som lider av problem förknippade med kemisk överkänslighet har jag blivit övertygad om att miljösjukdomar är mycket vanligare än vad man hittills räknat med.

Det finns ett brett spektrum av sjukdomstillstånd som vi normalt inte föreställer oss kommer från den yttre miljön men som i verkligheten beror på en tilltagande förgiftningseffekt. Förutom cancer, där framträdande forskare från Harvard-universitetet i USA har uppskattat att nio av tio fall beror på miljön, avses speciellt tillstånd vars orsak är okänd som till exempel: Hyperaktivi-tetssyndrom hos barn, kroniskt trötthetssyndrom, fibromyalgi, multiallergiska tillstånd, endogena depressioner och ångestneuroser.

Orsaken till att några människor får miljösjukdomar medan andra skonas är sett ur Thomas Latimers perspektiv ganska klart: De människor som blir sjuka är de som är utsatta för en exponering som de inte förmår att avgifta. I detta sammanhang kommer vad som helst, som försämrar kroppens av-giftningsförmåga, samtidigt öka risken för symptom som härrör från dessa exponeringar.

Nyare forskning har påvisat att avgiftningsförmågan kan vara ärftligt betingad och att det finns en betydande variation bland tämligen friska personer. För tre år sedan behandlade jag ett äldre syskonpar med en lång historia av hälsoproblem. I samarbete med ett amerikanskt läkarlaboratorium undersökte vi leverns avgiftningsförmåga. Det är inte otänkbart att det kanske också förelåg en ärftlig faktor i Thomas Latimers fall.

När det gäller vilka, som kommer att utveckla symptom på grund av miljöns tillförsel av diverse kemikalier, pesticider, konserveringsmedel, organiska lösningsmedel och tungmetaller, är det avgörande momentet den individuella responsen. Hur effektiv avgiftningsförmågan är, beror på de faktorer från arv och miljö som medför biokemiska variationer hos människor.

Under passande omständigheter vad beträffar genetisk sårbarhet och interaktion med andra miljögifter, kan den toxiska överstimulationen nedsätta personens tröskel för det som kan tålas och därmed leda till miljösjukdom. Likaledes kan långtidsverkningar från kroniska exponeringar, kombinationer av olika gifter (inklusive medicinframkallade biverkningar), förekomst av andra sjukdomsprocesser och un

Den danske läkaren Bruce Phillip Kyle skriver här om miljösjukdomar. Artikeln är en översättning från SD-Bladet nr 4, 1996.

SD-Bladet utges av Foreningen mod skadeligt dentalmateriale, TF:s danska systerorganisation.

En sommarlördag 1985 gick Thomas Latimer, en 30-årig ingenjör från Dallas, ut ur sitt hus för att arbeta lite i trädgården,spruta ogräs och slå gräset. Nästa dag mådde Thomas Latimer dåligt. Han började få influensaliknande symtom som huvudvärk, illamående, rinnande näsa och muskelsmärtor. Efter tio dagar var han fortfarande sjuk och gick till en läkare. Hans tillstånd fortsatte att försämras. Efterhand blev hans trötthet och muskelsmärtor kroniska och ledsagade av obehagliga symtom från nervsystemet i form av nedsatt koncentration, talsvårigheter, problem att fokusera ögonen, svårighet att gå och till sist nattliga krampanfall.

20 läkare senare

Sex år, 20 läkare och otaliga undersökningar senare måste Thomas Latimer - nu 36 år gammal - acceptera diagnosen: Han blev förgiftad vid en enda påverkan av pesticiden (kemiskt bekämpningsmedel) diazinon, som absorberades genom huden och inanda-des som ånga den dag han sprutade sin gräsmatta mot ogräs.

Hur kunde Thomas Latimer bli så sjuk när miljoner av människor använder pesticiden diazinon vartenda år? Var det något speciellt med honom som försvagade hans förmåga att rensa ut giftet? Sex specialläkare - en toxikolog, tre neurologer och två neuro-oftamologer - undersökte honom och oberoende av varandra drog de slutsatsen att avgiftningsprocessen i hans lever var för långsam. Orsaken till detta var en medicin med namnet Tagamet, som han behandlades med på grund av magsår. Tagamet är ett av många läkemedel idag, som har som biverkning att leverns avgiftningsförmåga reduceras. Med en normalt fungerande lever utrensar kroppen diazinon inom loppet av 24 timmar men i Latimers fall blev han inte av med giftet eftersom hans levers förmåga att utrensa giftet var satt ur funktion.

TF-BLADET NR 1/1997

ARTIKELSIDA

På samma sätt som de gamla gruvarbetarnas kanariefågel är de människor som lider av kemisk överkänslighet ett varningstecken för samhället. Med den egna kroppen registrerar de den tilltagande belastningen av kroppsfrämmande kemikalier och tungmetaller som finns i samhället.

