Ekologiskmjölkproduktion examensarbete

Tillbaka till Jörgen Löfqvist´s Hemsida

Sammanfattning examensarbete

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 INLEDNING

1.1 BAKGRUND

1.2 SYFTE

1.3 AVGRÄNSNINGAR

1.4 MÅLGRUPP

1.5 METOD

2 GÅRDSBESKRIVNING

2.1 GÅRD 1

2.2 GÅRD 2

3 KRAVREGLER FÖR 1996

3.1 SYFTE OCH OMFATTNING

3.2 DJURHÅLLNING

3.2.1 Allmänt

3.2.2 Märkning och dokumentation

3.2.3 Djurinköp

3.2.4 Foder

3.2.5 Djurmiljö

3.2.6 Hälso- och sjukvård

4 MILJÖSTÖD FÖR EKOLOGISK ODLING

4.1 VILLKOR FÖR STÖD

4.2 STÖD FÖR VÄXTODLING

4.2.1 Stödberättigad areal

4.2.2 Stödbelopp

4.3 STÖD FÖR DJURHÅLLNING

4.3.1 Stödberättigande djur

4.3.2 Stödbelopp

5 BETE

5.1 ANPASSAD BETESDRIFT

5.2 BETETS PRODUKTION

6 UNDERLAG FÖR FRAMTAGNING AV KALKYLER

OCH FODERBERÄKNINGAR

6.1 KVOTER

6.2 LEVERANSMÖJLIGHETER

6.3 KRAVAVGIFTER 1996

6.4 NORMALSKÖRDAR I KALMAR LÄN

6.5 AVRÄKNINGSPRISER

6.5.1 Mjölk

6.5.2 Kött

6.5.3 Spannmål och ärter

6.6 AVKASTNING INOM EKOLOGISK MJÖLKPRODUKTION

6.7 PRIS PER HA VALL OCH PRIS PER KG TS VALLFODER

VID ODLING AV EKOLOGISK VALL

6.7.1 Gård 1

6.7.2 Gård 2

6.8 KOSTNAD FÖR BETE

6.9 KOSTNAD FÖR INKÖP AV KVOT

6.10 MASTITER

6.11 HELMJÖLK - MJÖLKERSÄTTNING

6.12 SLOPAD AVMASKNING

6.13 JÄMFÖRELSE MELLAN EKOLOGISKA OCH

KONVENTIONELLA BESÄTTNINGAR I KOKONTROLLEN

7 FODER TILL EKOLOGISK PRODUKTION

7.1 FODERKONSUMTION VID EKOLOGISK PRODUKTION

7.1.1 Gård 1

7.1.2 Gård 2

7.2 KOSTNAD FÖR FODERSTAT

8 AREALÅTGÅNG FÖR FODERPRODUKTION, PER DJUR

8.1 GÅRD 1

8.2 GÅRD 2

9 KOMMENTARER TILL EKOLOGISKA OCH

KONVENTIONELLA KALKYLER

9.1 JUSTERING FÖR MINSKAT ARBETE VID MINSKAT

KOANTAL

9.2 UTSLAGSKO

9.3 LIVKALV

9.4 MASTITER

9.4.1 Alternativ 1

9.4.2 Alternativ 2

9.5 HELMJÖLK

9.6 KVOTINKÖP

9.7 KRAVAVGIFTER

9.8 SLOPAD AVMASKNING

9.9 OMSTÄLLNINGSKOSTNAD

10 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH KALKYLER FÖR

EKOLOGISK PRODUKTION

10.1 GÅRD 1

10.1.1 Kalkyl 1

10.1.2 Kalkyl 2

10.1.3 Kalkyl 3

10.2 GÅRD 2

10.2.1 Kalkyl 1

10.2.2 Kalkyl 2

11 OMSTÄLLNINGSKOSTNAD VID ÖVERGÅNG TILL

EKOLOGISK PRODUKTION

11.1 INTÄKTER FÖR MJÖLK

11.2 UTSLAGSKOR OCH LIVKALVAR

11.3 MASTITER

11.4 HELMJÖLK

11.5 FODERKOSTNADER

11.6 KRAVAVGIFTER

11.7 BETE

12 BERÄKNING AV OMSTÄLLNINGSKOSTNADEN

12.1 ÅRLIG KOSTNAD FÖR OMSTÄLLNING VID DE OLIKA

ALTERNATIVEN PÅ GÅRD 1

12.1.1 Kalkyl 1

12.1.2 Kalkyl 2

12.1.3 Kalkyl 3

12.2 ÅRLIG KOSTNAD FÖR OMSTÄLLNING VID DE OLIKA

ALTERNATIVEN PÅ GÅRD 2

12.2.1 Kalkyl 1

12.2.2 Kalkyl 2

13 KALKYLER FÖR KONVENTIONELL PRODUKTION

13.1 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH KALKYLER FÖR GÅRD 1

13.1.1 Foderkostnad vid konventionell produktion gård 1

13.1.2 Förutsättningar gård 1

13.1.3 Kalkyl 1

13.1.4 Kalkyl 2

13.1.5 Kalkyl 3

13.2 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH KALKYLER FÖR GÅRD 2

