6 Resultat
I detta kapitel knyter vi ihop de teorier vi tagit upp
i detta arbete om kognitiv psykologi och skapandet av hypermedia med de
observationer vi gjort av Andréemuseets elektroniska presentation
på Internet. De kognitiva grundbegrepp som vi använder oss av
i vårt resultat är: elaborationshypotesen, korttidsminnet, mönsterigenkänning,
Teachable Language Comprehender (TLC), långtidsminnet och uppmärksamhet.
Från teorierna om hypermediaorganisation använder vi oss av följade
begrepp: hierarkisk struktur, expertkunskap, interaktivitet och disorientering.
6.1 Struktur
Enligt Shirks (1992) teorier, som vi presenterade under den teoretiska referensramen, går det att kategorisera Andréemuseets elektroniska presentation som ett klart hierarkisk uppbyggt hypermediadokument. Detta kan man se på den schematiska redovisning vi gjort över sidorna. Presentationen är styrd och valmöjligheterna till navigation är begränsade. Utgångspunkten är sex olika delar, där möjligheten till navigation mellan de olika delarna är begränsad. För att navigera från en del till en annan, behövs återanknytning till inledningssidan göras.
Andréemuseets elektroniska presentation är till största delen uppbyggd av texter och fotografiska bilder. Detta innebär att presentationen kan betraktas som traditionella media presenterade i ett nytt medium. Av de möjligheter som finns i hypermediaskapande har museet valt att begränsa sig till en traditionell presentation. För att göra sidorna snabbt åtkomliga har museet haft ambitionen att separera bild och text. Denna separation är gjort i en begränsad utsträckning. Det förekommer bilder insprängda i texten och detta ökar således nedladdningstiden, om än lite.
Det finns en möjlighet att göra en jämförelse mellan den hierarkiska uppläggningen och lagring i långtidsminnet enligt Teachable Language Comprehender (TLC) teorin. Kopplingen är då att materialet lättare återerinras då det i uppläggningen påminner om hjärnans lagringsorganisation.
6.2 Innehåll
Innehållet är byggt på den expertkunskap som museet besitter om Andrée och hans polarexpedition. Museet har valt att begränsa sig till den kunskap de själva besitter när de konstruerat hypertextdokumenten. Shirk (1992) menar att graden av expertkunskap i skapandet av hypermediadokument kan reglera antalet länkar, då experten kan se samband som lekmannen inte ser. I Andréemuseets elektroniska presentation har museet själv valt nivån på text och antalet länkar utifrån sin egen expertkunskap. Antalet länkar ut från museets dokumentet är begränsade vilket gör att man blir bunden till den information som museet valt att framföra.
Det bildmaterial som är presenterat utgör endast en begränsad del av museets totala bildmaterialet. Förutom de bilder som finns inne i texten presenteras 21 bilder under Föremålsamlingarna, detta kan jämföras med de över tusen blider som finns i museets ägo varav ett 70-tal presenteras i den fysiska utställningen. Detta medför att den elektroniska presentationen blir av en mer textbaserad art jämfört med den fysiska presentationen.
6.3 Interaktivitet
Genom att välja en hierarkisk uppläggning av materialet så begränsas möjligheterna till interaktivitet. Materialet är styrt och valmöjligheterna blir mindre. Den möjlighet till interaktivitet som ges i ett hypermediadokument kräver mer av läsaren än ett traditionellt dokument i form av exempelvis en bok. För varje val som en läsare ställs inför i och med en länk så måste materialet bearbetas mer. Enligt elaborations hypotesen minns man vissa händelser bättre för att de blir mer genomarbetade vid inlärningstillfället. Detta talar för stora valmöjligheter och ett flertal länkar. Samtidigt som ett stort antal länkar medför en risk att läsaren överstimuleras och tappar kontakten med materialet. Som vi beskrivit tidigare under presentationen av kognitiv psykologi klarar korttids minnet att hålla sju plus minus två meningsfullheter aktiva samtidigt. Genom att begränsa valet av länkar har Andréemuseet hållt sig under denna nivå.
För att aktivera besökarna innan de besöker museet finns möjligheter att kommunicera med museet via e-post. Detta ger också möjlighet för besökarna att hålla en dialog med museet både innan besöket och som uppföljning efteråt.
6.4 Målgrupp
Museets uttalade målgrupp är i första hand skolbarn. Detta avspeglar sig i de texter som finns i den fysiska presentationen av museets material. Däremot i den elektroniska presentationen är texterna inte anpassade till barn utan skrivna för vuxna. Museiledningens ambition är att Internetsidorna skall fungera som en länk mellan museet och besökarna. Detta torde främja kontakten med skolbarn då de ofta genom skolan har tillgång till Internet och e-post.