Den tysta epidemin

Thomas Latimers olyckliga kombination av övermedicinering och pesticidförgiftning är ett klassiskt exempel på "den tysta epidemin". Den är tyst därför att läkarna inte är vakna för problemets omfattning. Inom systemet misstänks dessa patienter ofta för att ha en "psykisk överbyggnad" på sina problem när de kommer med trötthet, koncentrationssvårigheter, sömnstör-ningar och inre oro. Dessa patienter kommer till sist ofta att bli så handikappade att de måste ge upp sin utbildning eller sitt arbete och som en följd uppleva en social nedgång som slutar med socialhjälp resten av sina dagar. Några tar sitt eget liv.

När man ser på cancer så är situationen helt annorlunda eftersom cancer är en godkänd sjukdom där det inte uppstår samma problem vid diagnos och erkännande. Trots det kan det även här spåras en utvecklingstendens där antalet cancerfall är i stigande (speciellt bland yngre människor och barn) som man inte kan förstå med mindre än att man ser det i förhållande till det världsomspännande miljöproblemet.

Kemikalier i jorden

Överallt behandlas jorden med konstgödsel och det sprutas med pesticider. Pesticider inkluderar insektsgift, herbicider mot ogräs och fungicider mot svamp. De hälsofarliga kemikalierna går ned i jorden och förgiftar den så att den föda vi får från jorden också bär på gifterna. På ön Fyn har de stora mängder pesticider, som använts sedan andra världskriget, nått ned till grundvattnet. Inom jordbruket medicinbehandlas kött med stora mängder antibiotika, hormoner och kemiska medel i djurfodret.

Tiden är därför mogen att åter tillämpa den hippokratiska sjukdomsmodellen. Enligt Hippokrates, läkar-konstens fader, är hälsa en balans mellan näringstillförsel och avgiftning. Hela kroppen skall behandlas, inte bara symptomen. Näringstillförseln är väsentlig och därför skall man tänka på födans egenskaper samt matsmält-ningskanalens tillstånd. Lika viktig är patientens förmåga till att avgifta.

En behandling utifrån dessa principer kommer att ta hand om det grundläggande problemet. Det kräver natur

ligtvis att man känner sin patient som person och inte begår det felet att man värderar dennes historia som "psykisk överbyggnad".

Bruce Phillip Kyle

Översättning: Gert Brodén

Forskningsfonden och Amalgamskadefonden

Många av TF:s medlemmar har svårt att skilja mellan Forskningsfonden och Amalgamskadefonden.

Amalgamskadefonden är en helt självständig organisation och ingår således inte i Tandvårdsskadeförbundet. Amalgamskadefonden stöder forskning om amalgamets hälsorisker.

Forskningsfonden, däremot, är en del av Tandvårdsskadeförbundets verksamhet. Forskningsfonden har under flera år stött forskare som arbetat mot amalgamanvändning. Forskningsbidrag har bl a gått till Mats Hanson och Jaro Pleva. Olle Johansson vid Karolinska Institutet fick 1996 Forsk-ningsfondens pris på över 70 000 kronor för sin banbrytande forskning om elöverkänslighet samt för att han uppmärksammat kopplingen till amalgam.

Forskningsfonden har även gett bidrag till framtagandet av videofilmer om amalgamets skadeverkningar. Dessa filmer har gjorts vid Göteborgs Universitet.

Bidrag till Forskningsfonden kan sättas in på postgiro 436 89 11-6. Betalningsmottagare är Tandvårdsskadeförbundet. Märk talongen med "Forskningsfonden".

Gert Brodén

Ny professor i

odontologisk toxikologi

Förra året utnämndes Jan Ekstrand till professor i odontologisk toxikologi vid Karolinska Institutet. Jan Ekstrand är tandläkare men doktorsarbetet gjordes inom det farmakologiska området. Ekstrands tidigare forskning har främst handlat om fluor. Fluor används inom tandvården som ett skydd mot karies.

I sin nya verksamhet ska Ekstrand emellertid ägna sig åt de toxikologiska effekterna av kvicksilver från amalgamfyllningar samt även plasters giftverkan. I en intervju nyligen (Àjour Odont nr 4, 1996) gjorde Ekstrand några uttalanden som kan tyda på ett visst nytänkande jämfört med de ståndpunkter som hittills dominerat vid universitet och högskolor. Här följer några citat:

- Jag ser samma attityder vad gäller amalgam och kvicksilver som fanns för fluoren. Det är helt biverkningsfritt

sa man, men kunskaperna som de uttalandena baserar sig på är ganska magra. Ingen penetrerande grundforskning är gjord.

- Till sin förvåning finner Jan Ekstrand, nu som toxikolog, att kvicksilvret och dess farmakokinetik, precis som fluoren 20 år tidigare, till stor del är oplöjd mark. Medicinarna har studerat kvicksilver ur yrkeshygienisk synvinkel, det vill säga högdosexponering. Odontologisk kvicksilverforskning handlar om kronisk exponering för små mängder.

- Jan Ekstrand tror att vissa människor har en genetisk uppsättning som gör att de är extra känsliga för kvicksilver.