13.2.1 Foderkostnad vid konventionell produktion gård 2

13.2.2 Förutsättningar gård 2

13.2.3 Kalkyl 1

13.2.4 Kalkyl 2

14 AREALÅTGÅNG VID EKOLOGISK PRODUKTION

14.1 GÅRD 1, TOTAL AREAL ÅTGÅNG

14.2 GÅRD 2, TOTAL AREALÅTGÅNG

15 DISKUSSION

16 LITTERATURFÖRTECKNING

16.1 PERSONLIGA SAMTAL

1 INLEDNING Tillbaka till början

1.1 BAKGRUND

Antalet lantbrukare som intresserar sig för ekologisk produktion ökar och mejeriföreningarna satsar på att få en ökad invägning av ekologisk mjölk. I konsumentledet är efterfrågan större än tillgången. De produkter som saluförs har mottagits positivt av konsumenterna. Det material som finns om ekologisk mjölkproduktion förefaller inte ha någon större spridning mellan olika rådgivande organ. Lars Wiberg på Kalmar Husdjurstjänst kom med förslaget att jag skulle göra en ekonomisk analys på vad det innebär med en omläggning till ekologisk mjölkproduktion för de två företag som studien innefattar. Detta tillsammans med det faktum att intresset för ekologiskt producerad mjölk ökar kraftigt väckte mitt intresse för denna fråga.

1.2 SYFTE

Arbetet går ut på att med hjälp av det material som går att finna inom ämnet ekologisk mjölkproduktion samt genom personliga intervjuer göra en undersökning av vilka faktorer som påverkas vid en övergång till att producera mjölk enligt KRAVs regler. Med hjälp av de faktorer som jag kommer fram till skall jag göra en fallstudie av två gårdar i Kalmar län som har visat intresse för att lägga om sin produktion. Genom att göra en fallstudie på dessa gårdar skall jag försöka visa hur en omläggning skulle påverka deras mjölkproduktion ekonomiskt sett.

1.3 AVGRÄNSNINGAR

De ekonomiska beräkningarna kommer bara att omfatta hur mjölkproduktionen påverkas av en omläggning. När det gäller växtodlingens ekonomi kommer enbart påverkan på vallodlingen att analyseras. Priset på ekologisk spannmål kommer att sättas till samma som avräkningspriset i kalkylerna. Hur en omläggning påverkar gårdens totala ekonomi kommer inte att beröras. De kostnader som berörs utgörs av rörliga kostnader, de fasta kostnaderna tas ingen hänsyn till då de bedöms vara lika stora i båda produktions alternativen.

1.4 MÅLGRUPP

Arbetet riktar sig till de två lantbrukare vars företag analyserars. Förhoppningsvis kan det också vara av intresse för andra lantbrukare som har funderingar på att lägga om sin mjölkproduktion.

1.5 METOD

För att kunna genomföra detta arbete har jag kontrollerat vilka saker som kan tänkas påverkas vid en omställning till ekologisk mjölkproduktion. Det är endast de faktorer som påverkas på dessa båda gårdar som kommer att behandlas i detta arbetet. För att få en uppfattning om vilka faktorer som kan tänkas påverkas har KRAVs regelbok studerats och diverse personer konsulterats.

