7 Diskussion
Vårt huvudsyfte med arbetet är att med utgångspunkt i den kognitiva psykologins betydelse för skapandet av hypertexter göra en analys av Andréemuseets samlingar så som de presenteras på Internet. Ett underordnat syfte är att göra en jämförelse mellan Andréemuseets fysiska form och deras Internet presentation. Vi använder oss av kvalitativa data i vår fallstudie. Tesch (1990) beskriver ett femtiotal olika typer av studier som använder kvalitativa data som grund. Vårt sätt att göra denna fallstudien är tillsammans med ett antal andra tolkande metoder, en metod som kräver att analysen görs utifrån en given ståndpunkt. Vår givna utgångspunkt har varit den kognitiva psykologins betydelse för skapandet av hypertext. Därav följer att referensramen har blivit en avgörande del i vår uppsats både till omfång och innehåll.
Vi har angivit att en av våra datainsamlingsmetoder har varit studier av material på Internet. Användningen av dessa är inte specifikt angivna i uppsatsen utan dessa källor har fungerat mer som bakgrundskunskap när vi orienterat oss i de teorier som nämns i den teoretiska referensramen.
I resultatdelen gör vi egna tolkningar och försöker knyta ihop de teorier vi läst om med Andréemuseets presentation på Internet. Vi diskuterar i diskussionsdelen våra slutsatser och ger en del egna funderingar under samma rubriker som i Resultatdelen.
7.1 Struktur
Materialet som presenteras av Andréemuseet spänner över en tidsrymd på över 75 år och gestaltar många olika typer av händelser så som familjeliv, studier, expeditionen, återupptäckten och en del vetenskapshistoria. I både den elektroniska och den fysiska presentationen har man valt att visa materialet i kronologisk ordning vilket måste ses som nödvändigt för att tydliggöra ett material av så brett omfång. Som vi konstaterade i Resultatdelen är Andréemuseets Internetsidor av en hierarkisk karaktär, där varje delavsnitt representerar ett avgränsat område. I det avsnitt som behandlar S.A. Andrée går det att välja skilda ingångar för att studera Andrées liv och gärningar. När man valt en ingång är det endast möjligt att navigera i vertikal riktning i hierarkin, alltså endast gå upp eller ner. Vi ser en fördel i att presentera ett komplext historiskt material i en hierarkisk form, då det blir en logisk tidsaxel inom varje delavsnitt som för läsaren framåt både i tiden och i materialet.
När man väljer en hierarkisk struktur är det en vedertagen modell för kunskapsorganisation som också finns inom kognitiv psykologi och som vi tidigare redovisat som Teachable Language Comprehender (TLC) teorin. Denna struktur är ofta använd vid presentationer vilket gör att läsaren känner igen uppläggningen och lätt kan ta till sig materialet. En nackdel vi kan se med att använda en hierarkisk struktur är att möjligheterna till navigation präglas av den syn författaren av hypertexten har på ämnesinnehållet. Ytterligare en nackdel kan vara att läsaren inte blir lika aktiverad som vid läsning av ett dokument som tillåter en friare navigation.
7.2 Innehåll
Som vi konstaterade i resultatdelen så bygger både museets fysiska form och Internetsida på stor expertkunskap. Vi konstaterade också att antalet länkar påverkas starkt av den expertkunskap som skaparen av hypertextdokumentet har tillgång till. Denna information kan fås antingen genom egna kunskaper eller genom att anlita någon som besitter dessa kunskaper. Andréemuseet har med utgångspunkt från sin expertkunskap begränsat antalet länkar för att läsaren skall hålla sig till den hierarkiska uppläggningen av materialet som de valt.
7.3 Interaktivitet
Vi tror att antalet korsande länkar inom materialet skulle kunna utvidgas och på så sätt utöka navigationsmöjligheterna. Detta borde kunna ge en ökad interaktivitet och ge större valmöjligheter till navigation för den som besöker Andréemuseets Internetsida. Vi tror att en aktiv läsare har större möjligheter att ta till sig information än en passiv läsare, detta grundar vi på teorierna om att då något görs har detta en positiv inverkan på inlärningen. Riskerna med för många valmöjligheter kan vara disorientering vilket vi återkommer till längre fram.