6.5 Länkar ut från sidan
Vi har konstaterat att mönsterigenkänning har stor betydelse för hur vi uppfattar vår omgivning och hur vi skapar mening. Inom Andréemuseets Internet sidor finns ett antal länkar ut till sidor som inte kontrolleras av Andréemuseet själv. Det finns bland annat länkar till Aftonbladet, Ericsson och Uppfinnarföreningen. Man har valt att uttnyttja den mönsterigenkänning som finns då en läsare känner igen ett namn eller en logotype för att få berättelsen om Andrée knuten till en nutida verklighet.
6.6 Uppmärksamhet
Som vi konstaterade i den teoretiska referensramen är det inte all information som går vidare från det sensoriska registret till medvetandet. Det urval som sker styrs av hur uppmärksamheten riktas. Andréemuseet har valt att endast ha en rörlig bildserie på sina sidor. På så sätt koncentreras uppmärksamheten på det skrivna materialet och läsaren blir inte "störd" av rörliga delar på skärmen. Med många rörliga delar riskeras att koncentrationen och uppmärksamheten riktas mot dessa i stället för det skrivna materialet. På Andréemuseets sidor är det skrivna materialet det väsentliga och det som uppmärksamheten bör riktas mot. I andra fall så kan just de rörliga delarna vara av större betydelse och då också belysas mer.
6.7 Disorientering
Rowley (1992) pekar på att det finns risker att i ett hypertextdokument "tappa" bort sig bland de olika länkarna. På Andréemuseets sidor ser vi risken att tappa bort sig som väldigt liten. Eftersom museet valt en hierarkisk uppbyggnad som begränsar valmöjligheterna så finns alltid möjligheten att hitta tillbaka genom att gå uppåt i hierarkin.
6.8 Andréemuseet i fysisk och elektronisk form
Självfallet är det svårt att göra en jämförelse mellan två så vitt skilda medium som ett museum och en Internetpresentation, men där ambitionen har varit att presentera samma innehåll i dessa båda medium går det att göra en jämförelse och dra slutsatser.
Andréemuseets fysiska presentation är till största delen koncentrerad på Andrées polarexpedition till Nordpolen 1897. Bilder och föremål är rikligt representerade och resan beskrivs utförligt. I den elektroniska presentationen har man valt att utförligare gå in på tiden före expeditionen. På Internetsidorna presenteras Andrées uppväxt, föräldrar samt de uppdrag och jobb som han sedemera fick. De föremål som är visade på museet finns inte representerade på museets Internetsidor. Istället har man valt att i den elektroniska redovisningen visa ett urval av de fotografier som finns i museets ägo.
Den text som finns i museet är anpassad till en 11-årings uppfattningsförmåga, på så sätt kan både vuxna och barn förstå vad som skrivs. I den elektroniska presentationen är ingen åldersanpassning gjord, texterna är skrivna utifrån ett vuxenperspektiv vilket gör att de ligger på en högre nivå än de som finns i museet. Texterna på Internetsidorna är också längre och utförligare än de som finns i museet, detta kan ses som en konsekvens av att presentationen sker i två skilda media. I den fysiska presentationen så kan föremålen tala mer för sig själva, till skillnad från den elektroniska presentationen där informationen måste föras över i ord.
6.9 Sammanfattning
Våra utgångspunkter för detta arbete är den förestående digitaliseringen av museer och den kognitiva psykologins betydelse för skapandet av hypertext. Vi visar att man med hänsyn till kognitiv psykologi kan skapa hypertexter som svarar mot människans sätt att uppfatta och förstå information. Våra slutsatser är att:
-Andréemuseet väljer en hierarkisk uppläggning vilket kan kopplas till TLC
-Utifrån sin expertkunskap styr Andréemuseet antalet länkar i presentationen
-Den hierarkiska uppläggningen begränsar antalet länkar och därmed navigationsmöjligheterna
-Andréemuseet håller sig på en låg nivå vad gäller antalet länkar
-Materialet är inte anpassat till den tänkta målgruppen
-De externa länkar som finns utnyttjar mönsterigenkänning för att knyta materialet till nutid
-Med begränsat antal rörliga bilder riktas uppmärksamheten mot den skrivna texten
-Genom en hierakisk uppläggning minskas risken för disorientering
-Den elektroniska presentationen koncentreras mer på tiden före expeditionen, den fysiska på själva expeditionen