 Merintäkterna utgörs av en merbetalning för mjölk och utslagskon. Gårdarnas kvoter har kontrollerats. Hur långt räcker dessa vid konventionell samt ekologisk produktion? Det har räknats ut en kostnad för att köpa till kvot. KRAVs avgifter och de extra stöd man kan få har tagits med i kalkylerna. Storleksskillnaden mellan vallskördarna har jämförts i de olika alternativen. Genom att sätta ett pris per hektar vall och sedan kontrollera vilka kostnader som skiljer mot ekologisk vall har ett pris på vallfoder tagits fram. För att kunna jämföra kostnaden för utfodring mellan konventionell och ekologisk produktion har lantbrukarna fått uppge deras foderkostnad i dagsläget . Den konventionella foderkostnaden har sedan jämförts med kostnaden för en foderstat som svarar mot den produktion som gårdarna antas få vid ekologisk produktion. De kostnader i kalkylerna som ställs mot intäkter är endast de kostnader som påverkas av en omläggning.

I kapitel 2 finns en beskrivning av de båda gårdar som analyseras, i beskrivningen finns uppgifter som ligger till grund för beräkningar. Uppgifterna kommer från lantbrukarna. Kapitel 3 innehåller en sammanfattning av KRAVs regler för djurhållning. Reglerna för miljöstöd för ekologisk odling finns i kapitel 4. Betesproduktionen i ekologisk odling behandlas i kapitel 5. Det underlag som har använts för att ta fram kalkyler finns kapitel 6. Här finns tex uträkningar på kostnader för mastiter, mjölkersättning, helmjölk, spannmål och kostnad för inköpt kvot. Kapitel 7 innehåller foderkonsumtionen för den uppskattade avkastningen för kor och foderbehovet för rekryteringsdjur vid ekologisk produktion. Kapitlet innehåller också foderkostnader. Arealbehovet per djur finns i kapitel 8. Kommentarer till de konventionella och ekologiska kalkylerna finns i kapitel 9. Kalkyler för ekologisk produktion är innehållet i kapitel 10. Kapitel 11 innehåller uppgifter angående beräkningar av omställningskostnaden. Kalkyler för ut räkning av omställningskostnaden finns i kapitel 12. Kapitel 13 innehåller kalkyler för nuvarande produktion, den konventionella produktionen. Areal åtgången vid de olika ekologiska alternativen finns i kapitel 14.

2 GÅRDSBESKRIVNING Tillbaka till början

2.1 GÅRD 1

Gården ligger ca 5 mil söder om Kalmar. Åkerarealen är 213 ha åker varav 40 ha är vall. Betesarealen är på 30 ha. Antalet mjölkkor är 46 st. Medelavkastningen 1995 var 7228 kg mjölk. Kvoten man blivit tilldelad är på 220 ton. Årsproduktionen är i dag 335 ton. Man har ansökt om att få köpa mjölkkvot för 50 ton. Gårdens brukare bedömer att medelantalet mastiter är 11 st per år. Rekryteringen är omkring 34 % per år. Kalvarna föds upp på mjölkersättning. Tjurkalvarna säljs som livkalvar. Skördarna ligger på ca 6 ton för höstsäd och ca 5 ton för vårsäd. Avkastningen på vallodlingen bedömer gårdens brukare vara i storlek med normalskördarna för Kalmar län. Normalskörden för vall ligger på 6911 kg ts per ha. Gården ligger inom zon 2 för miljöstöd. För lagring av spannmål finns det kapacitet att lagra 350 ton, kapaciteten kan med små medel ökas till 500 ton. Ensilaget läggs i limpa och för hö finns det en lagringskapacitet på ca 300 ton. För gödsellagring har man en gjuten platta på 350 m² och en urinbrunn på 40 m³ .Gällande miljökrav är uppfyllda. På gården finns det möjlighet till konstbevattning. Det skulle inte medföra något behov av ombyggnation om lantbrukaren skulle börja producera KRAVgodkänd mjölk.

