Går informationen på World Wide Webatt använda?

I och med en utökad tillgång och den växande storleken har Internet blivit en informationskälla för alla, från skolbarn till forskare. Det har blivit möjligt att från skolbänken komma åt information från all världens hörn. I takt med att Internet, och då framför allt World Wide Web, har blivit lättare att använda har det även blivit lättare att publicera information på nätet. Detta är dock inte bara av nytta då vem som helst kan publicera vad som helst utan några kontroller på kvalitet och sanningsriktighet. Denna essä tänkte belysa några av problemen med allmänna publiceringsmöjligheter och en del av de åtgärder man kan vidta för att undvika en del av den "falska" informationen.

När information har blivit så lätt att publicera och när denna publiceringen kan ske relativt anonymt så kan det vara nödvändigt att se över urvalskriterierna för informationsinhämtning och kvalitets bedömningar. En kvalitetsbedömning är alltid beroende av vem som gör den och vilket utgångsläge denna har.

Den första viktiga distinktionen man kan göra är att skilja på producentens kvalitetsbedömning och den slutliga användarens. Även om det finns mycket "skräp" på WWW så får man anta att de som lägger ut informationen har enligt sina egna kriterier ett "ädelt" syfte, så tillvida att de själva i de flesta fall tror på det som de har publicerat. Man måste utgå från en välvlillighets princip i ett första skede i analysen av informationskvaliten. Om man inte använder sig av denna välvillighets princip blir det omöjligt att närma sig något material överhuvud-taget och man kommer att vara tvungen att rata det mesta som man stöter på.

Den slutliga användaren, eller informationssökaren, kan emellertid inte lita helt på producentens välvillighet. Informationssökaren måste avgöra i vilken utsträckning kvaliteten skall vara avgörande. Eftersom all bedömning av kvalitet är subjektiv och några generella regler är svåra att tillämpa, måste man göra upp egna kriterier som användare.

Som ett första urvalskriterium finns alltid möjligheten att försöka ta reda på vem som står bakom den publicerade informationen, en artikel som ligger på en universitets server och kanske till och med har en känd författare bakom sig kan naturligtvis rankas högre på "kvalitetsskalan" än en essä som ligger på någon av Passagens anonyma hemsidor.

I en artikel med känd bakgrund får man ändå ta hänsyn till vem eller vilka som ligger bakom i sin bedömning av innehållet. Den information som läggs ut på nätet har redan i ett ingångsskede utvärderats av den ansvariga för Internet presentationen. Ett universitet eller organisation väljer naturligtvis att publicera de artiklar och uppsatser som passar institutionen i övrigt. Man bör ta hänsyn om den författaren är avlönad av organisationen som står som ansvarig för utgivningen och på så sätt har en utvidgad subjektiv syn på det ämne som behandlas. Varje källa som påträffas har i ett tidigare skede utvärderats och valts, och bör värderas därefter. Detta gäller inte bara elektronisk publicering utan all publicering såsom böcker tidningar och dylikt. Det som skiljer mellan den elektroniska publiceringen på Internet med traditionell publicering är att kraven på ansvarig utgivare inte finns i samma utsträckning samt att man aldrig kan vara säker på att det man ser är vad avsändaren ville visa i första hand. Saker kan vara modifierade så tillvida att det inte är den utgivare som nämns som ligger bakom dokumentet. Det finns även en risk för exempelvis hackers och dylika grupper har modifierat innehållet i vissa dokument. Det finns inga absoluta kvalitetsfilter på Internet.

Det är däremot farligt att säga att all information som finns på Internet skulle vara tveksam ur kvalitetssynpunkt. Mycket av den information som har kända organisationer bakom sig kan man lita på. Även mycket av den anonyma informationen håller hög kvalitet. Det gäller bara att vara observant och vid användandet av informationen vara tydlig i eventuell källförteckning och liknande. Vid eventuellt användande måste man även vara uppmärksam på upphovsrätt och de regler och lagar som gäller både vid elektronisk och traditionell publicering.

Det lättaste sättet att avgöra vem som står bakom ett World Wide Web publicerat material är att titta på adressen. Det är här man får en vink om vilken organisation som har låtit publicera dokumentet. Då kan man vara lite mer observant på information som har anonyma adresser såsom Passagen eller Swipnet eller dylikt. Även information från företag eller politisk information är producerad i den egna organisationens syfte som reklam eller propaganda.

I vetenskapliga publikationer kan man alltid undersöka författarens egna referenslistor, vad som kan vara relevant eller inte. Detta avslöjar var författaren har fått inflytande ifrån och således även kan detta visa ungefär var författaren själv står. I ett vetenskapligt dokument kan man förvänta sig att det skall finnas en komplett källförteckning och att författaren redovisar vilka teorier han stödjer respektive förkastar.

I exempelvis återgivning av skönlitterära verk skall man alltid vara observant då all information som inte återges i första hand kan vara tolkad eller omarbetad.

Sammanfattning

De flesta av de problem som finns vid kvalitetsbedömning av information på Internet är liknande de problem som finns när man skall kvalitets bedömma traditionellt publicerat material.

Det som skiljer den traditionella publiceringen från den elektroniska är att det är mycket svårare att hitta upphovs man eller någon ansvarig utgivare. Det lättaste sättet att undersöka vem som ligger bakom ett dokument är att titta på URL adressen och där försöka utläsa vem som ligger bakom dokumentet.

Man skall alltid vara uppmärksam på vad producenten kan ha för baktankar.

Man skall försöka undersöka om det är ett vetenskapligt framlagt dokument eller publicerat av en anonym okvalificerad källa utan vetenskaplig grund.

Som i all informationssökning skall man alltid vara kritisk till allt och ifrågasätta allt.