Gert Brodén

TF-BLADET NR 1/1997

FRÅGA TANDLÄKAREN

Fråga tandläkaren?

Tandläkare Bobbie Beckman, som numera har sin tandläkarpraktik i Italien, svarar här på frågor från TF-bladets läsare.

Fråga:

1. Vilket tandmaterial kan man ha i bryggor om man har en hängande eller två hängande?

2. På rotfyllda tänder, med vilket cement fästes kolfiberstift och vilket material kan man ha till pelaren?

3. Med vilka material kan man byta ut amalgamplomber?

Jag är extremt känslig och tål inte Composiply, Vectris - Targis (kompositmaterial till bryggor).

Evica Plisic, Göteborg

Svar:

Då du tydligen har problem med stora kompositkonstruktioner bör du kanske undvika kompositer så mycket som möjligt. Det begränsar tyvärr valmöjligheterna rätt mycket. Alternativet till amalgam som fyllningsmaterial är antingen keramik eller titan, om man inte vill ha komposit. Dock bör keramikinlägg helst cementeras med kompositcement. Andra cement, fosfatcement eller glasionomercement löses ut av saliven och lämnar en skarv mellan keramik och tand som kan vara svår att hålla ren.

Som bromaterial kan man välja titan/keramik eller också, eftersom det inte är långa spann (en eller två led) helkeramik. Titan/keramik kan göras smäckrare med större spolrum mellan tänderna än helkeramiska broar, vilka behöver kraftiga övergångar mellan tänderna, varvid spolrummen inskränks. Om man tror sig ha problem med titan, eller metaller överhuvudtaget, kan helkeramik vara ett alternativ. Inceram är en typ av keramik som visat sig hålla för broar. Även helkeramiska broar cementeras bäst med kompositcement, men kan även cementeras med andra cement, dock med samma förbehåll som ovan vad gäller utlösning av skarvarna.

Kolfiberstift, Composipost^®, är kolade rayonfiber som bakats in i komposit och givits formen av stift. De är utmärkta förankringselement i rotfyllda tänder och överlägsna alla metallalternativ, då de har en elasticitet som liknar tandens, varför risken att den

rotfyllda tanden spricker minskar, om man använder kolfiberstift.

Stiftet cementeras med ett kompositcement. Det är ingen idé att cementera kolfiberstift med annat cement bara för att undvika komposit, stiftet till en del består av komposit. Man kan dock cementera kolfiberstift både med fost-fatcement och glasionomercement. Pelaren, som kronan ska vila på, görs också i komposit.

Alternativa material för rotkanalstift är keramik eller titan. Båda sorter kan cementeras med cement som inte är kompositcement.

Fråga:

För tre år sedan togs det ut 9 tänder på vänster sida i över- och underkäke på 14 dagar. Har sedan dess haft en egendomlig värk i tandköttet där tänderna suttit fast. Värst är det där en framtand i överkäken varit.

Det värker mest på kvällar och nätter och då med huvudvärk.

Vad kan detta bero på?

Är amalgamsjuk med de flesta av de symtom som kännetecknar detta?

En kämpande Karin, Kalmar

Svar:

Det är tyvärr inte ovanligt med kvardröjande smärtor på ställen där tänder har suttit. Det är inte alltid som felet står att finna på platsen för tanden.

Man bör därför undersöka granntänder och angränsande vävnader både kliniskt och röntgenologiskt. Så kallad "referred pain", smärta lokaliserad till ett ställe, men som har sitt ursprung någon annanstans kan förvirra bilden. Man bör också utesluta t ex trigeminusneuralgi och smärtor i området orsakade av störningar av nerven mera centralt (närmare hjärnan).

Ibland kan en besvärlig extraktion eller operation i ett område ge upphov till en trasslig avslutning av nerven vilket kan ge smärtor. Tyvärr leder försök att kapa nerven eller snygga till den sällan till någon förbättring. Man måste, för att få bestående resultat,

avlägsna hela nerven, vilket är en komplicerad operation som sällan utförs.

Har man tömt alla möjligheter att finna någon trolig förklaring någon annanstans, och det inte finns andra indikationer (såsom förändringar synliga på röntgen, svullnad etc) än smärtor från området, kan man tillgripa metoden diagnostisk anestesi.

Man lägger ytterst små doser bedövningsmedel på olika ställen runt området och ser om smärtan blockeras. Får man svar på något ställe, dvs att smärtan försvinner, kan man på goda grunder misstänka att det finns någon störning på platsen där man lagt bedövning.

Man kan då göra en operation som innebär att man lyfter på tandköttet och letar efter hålrum i benet. Ganska stora hålrum (uppåt en centimeter i diameter) kan dölja sig i benmärgen utan att det syns på röntgen, om hålrummet ligger så att det hårda yttre benet inte är skadat. Sådana hålrum kan innehålla rester av tänder, benflisor som inte läkt in, rester av rotfyllningsmaterial, fyllningsmaterial eller rester av infektioner som funnits kring tidigare tänders rötter. Ofta finner man omoget ben blandat med omogen vävnad i olika stadier.