2.2 GÅRD 2

Gården ligger ca 3 mil sydväst om Kalmar. Åkerarealen är 58 ha varav 21 ha är vall. Det finns 60 ha permanenta beten. Antalet mjölkkor är 33 st. Medelavkastningen 1995 var 9240 kg mjölk. Gårdens kvot är 212 ton. Årsproduktionen är idag 270 ton. Mastitantalet ligger enligt brukaren uppskattningsvis på 9 st per år. Rekryteringen är 38% per år. Kalvarna föds upp på helmjölk. Tjurkalvarna säljs som livkalvar. Spannmålsskördarna ligger på i genomsnitt 3,5 ton per ha och vallen avkastar 5 ton ts per ha. Gården ligger inom zon 1 för miljöstöd. Det finns utrymme att lagra 40 ton spannmål, för ytterligare behov finns det möjlighet att lagra hos en granne. Ensilaget skördas i form av storbalar. För hö bedömer brukaren att hans lagringsmöjligheter inte kommer att bli något problem. Vad det gäller lagring av gödsel finns det en kapacitet på 400 m³ fastgödsel och 400 m³ urin. Det finns möjlighet att bevattna delar av betesarealen. Gården är berättigat till LFA stöd vilket innebär att man får 800 kr per djur som är över 2 år och 400 kr för djur som är under 2 år. Gården uppfyller gällande miljökrav. Det skulle inte medföra något behov av ombyggnation om lantbrukaren skulle börja producera KRAVgodkänd mjölk.

3 KRAVREGLER FÖR 1996 Tillbaka till början

3.1 SYFTE OCH OMFATTNING

KRAVs regler formuleras utifrån målsättningen för ekologiskt lantbruk med hänsyn tagen till vad som är möjligt att uppnå för närvarande.

KRAVs regler syftar till att fastställa hur produktionen skall bedrivas för att produkter skall få marknadsföras med KRAVs märke eller på annat sätt med angivande att de producerats i enlighet med KRAVs regler för ekologisk produktion.

Genom KRAVs regler skapas en plattform för ekologiska produkter som underlättar marknadsföring och förtroende i alla led. Reglerna är i första hand avsedda för lantbruksproduktion, samt vidare behandling av produkter från lantbruket.

I förekommande fall, efter beslut i KRAVs styrelse, kan de tillämpas på annan typ av natur- produktion. Reglerna anger också vilka krav som skall ställas på insatsmedel i produktionen.

Reglerna anger förutom produktionsförhållande också regler för märkning, kontroll och dokumentation.

Att följa KRAVs regler och vara ansluten till KRAVs kontroll är ett frivilligt åtagande.

Gällande lagar och förordningar för miljöskydd, växtodling, djurhållning, livsmedelsproduktion, marknadsföring osv skall följas.

3.2 DJURHÅLLNING

3.2.1 Allmänt

Djurhållningen vid mjölkproduktion skall vara anmäld till KRAV minst 6 månader innan godkännande kan ges och mjölkproduktion kan godkännas först sedan den följt KRAVs regler i 6 månader.

För att kött skall KRAVgodkännas måste djuren ha skötts enligt KRAVs regler från födseln. Anmälan till kontrollen måste ske minst två månader innan födseln av de djur som man vill ha godkända. Vid inträde i kontrollen kan dock de djur som fanns på brukningsenheten vid anmälan godkännas efter att KRAVs regler följts i 1 år. Detta gäller även inköpta avels- och produktionsdjur.

3.2.2 Märkning och dokumentation

Alla djur där individuell märkning är möjlig skall märkas vid födsel eller inköp. Födelse- och inköpsjournal skall föras. Även hälso- och sjukjournal skall föras över alla skador och sjukdomar, deras behandling samt behandlingsresultat.

3.2.3 Djurinköp

Huvudmålet är att uppfödningen skall vara integrerad vilket innebär att moderdjur och avkomma finns på samma brukningsenhet. Efter prövning kan KRAVgodkända djur inköpas för vidareuppfödning. Inköp av enstaka avelsdjur är tillåtet.

Inköp av djur för mjölkproduktion får göras vid enstaka tillfällen. Om dessa djur ej är KRAV- godkända krävs att de hålls enligt KRAVs regler i 6 månader för att mjölken skall kunna KRAVgodkännas. Dock får man efter 2 månader använda mjölken som foder till djur som är KRAVgodkända.

3.2.4 Foder

Fodrets sammansättning skall anpassas till djurslaget

Man skall ha en självförsörjningsgrad på minst 50% beräknat på årsbasis. Detta gäller ej besättningar på under 10 djurenheter, undantag kan också göras för större enheter efter prövning.