7.4 Målgrupp
I vår intervju framhöll Sven Lundström Andréemuseet som ett skolresemuseum, där skolbarn med hjälp av Internetsidorna skulle kunna förbereda sig inför besöket. Vi tror att museet skulle tjäna på att lägga lite tid på en anpassning av materialet på Internetsidorna likt den som är gjord i museets fysiska form. Risken finns att de förlorar skolbarnens intresse om materialet är allt för svårt att ta till sig, sedan spelar det ingen roll om det är utseendemässigt riktigt upplagt.
7.5 Länkar ut från sidan
Antalet länkar som leder ut från Andréemuseets eget material är begränsade, de finns till bland annat Ericsson, Aftonbladet och Jönköpings Kommun. Fördelen med dessa länkar är som vi tog upp i resultatdelen att man kan återknyta materialet till nutiden. Vad vi däremot kan se som en nackdel är att risken att förlora läsare, och då speciellt skolbarn, till "roligare" och "häftigare" sidor är ganska stor. Den tydligaste risken för just skolbarnen är då kanske direktlänkningen till Aftonbladet.
7.6 Uppmärksamhet
Andréemuseets Internet presentation är koncentrerad till texten och ibland en del bilder. Det finns inga rörliga bilder utan bara ett rörligt bildspel. På detta sättet blir uppmärksamheten mer riktad mot den skrivna informationen och läsaren kan koncentrera sig mer på texten. Bakgrund och layout är också diskret så att man inte blir distraherad av denna. Vi tycker att Andréemuseet har löst utseende frågan på ett bra sätt, man slipper alla dessa blinkande och rörliga meningslösheter som annars är ganska vanliga på Internet. Samtidigt så ger sidorna inte ett "tråkigt"intryck utan är behagliga att titta på.
7.7 Disorientering
Som vi tidigare nämnt i uppsatsen finns alltid en risk för disorientering när man navigerar i ett hypertextdokument. Risken för disorientering ökar i och med antalet korsande länkar inom en sida, mellan sidor och mellan grupper av sidor. Om vi följer de teorier inom kognitiv psykologi som behandlar hur mycket information som det går att hålla samtidigt i korttidsminnet så bör antalet aktiva meningsfullheter inte överstiga sju plus minus två. Som aktiva meningsfullheter ser vi i hypertextsammanhang länkar och rörliga bilder. Vi anser att länkar både kan vara av passivt och aktivt slag, en passiv länk definierar vi som en länk som ingår i hyperdokumentets struktur såsom de direktlänkar Andréemuseet har högst upp på deras sidor. En aktiv länk i ett dokument ser vi som en länk där ny information ges vid en given punkt i syfte att tillföra något nytt i det specifika sammanhanget.
Andréemuseet har ett begränsat antal aktiva länkar vilket minskar risken för kognitiv överladdning (cognitive overflow) och disorientering, men har samtidigt ett antal länkar för att hålla läsaren aktiverad.
7.8 Andréemuseet i fysisk och elektronisk form
Som vi konstaterade i resultatdelen är Andréemuseets Internetsidor mer koncentrerade på barndom och uppväxt, till skillnad från museets fysiska form där polarexpeditionen tar större plats. Att museet valt denna fördelning tolkar vi som att materialet om resan är mer publikvänligt jämfört med texter där bakgrund och uppväxt beskrivs. Vi ser det som positivt att museet valt att utnyttja möjligheten till den komplettering en Internetpresentation utgör. En utförlig text i en fysisk presentation förlorar många läsare då man hellre tittar på föremål än läser långa texter. I en Internet presentation ges möjligheten till att välja det material som läsaren är intresserad av vilket gör att materialet bör vara mer utförligt.
Vi anser att det finns möjligheter till att göra en virtuell besökssida som på ett bättre sätt motsvarar museets fysiska form. Denna skulle dock bli alldeles för otymplig för att kunna hanteras över Internet. Utvecklingen inom Internet har ännu inte kommit så långt att det går och överföra tillräckligt stora mängder informationsdata med tillfredställande hastighet.
Andréemuseet vänder sig främst till skolungdomar. Att då anpassa texter till en 11 årings uppfattningsförmåga verkar riktigt och verkar vara ett vedertaget synsätt inom museivärlden även om ett museum vänder sig till en äldre publik. Eftersom museet har sin största publik hos skolungdomar så tror vi att de skulle tjäna på att göra en liknande anpassning på deras internetmaterial.