En operation kan behöva upprepas flera gånger, men ger många gånger en betydande lättnad av besvären, eller får dem att försvinna helt. Metoden har utvecklats av bl a den amerikanske tandläkaren Ratner och praktiseras av en del svenska tandläkare och kirurger.

Skicka in dina frågor till redaktionen så publiceras ett urval av dessa i tidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att välja ut vilka frågor som ska publiceras. Några personliga svar ges inte.

Välkommen att skicka dina frågor till:

"Fråga tandläkaren"

Tandvårdsskadeförbundet

Katarina Bangata 56

116 39 Stockholm.

Insändare

Medlemsannons

Gravt elöverkänslig behöver hyra hus ej alltför nära el-, tele- eller radaranläggning.

Elisa Westerholm

Högsta, P.L. 1725

13691 HANINGE

(adress t o m 15 april 1997)

Kontakt sökes

Kvicksilverförgiftad 51-årig kvinna med en dotter på 16 år söker kontakt med en man som är eller har varit sjuk av amalgam. Mina intressen är många men jag orkar inte mycket på grund av pågående sanering. Bor i Skåne.

Svar till "en som kämpar"

TF-BLADET NR 1/1997

INNEHÅLL INSÄNDARE

Insändare

Biverkningsregister

Jag hoppas att TF-bladet ger bra råd till alla som har biverkningar att anmäla. Några synpunkter i all hast:

• Givetvis ska alla biverkningar anmälas, inte bara allergi och lichen. Det är nu vi har chansen att tala om att det även blivit andra biverkningar. Givetvis ska både kroppssjukdomar och psykiska sjukdomar anmälas;

• Vilka kriterier gäller för biverkningar när det gäller läkemedel? Inte krävs det väl beträffande läkemedel att sambandet mellan läkemedlet och besvären är bevisat? Vi bör kunna anmäla alla hälsoproblem som vi kan relatera i tiden till exponering för tandlagningsmaterial;

• Eftersom vi inte tidigare haft möjlighet att anmäla biverkningar, förutsätter jag att man kan anmäla hur gamla biverkningar som helst;

• Hur går det till praktiskt? Måste det vara en tandläkare som anmäler? Går det lika bra med en läkare eller patienten själv? Vad gör man när tandläkaren/läkaren vägrar att ställa upp/inte längre är yrkesverksam/avlidit?

Lars Juhlin, Eskilstuna

Svar:

Förra året inrättades ett biverkningsregister vid Odontologiska fakulteten vid Umeå universitet. Alla typer av biverkningar på grund av tandlagningsmaterial kan anmälas, t ex symtom i munhålan, kroppen samt även psykiska effekter. Man behöver inte bevisa några samband. Det räcker med att patienten själv upplevt symtomen. Även biverkningar flera år tillbaka i tiden kan anmälas.

Anmälningsblanketten ska fyllas i av tandläkare, tandhygienister och läkare. Helst ska det vara den vårdgivare som behandlat patienten. Rapporteringen till biverkningsregistret är frivillig.

Om tandläkaren/läkaren skulle vägra att göra en anmälan, så kan patienten själv skicka ett brev till biverkningsregistret. I brevet ska man beskriva de symtom man har eller har haft och vilket tandlagningsmaterial som orsakat symtomen. Man ska även uppge namnet på den tandläkare/läkare som vägrat att göra anmälan. Biverkningsregistret skickar då ett svarsbrev till patienten med en anmälningsblankett. Patienten kan sedan gå tillbaka till tandläkaren/läkaren och visa biverkningsregistrets brev samt uppmana tandläkaren/läkaren att fylla i anmälningsblanketten. Om detta ej

hjälper kan man be en annan tandläkare, tandhygienist eller läkare att göra anmälan.

Adressen till biverkningsregistret är:

Socialstyrelsens nationella biverkningsregister för dentala material

Institutionen för odontologisk materialvetenskap

Odontologiska fakulteten

Umeå universitet

901 87 UMEÅ

Redaktionen

Selen och C-vitamin vid elöverkänslighet?

I senaste numret av TF-Bladet under rubriken "Inkompetent forskare" står det att "Den antioxidant Bengt Arnetz ska använda i testet innehåller dock selen och C-vitamin samt färgämnena järn- och titanoxid. Många elöverkänsliga tål inte dessa ämnen och blir därmed sämre."

Stämmer det?

Själv är jag amalgamsjuk och har även blivit elöverkänslig under saneringstiden.

Dessa antioxidanter är ju bland de viktigaste för oss amalgamsjuka, ska vi som även är elöverkänsliga avstå från dem? Själv äter jag natriumaskorbat istället för C-vitamin, eftersom min mage inte tål C-vitamin. Har det i så fall samma negativa effekt?

Att järn- och titanoxid ej är bra har jag lättare att förstå. Hoppas att någon kan förklara varför de förvärrar symtomen. Gärna i tidningen ifall fler är intresserade, eller om Ni vill skriva till mig direkt. Känner mig villrådig.