Målet är att fodret skall vara KRAVgodkänt till 100 %, men det finns vissa undantag

• För att få en fullgod foderstat får man använda 10 % ej KRAVgodkänt foder beräknat på det årliga foderintaget. Från 1 januari 1997 högst 5 %
• E j KRAVgodkända avfall och biprodukter från matberedning får ingå i foderstaten, dock med högst 20 % av det årliga foderintaget. Högre andel kan godkännas.
•  Under de två första åren kan 80 % KRAVgodkänt foder accepteras under förutsättning att fodret har producerats på den egna brukningsenheten.
•  Det dagliga foderintaget måste bestå av minst 70 % KRAVgodkänt foder.
•  Från den första juli 1996 skall allt foder framställas genom processer som har godkänts av KRAV eller finns upptagna på en lista över tillåtna foder.

KRAVgodkänt foder:

Foder som odlats på den egna brukningsenheten enligt KRAVs regler men utan den karens som krävs, räknas som KRAVgodkänt. Dock inte höstsäd som såtts hösten innan karensåret och till vilken betat utsäde använts.

Grovfoder - Grovfoder skall ges i fri tillgång.

Kraftfoder - Allt utom grovfoder och mineralfoder räknas som kraftfoder. Av det dagliga torrsubstansintaget får högst 30% till slaktdjur och ungdjur samt högst 50% till mjölkdjur utgöras av kraftfoder.

Bete - Under betessäsongen skall bete utgöra en väsentlig del av djurens foder. Taggtråd bör undvikas som stängsel.

Mjölkuppfödning- Kalvar skall dia under hela råmjölksperioden och födas på det egna djurslagets oprocessade mjölk till 10 veckors ålder. Mjölk från kor med juverinflammation eller karenstidbelagd mjölk får inte användas som foder med undantag av egen diande avkomma.

3.2.5 Djurmiljö

Djuren skall ha en avskild miljö vid kalvning och ha möjlighet till en nära kontakt med sin kalv under den första levnadstiden.

Djuren skall också ha möjlighet att vistas ute under den största delen av betessäsongen. KRAV skall senast 1 juli 1996 meddela specifika utrymmes och utevistelsekrav för olika djurslag. Nötkreatur får vara uppbundna när de har uppnått en ålder av 6 månader. Vid ny-, om- och tillbyggnad skall lösningar väljas som ger djuren tillgång till daglig motion. För att djuren skall få gå på spaltgolv måste de ha tillgång till liggplatser utan spaltgolv.

3.2.6 Hälso- och sjukvård

Djurhållningen skall vara av sådan standard att sjukdomstrycket är lågt. Ett gott hälsotillstånd är en förutsättning för att djurproduktionen skall kunna KRAVgodkännas. Rutinmässig förebyggande behandling med läkemedel eller kemiska bekämpningsmedel får inte förekomma, med undantag för vaccinering mot ringorm, sommarsjuka (efter blodprov) och bedövningsmedel.

Läkemedel och kemiska bekämpningsmedel får användas när uppenbart behov föreligger med följande karenstider för kött och mjölk:

• För invärtesbehandling med antibiotika och kemoterapeutika- 12 månaders karenstid
• För övriga preparat- dubbel karenstid, dock lägst 3 månader
• För mjölk gäller att karenstiden skall vara dubbel mot för preparatet angiven karenstid.

Avhorning får göras innan 4 veckors ålder och endast genom bränning.

4 MILJÖSTÖD FÖR EKOLOGISK ODLING Tillbaka till början

4.1 VILLKOR FÖR STÖD

Samtliga jordbrukare och trädgårdsodlare som odlar ekologiskt kan söka stöd för ekologisk odling. Stödet lämnas bara för odling på åkermark. Alla jordbruksgrödor och frilandsodlade trädgårdsgrödor som årligen används för produktion av foder, livsmedel eller utsäde är

stödberättigade. Också ettåriga gröngödslingsgrödor berättigar till stöd. Det är inget krav att man måste lägga om hela gården till ekologisk produktion, den ekologiska odlingen måste dock ligga på samma mark hela tiden. Den får alltså inte flyttas runt mellan olika skiften på gården. Stödet utgår till odlare som redan har lagt om och håller på att lägga om till ekologisk produktion. Stödet lämnas för ett skifte från och med att det läggs om till ekologisk odling. Ett villkor för att stöd skall lämnas är att jordbrukaren bedriver ekologisk produktion under minst en femårsperiod i samma omfattning som det första året.

En lantbrukare som har djur kan lägga om även djurhållningen till ekologisk produktion. Det utgår ett extra stöd för ekologisk djurhållning. Stödet innebär att man får ett högre stöd för ekologiskt odlad vall och grönfodergrödor. Stödet för ekologisk djurhållning lämnas från och med det att djuren hålls i enlighet med de ekologiska djurhållningsreglerna. Omfattningen på djurhållningen måste vara av minst samma omfattning under en femårsperiod som den man uppger vid ansökan. Tiden räknas från och med betessläppningen det första året till och med utgången av det sista året i femårsperioden. Djuren måste vara märkta och journalförda enligt EU:s djurmärkningsregler. För att man skall få det extra stödet för ekologisk djurhållning måste man hålla djuren enligt de regler som är föreskrivna av Jordbruksverket.

Den ekologiska versamheten skall ske i enlighet med de gemensamma regler för ekologisk produktion som gäller inom EU. Reglerna ändrar sig och kommer därför med största sannolikhet att förändras under den period som stödet lämnas. Detta innebär att för den som får stöd kan nya villkor för stödet tillkomma under den tid som stödet gäller.

Stödbelopp under 1000 kr utbetalas inte.

4.2 STÖD FÖR VÄXTODLING

4.2.1 Stödberättigad areal

Miljöstöd för ekologisk odling lämnas för jordbruksgrödor och frilandsodlade trädgårdsgrödor. För att stöd skall utgå krävs att det som odlas används till foder-, livsmedels- eller utsädesproduktion. Ettåriga gröngödslingsgrödor är berättigade till stöd

Varje skifte måste vara minst 0,1 ha för att stöd skall kunna ges. På ett jordbruksskifte får endast en gröda odlas, vid trädgårdsodling får dock flera grödor odlas på samma skifte. Stöd lämnas inte för betesmark eller för annan mark som inte är åker. Med betesmark menas jordbruksskifte som inte är lämpligt att plöja och som används till bete. Stöd lämnas inte för uttagen areal. Skiften som har stöd för ekologisk odling får anmälas som uttagen areal, men då lämnas inget miljöstöd för det skiftet.

4.2.2 Stödbelopp

Storleken på det belopp som utgår per ha för ekologisk odling är lika stort oavsett vilken gröda som odlas på den stödberättigade arealen. Sverige är indelat i två zoner där stödnivåerna skiljer sig åt.

Zon 1 omfattar norra Sverige och skogsbygder i södra och mellersta Sverige. Zon 1 motsvarar stödområdena 1, 2A, 2B, 3, 4 och delar av stödområde 5.

Zon 2 omfattar resten av Sverige, dvs huvudsakligen slätt- och mellanbygder i södra och mellersta Sverige som inte hör till något av de ovanstående stödområden. Här ingår även delar av stödområde 5.

Tabell 1. Miljöstöd för ekologisk odling

Zon Stödnivå(kr/ha)

Zon 1 900 kr

Zon 2 1600 kr

(Miljöstöd 1996. Jordbruksverket)

Närmare upplysningar ozontillhörighet kan lämnas av Länsstyrelsen.

4.3 STÖD FÖR DJURHÅLLNING

4.3.1 Stödberättigande djur

Jordbrukare som håller sina djur enligt de ekologiska produktionsreglerna kan få ett extra stöd för detta. Detta stöd lämnas för mjölkkor, am- och dikor, tackor, getter och suggor. Stödet för ekologisk djurhållning utgår som ett stöd för ekologiskt odlad grovfoderareal dvs slåttervall, betesvall och grönfodergrödor. I detta sammanhang räknas endast sådana grönfodergrödor som inte är berättigade till EU:s arealersättning.

4.3.2 Stödbelopp

I både zon 1 och 2 är det extra stödet för den ekologiska djurhållningen på 600 kr per ha. Detta stöd lämnas för slåttervall, betesvall och grönfoder. För att det extra stödet skall utgå måste djurhållningen vara av en viss omfattning i förhållande till grovfoderarealen. För att få stöd för 1 ha vall eller grönfoder måste jordbrukaren ha 1 mjölkko, 1,5 am- eller dikor, 8 tackor, 8 getter (hondjur) eller 2 suggor i ekologisk produktion.