Birgit Svensson, Stigtomta

Svar:

En del personer tål inte selen av okänd anledning. C-vitamin brukar gå bra, i alla fall de mindre sura preparaten. Ingendera är känd för att orsaka elöverkänslighet. Järn, däremot, är starkt misstänkt, titandioxid på den suspekta listan. Båda är mycket effektiva bildare av fria radikaler. Undvik tabletter med järn om det inte finns alldeles speciell anledning att ta dem som anemi, blödningar eller annan orsak. Titandioxid i tabletter, tandkrämer mm är ett rent oskick.

Mats Hanson, docent

Permanent och toning av hår - skadligt??

Finns det någon amalgamsjuk och

elöverkänslig som har erfarenhet av att de mår sämre efter permanentning eller toning (ej färgning) av håret? Jag har börjat misstänka att så är fallet. Fast frisören säger att de kemiska vätskorna ska inte påverka kroppen. Håret blir ju dåligt när kroppen mår dåligt, kan det då inte verka tvärtom?

Det vore ju tråkigt om så vore fallet, för behov av att fräscha upp sig finns verkligen, men inte till priset att bli försämrad. Varje gång man blir försämrad letar man efter orsaker. Kan det vara hårbehandlingarna istället för andra orsaker? Det kanske finns någon kunnig i ämnet som kan svara.

Birgit Svensson, Stigtomta

Svar :

Permanent innebär att man på kemisk väg bryter bindningar svavel-svavel i hårproteinet keratin. Sedan formas håret och vid påföljande oxidering återbildas svavelbindningar men nu i nya lägen. Det finns säkert alla möjligheter för att ta upp kemikalierna genom huden och eventuellt genom inandning och man kan ju misstänka att det då sker samma reaktioner med svavel. Färgämnen kan givetvis också vara riskabla för en känslig person. Hårfrisörskans yrke är inte ofarligt och det finns stor risk att utveckla kemikaliekänslighet.

Mats Hanson, docent

Tarmrening

Refererande till artikel om GUA Helhetscenter i TF-bladet nr 4/96 sid. 9.

Wäxthuset Väddö har exakt samma tarmreningsprogram som GUA Helhetscenter. Det är Wäxthuset Väddö som har lärt upp dem på GUA Helhetscenter. Skillnaden är att Wäxthuset Väddö är cirka hälften så dyr och har mera drycker än GUA Helhetscenter, varför jag även rekommenderar Wäxthuset Väddö.

Gunnel Winroth, Stockholm

Dental D i proteser

Dental D finns även i proteser för extra känsliga människor. Tandtekniskt laboratorium, Kristianstad, har erfarenhet av det och var en av de första i Sverige som började använda Dental D i proteser. Dental D finns alltså inte endast i plastklamrar utan även som protesmaterial. Dental D finns i olika rosa färger. Färg-en ska ej vara skadlig enligt Sjödings, Helga Forsman.

Gunnel Winroth, Stockholm

Tel. 08-32 01 67

TF-BLADET NR 1/1997

NYTT FRÅN DISTRIKTEN

Framtiden för amalgamenheten i Uppsala en ödesfråga

Gör TF i Uppsala ingenting?

SKARABORGS LÄN

PRESSTOPP PRESSTOPP

BINGOLOTTO

Spelar du bingolotto? Nu kan du stödja Tandvårdsskadeförbundet genom att köpa dina lotter genom oss. Vi vet att om alla spelande medlemmar köpte sina lotter av oss, skulle det betyda tusentals kronor per vecka i inkomst för varje distrikt. Du kan självklart även ta hem lotter till tjocka släkten och varför inte till vännerna.

Vi har nu organiserat distribution av lotter per post till alla medlemmar i samtliga distrikt som inte har egen försäljning. Nettobehållningen ska oavkortat gå till den ideella verksamheten i respektive distrikt. Betalningen, 30:- kronor per lott, sker i förskott per fyraveckorsperiod och måste vara oss tillhanda senast 16 dagar före speldagen genom insättning på TF:s BingoLotto - postgiro 302 62-0.

Du anger på posttalongen namn, adress, länsbokstav, telefonnummer, antal lotter/vecka samt vilka veckor du deltar. Du får dina lotter i brevlådan senast torsdag i varje vecka som du deltar.

Vi mjukstartar med de återstående veckorna under våren med start den 10 maj, 17 maj samt 24 maj. Sedan är det sommaruppehåll.

För deltagande fr o m den 10 maj måste din inbetalning vara hos oss senast torsdag den 24 april.

För närmare upplysningar: Tel. 0511-600 59.

Stig Persson, Varnhem (Skaraborgs län)

PRESSTOPP PRESSTOPP

Läsarna av TF-bladet nr 4/96 får säkert det bestämda intrycket att distriktet i Uppsala är passivt och inte har lyft ett finger i det riksviktiga arbetet att försöka rädda amalgamenheten.