5 BETE Tillbaka till början

5.1 ANPASSAD BETESDRIFT

Betet utgör en viktig produktionsfaktor i den ekologiska mjölkproduktionen. KRAVreglerna föreskriver att djuren skall få en väsentlig del av sin foderkonsumtion från växtlighet som de har tillgång till på sin uteplats under vegetationsperioden. Dessutom föreskriver KRAVs regler att djuren under vegetationsperioden vistas ute under mesta delen av dagen. Inom såväl konventionell- som ekologisk mjölkproduktion är det viktigt att ha en hög produktion för att få en god lönsamhet. Sköter man sin beten på rätt sätt är det möjligt att uppnå bra produktionsresultat. Det man måste göra är att planera sin betesdrift. I början av betessäsongen får man inte avdela för stor yta så att betet förväxer, då sjunker kvalitén snabbt. Under betessäsongens inledning kan det vara lämpligt att ha 4-5 kor/ha. Under eftersommaren sjunker betesproduktionen mer och mer. Betes arealen måste ökas allteftersom tiden går, detta för att kunna tillgodose behov av bete. I mitten av sommaren är det lämpligt att ha 3-4 kor/ha och under slutet av sommaren kan det vara lagom med 2-3 kor/ha. För att man skall kunna anpassa betesdriften så att inte gräset förväxer är det viktigt att man har en flexibel betesareal och noggrann uppsikt över betestillgången.

5.2 BETETS PRODUKTION

Ett bete som har ett vitklöverinslag på ca 30 % av torrsubstansen kan producera lika mycket bete som en gräsvall som har gödslats med 150-200 kg N/ha och år. Genom den produktions- potential som en vitklövervall har, utan gödslingsbehov, finns det alltså möjlighet till att producera ett billigare bete. I försök, som genomfördes av Västra husdjursdistriktet och Institutionen för växtodlingslära, jämförde man avkastningen från vitklöverbete som gödslats med låg kvävemängder och gräsvallar som gödslats med drygt 100 kg kväve. Försöken låg i två år 1992 och 1993. Gårdar med olika driftinriktningar, som tex mjölkkor och tjurar, deltog i försöken. Man bestämde djurens produktion och deras energibehov under betesperioden. Genom att dra ifrån den energi som djuren fått genom tillskottsutfodring kunde man bestämma hur mycket energi som djuren konsumerat på betet. Resultaten visar att avkastningen var på en likvärdig nivå mellan de lågt gödslade vitklövervallarna och de rikligt gödslade gräsvallarna. I försöken beräknade man också en ungefärlig beteskostnad för de gårdar som deltog i försöken. I beteskostnaden ingår kostnader för arbete, gödsel, stängsel, dragkraft och ränta. För vitklöverbetena kom man upp i en beteskostnad på mellan 20 och 30 öre per kg ts under 1992, vilket är ungefär halva priset mot vad man kommer upp i vid traditionell betesproduktion. Under 1993 var det en rikligare nederbörd som medförde hektarskördar på 4 till 5 ton ts per ha. Detta sänkte produktionskostnaden till mellan 15 och 20 öre per kg ts.

6 UNDERLAG FÖR FRAMTAGNING AV KALKYLER OCH

FODERBERÄKNINGAR Tillbaka till början

6.1 KVOTER

Ställer man om sin produktion till att producera enligt KRAVs regler får man behålla den kvot man blivit tilldelad för sin konventionella produktion. De producenter som hade ställt om sin produktion före den 1 januari 1991 fick sin kvot baserad på antingen ett genomsnitt på produktionen 1991,1992 och 1993. Eller också fick de välja kvot efter sin produktion från något av åren 1993 eller 1994. Ekologiska producenter som var nystartade efter 1 januari 1991 fick söka extra tilldelning. Tilldelningen baserades på antalet godkända koplatser. För varje godkänd koplats fick man en kvot på 7398 kg (medeltalet i kokontrollen 1993/94) minus 30 % alltså 5179 kg. Utökare fick ingen ökad kvot om koantalet ökat med mindre än 10 %. Hade koantalet ökat mer fick man kvot för samma produktion på dessa platser som de man hade innan utökningen, dock bara för den del av ökningen som översteg 10%. Får man en kvot som konventionell producent som innebär att man måste minska sitt koantal, kan det vara ett alternativ att producera ekologisk. Produktionen för ekologiska kor är oftast lägre varvid koantalet kanske inte behöver dras ned.