Så är emellertid inte fallet, vilket redaktionen för TF-bladet kunnat förvissa sig om - om man valt att göra det. Inte med en enda stavelse i tidningen nämns distriktet, dess roll och arbetsinsatser.

Inte något år sedan 1988, då föreningen i Uppsala bildades, har mer pengar använts till verksamheten än under 1996. Trots att vi på två år lyckats fördubbla föreningsbidragen innebar 1996 ca 20.000 kr i underskott. För att klara oss fram till vårt årsmöte 1997, har vi tvingats begära ekonomiskt stöd från förbundet.

Publicitet

Sedan hösten 1996 har vi i lokaltidningen, Uppsala Nya Tidning (UNT), fått kostnadsfria pluggannonser införda; flera gånger varje vecka; ibland på flera sidor i samma utgåva av tidningen. I annonserna anges telefonnummer till rikstelefonombuden i Gävle, Uppsala och Stockholm. UNT har i perioder ökat frekvensen av annonserna i samband med artiklar som behandlar våra frågor. Under cirka två månaders tid fanns flera gånger i veckan både artiklar, debattinlägg och insändare.

Förbundet har under hösten bidragit med en publicerad insändare.

Debatt

Vi har vid två tillfällen skickat skrivelser till hälso- och sjukvårdsnämnderna, landstingsstyrelsen, sjukhusstyrelsen samt till andra politiker hos samtliga partier. Vi har haft överläggningar med enskilda politiker. Även riksdagsmän har informerats. Vi har med handikapprörelsen i länet deltagit vid möten med tjänstemän och sjukvårdspolitiker, där vi lyft fram våra frågor och särskilt hoten mot amalgamenheten. Vi har diskuterat överklaganden enligt kom-munallagen, JO-anmälan samt tagit fram sådant underlag.

Vi har organiserat TF:s demonstration i Uppsala. Våra funktionärer och

medlemmar har intervjuats i radio och TV samt deltagit i debattprogram. Våra skrivelser och verksamheten i övrigt är kända av förbundet, möjligen inte av TF-bladets redaktion.

Amalgamenhetens framtid en ödesfråga

Vi är nu trötta, utarbetade och fattiga. Men då amalgamenhetens framtid är en ödesfråga för hela vår organisation - inte enbart för TF i Uppsala - förväntar vi oss insatser av flera krafter i förbundet; insatser som uppmärksammas av UNT:s läsare och av våra landstingspolitiker. I TF-bladet förväntar vi oss en nyhetsförmedling som kvitto på våra insatser, en nyhetsförmedling som också bör vara av intresse för övriga TF-distrikt. Skäl att kontakta oss har inte saknats. I vårt arbete har vi inte haft tid att särskilt skriva artiklar för TF-bladet. Men det finns ju en redaktion!

Greger Christoffersson,

TF i Uppsala

Redaktionen beklagar att vi ej varit på alerten. Samtidigt kan vi, som alla förstår, inte göra mer än arbeta. Vi i redaktionen består av amalgamskadade, sjuka, dubbelarbetande människor med varierande hälsoprofiler. Tag gärna kontakt med oss i redaktionen, så kan vi tillsammans utforma ett budskap.

Redaktionen

Från TF i Östergötland:

Vårt bidrag i kampanjen att stödja amalgamenheten i Uppsala har bl a varit att skicka över 100 vykort till av TF förbundet angiven landstingspolitiker i Uppsala. Vi kunde tyvärr ej delta i demonstrationen. Vi stöder av hela vårt hjärta amalgamenheten och önskar att den får fortsätta i samma anda som tidigare.

Siv Wirsenius,

TF i Östergötland

Meddelande från TF:

Bibliotekstjänst för blinda och synskadade

Kommunens bibliotekstjänst utför gratis inläsningstjänst för blinda och synskadade personer om de själva eller via ombud beställer denna tjänst. Däremot kostar det pengar, ca 225 kronor per timme och 10 kronor per kassett om t ex Tandvårdsskadeförbundet skulle beställa intalningstjänsten ifråga. Därför är det bättre att en enskild person beställer. Kassetten skickas sedan till den blinda personen.

Marianne Lundin, TF, Stockholm

TF-BLADET NR 1/1997

NYTT FRÅN DISTRIKTEN

ÄLVSBORGS LÄN

STOCKHOLMS LÄN

TF-bladet utges av:

Tandvårdsskadeförbundet

Ansvarig utgivare:

Mats Hanson

Redaktör:

Siv Wirsenius

Redaktionsgrupp:

Ann-Marie Lidmark

Gert Brodén

Olle Redhe (omslagsfoto)

Produktion:

Sjuhäradsbygdens Tryckeri

Lösnummerpris: 20 kr

ISSN 0349-263X

Artiklar och insändare:

Tandvårdsskadeförbundet

Redaktionen

Katarina Bangata 56

116 39 Stockholm

Manusstopp:

Nr 2, 1997: 21 april

Vi förbehåller oss rätten att redigera insända artiklar före publicering i TF-bladet.

Eftertryck av text och bild med angivande av källan kan medges efter kontakt med redaktionen.

Annonser

Enskilda medlemmar:

30 kr/rad (ca 35 tecken/rad), sätts in på pg 87 49 78-0

(TF Kristianstad).

Skriv annonstexten på postgirotalongen. Bifoga namn, adress, tel- och medlemsnummer (se adressetikett).

Företagsannonser:

Kontakta Leif Löfkvist,

Box 207, 291 23 Kristianstad,

tel 044-10 07 20,

fax 044-10 97 70.

TF förbehåller sig rätten att vägra annons.

Öppet hus

Katarina Bangata 56, 1:a torsdagen i månaden, kl 15.00-20.00. Maj inställt pga helger.

Den 15 maj picknick, samling på TF-lokalen, Katarina Bangata 56.

Stockholms rådgivarutbildning under våren:

13 februari

Vad ska saneras, prioritering av åtgärder, komplikationer i samband med sanering, amalgam och graviditet.

13 mars

Skyddsåtgärder vid sanering/sjukskrivning, teknik vid sanering, chelatorer.

1 april

Infekterade rötter, rotfyllningar, tandutdragning, proteser, förväntningar efter sanering.

24 april

Kroniska besvär, återgång till arbetslivet/förtidspension, behov/möjlighet till handikapphjälp.

Träffarna börjar kl 18.00. Förfrågningar besvaras på tel. 08-641 68 93. Gamla och nya rådgivare välkomna!

Måndagsklubben

Katarina Bangata 56, måndagar, kl 13.00-15.00. Alla aktiva i distriktet är välkomna!

Medlemsmöte den 12 april 1997

kl 13.00-17.00

Medborgarhuset

Talare: Lita Tibbling

Mats Hanson

Sten-Olof Grönkvist

Rådgivning

Katarina Bangata 56, Stockholm. Tel. 08-641 80 99.

Besöks- och telefontid:

Tisdag kl 13.00-15.00

Onsdag kl 18.00-20.00

Hemtelefonrådgivning

Måndag och fredag

kl 18.00-19.00

tel. 08/712 15 05

Tisdag kl 18.00-19.00

tel. 08-668 53 62

Onsdag kl 18.00-20.00

tel. 08-83 57 47

Torsdag kl 20.00-21.00

tel. 08-720 40 40

Måndag och onsdag

kl 10.00-12.00

tel. 08-26 38 99.

TF:s informativa videobandsserie

"Tungmetallers påverkan på levande organismer"

• Del 1 "Signalsubstanser, fria radikaler och antioxidanter"

• Del 2 "Immunförsvaret"

• Del 3 "Reproduktionen" (foster och graviditet)

• Del 4 "Kvicksilver - symtom, diagnos och behandling"

Finns för hemlån på Ale kommunbibliotek i Nödinge, tel. 0303-33 02 16.

Bengt Hansson, Alefors (Älvsborgs län)

NORRBOTTENS LÄN

Ny remissinstans i Norrbotten

Enligt avtal mellan Norrbottens läns landsting, Luleå Boden Sjukvårdsförvaltning och Cedern Hälso & Sjukvård AB, Dr Birger Gran, tar Dr Gran fr o m den 1 februari i år emot remisser för utredning och behandling av patienter med misstänkt amalgamrelaterade besvär.

Verksamheten, som omfattar ny-besök efter remiss och återbesök för remitterade patienter, sker på Dr Grans ordinarie mottagning.

Verksamheten förutsätts bedrivas i enlighet med accepterad vetenskap och beprövad erfarenhet samt den praktiska erfarenhet som fortlöpande utvecklas bland vårdgivare i landet med motsvarande inriktning.

Uppföljning av verksamheten sker genom redovisning till cheföverläkaren för verksamhetsområdet medicin.

Avtalet reglerar även Dr Grans medverkan vid överenskommen fortbildning inom verksamhetsområdet.

Ann-Marie Nilsson, Luleå (Norrbottens län)

Fotnot. Dr Birger Gran är ordförande i IAOMT Sverige.

TF-BLADET NR 1/1997

B MARKNADSTIDNING

Jag har flyttat, min nya adress:

Sänd din adressändring (gamla och nya adressen) till: Tandvårdsskadeförbundet, Kungsgatan 29, 2 tr, 461 30 Trollhättan

Från TF-Infotjänst kan följande TF-blad beställas genom insättning av aktuellt belopp på postgiro 55 71 05-4

Medlemskap

Medlemskap erhålles genom insättning av 150 svenska kronor på postgiro 436 89 11-6. Medlemsavgiften gäller per kalenderår. För ytterligare 50 kr, dvs totalt 200 kr, får du både medlemskap och ett informationspaket med bl a ABC-häftet.

Texta avsändare och adress samt ange telefonnummer och födelseår på inbetalningskortet. Spara kvittot och anmäl adressändring.

Adress och telefon

Tandvårdsskadeförbundet

Katarina Bangata 56, 116 39 Stockholm.

Tel 08-641 90 81, fax 08-640 15 44.

Tandvårdsskadeförbundet

Kungsgatan 29, 2 tr, 461 30 Trollhättan.

Tel 0520-80 600, fax 0520-80 602.

Råd och stöd till medlemmar ges via ett antal telefonombud ute i landet. Du kan också slussas vidare till medlemmar i din omedelbara närhet. Arbetet sker idéellt, ring därför inte på lördagar och söndagar.

Stockholmsregionen

Stockholm 08-640 61 19

Uppsala 018-51 15 56

Borlänge 0243-184 46

Gotland 0498-48 01 50

Göteborgsregionen

Göteborg 031-16 41 08

Alingsås 0322-100 43

Lidköping 0510-277 19

Södra regionen

Svalöv 0418-44 00 33

Kristianstad 044-24 30 87

Halmstad 035-10 85 08

Sjöbo 0416-51 10 88

Norra regionen

Luleå 0920-22 60 65

Skellefteå 0910-417 61

Östersund 063-800 45

Föreningar i våra grannländer

Norge

Förbundet Tenner og Helse

c/o Maryanne Rygg

Halden Terrasse 9 C, N-1335 SNAROYA

Tel. 00947-67-53 66 67

Danmark

Foreningen mod skadeligt dentalmateriale

Postboks 203, DK-1501 KÖPENHAMN V

Tel. 00945-31 39 15 60

Finland

Föreningen för tandpatienter i Finland

(Suomen Hammaspotilasyhdistys)

PB 213, SF-00121 HELSINGFORS

Tel. 009358-9-60 78 30

1992

Nr 1: Försäkringskassans regler för amalgamsaneringar. Diabetes. Högt blodtryck.

Pris 20 kr.

Nr 2: WHO:s miljö- och hälsokriterier.

Pris 20 kr.

Nr 3: Vetenskap och beprövad erfarenhet i amalgamfrågan.

Pris 20 kr.

Nr 4: Fria radikaler. Vitamin B-12.

Pris 20 kr.

1993

Nr 1: Sjukdomar och kvicksilverpåverkan.

Pris 20 kr.

Nr 2: Amalgam och elöverkänslighet. Vitamin B1, tiamin. Kärlek och kvicksilver. Kvicksilver i läkemedel.

Pris 20 kr.

Nr 3: SIFO-undersökning om amalgam. Biokemiskt skydd och vitaminer. Parodontos-tandlossning. Tungmetaller och psykisk hälsa.

Pris 20 kr.

Nr 4: Rotfyllningar. Öronsus. Hur stor är den verkliga Hg-exponeringen.

Pris 20 kr.

1994

Nr 1: Varning för titan. Danska erfarenheter av tandlagningsmaterial.

Pris 20 kr.

Nr 2: Frisk från elöverkänslighet. Socialstyrelsen granskar.

Pris 20 kr.

Nr 3: Frågor till partierna.

Pris 20 kr.

Nr 4: Kvicksilver i foster. Röntgenbilden avslöjar. Operera bort amalgam i vävnader och käkben.

Pris 20 kr.

1995

Nr 1: Amalgam ger kvicksilversymptom. Nervsjukdomen ALS. Överkänslighet mot aluminium.

Pris 20 kr.

Nr 2: Tandinfektioner. Kan zonterapi bota amalgamsjuka? Brist eller överskott av järn.

Pris 20 kr.

Nr 3: Tandlagningsmaterial. Hormoner och plaster. Amalgam och guld.

Pris 20 kr.

Nr 4: Amalgamsjuka eller något annat? Kvicksilver och elektromagnetiska fält.

Pris 20 kr.

1996

Nr 1: Använd konsumentkraften. Energibristsjukdomar.

Pris 20 kr.

Nr 2: Näringsbrist orsak till psykisk sjukdom? Kvicksilver i saliv. Bettstörningar orsak till dövhet. Sköldkörtelrubbningar och kvicksilver.

Pris 20 kr.

Nr 3: Kemikalieinspektionens rapport. Nytt om forskning.

Pris 20 kr.

Nr 4: Stopp för amalgamenheten i Uppsala. Parkinsons sjukdom. Tarmrening.

Pris 20 kr.

Ett paket med 12 olika TF-blad från 1989-92 säljes till ett rabatterat pris av 80 kr. Ange "TF-blad 1989-92" på postgirotalongen.

Felaktig prisuppgift

I TF-bladet nr 4/96 uppgavs på sista sidan att Patrick Störtebeckers bok "Kvicksilverförgiftning från tandamalgam" skulle kosta 200 kronor. Rätt pris ska vara 300 kronor. Boken kan inköpas från TF-Infotjänst på postgiro 55 71 05-4.

Redaktionen

Tandvårdsskadeförbundet är en idéell partipolitiskt obunden handikapporganisation som arbetar för en bättre folkhälsa. TF sprider kunskap om hälsoeffekter av olika tandvårdsmaterial samt arbetar för att framtidens material ska bli bättre och mindre riskfyllda för hälsan.

TF-BLADET NR 1/1997