Skall man köpa kvot kostar denna 1,50 kr/kg. Förmodligen kommer det att bli så att den kvot som inte utnyttjas kommer att bjudas ut till försäljning en gång om året. Kostnaden för kvoten är avdragsgill. Skulle systemet med kvoter försvinna kommer kvoten att förlora sitt värde. För den del av kostnaden för eventuellt inköpt kvot som man inte dragit av kan man göra förlust- avdrag. (Lennart Holmström Mejeriernas service AB)

Gård 1 har fått en kvot på 220 ton, 94/95 producerades 335 ton mjölk

Gård 2 har fått en kvot på 212 ton, 94/95 producerades 270 ton mjölk.

6.2 LEVERANSMÖJLIGHETER

gårdarna i fallstudien levererar båda sin mjölk till Arlas mejeri i Kalmar. Enligt Owe Birgersson, på Arla medlemmar i Kalmar, kommer dessa att kunna leverera ekologisk mjölk i dagsläget. På mejeriet i Kalmar skall man producera och lansera ekologisk ost. Utsikterna för att kunna bli leverantör av ekomjölk, till Arlas mejeri i Kalmar i framtiden beror på hur stor efterfrågan på ekologisk ost blir.

6.3 KRAVAVGIFTER 1996

Vid KRAVodling till kommer avgifter som man betalar till föreningen KRAV. Nedan följer en sammanställning av föreningen KRAVs avgifter.

Sammanställningen utgörs av de avgifter som kommer att påverka mjölkkalkylen för producenter. I kalkylerna sätts spannmålspriset till avräkningspris eller inköpspris varför avgifter för spannmålsodling inte finns med i denna sammanställning. Det är endast avgifter för grovfoder och övriga grödor som används till foder som ingår. Har man tänkt att odla grödor eller ha djurhållning dels enligt KRAVs regler och konventionellt kan detta göras med vissa restriktioner. Då tillkommer extra avgifter för kontroll.

Tabell 2. KRAVavgifter.

Fasta avgifter,

växtodling: kr

Nya lantbrukare 1800

Rörliga avgifter,

växtodling: kr/ha

Vall 22

Permanent bete 2

Karensår 22

Fasta avgifter,

djurhållning kr

Nyanmälan, djur 500

Grundavgift, djur 650

Rörliga avgifter,

djurhållning kr/djur

Mjölkkor 80

Amkor, ungdjur, kalvar 35

Avgiftstak kr

20000

(KRAV. Uppsala)

6.4 NORMALSKÖRDAR I KALMAR LÄN

Nedan följer en sammanställning över storleken på normalskördarna i Kalmar län. Dessa ligger till grund för beräkning av skördenivån i ekologisk odling. Skördarna i ekologisk odling är 30 % lägre för spannmål och 15 % lägre för vall och ärter.

Tabell 3. Normalskördar i Kalmar län.

(Ann Christine Eriksson, Lantbruksenheten Kalmar, Sven Åke Nilsson, Ölands trädgårdsprodukter)

6.5 AVRÄKNINGSPRISER

6.5.1 Mjölk

På Arla, som dessa båda lantbrukare levererar sin mjölk till, är avräkningspris ca 3 kr per kg mjölk. Detta är ett uppskattat genomsnitts pris under ett år. Merbetalningen för ekologisk mjölk är 50 öre per kg. (Owe Birgersson Arla Medlemmar Kalmar)

6.5.2 Kött

Merbetalningen för köttet från KRAVgodkänd ko är, på Scan KLS, 2,80 kr per kg.

Priserna gäller från och med 1996-01-02. Ecotrade tar 100 kr per djur i provision av lantbrukaren vid slakt.

6.5.3 Spannmål och ärter

Uppgifterna kommer från Ecotrade och Kalmar lantmän. Priserna på spannmålen är 1995 års priser. På Ecotrade säger man att det finns ekologisk foderspannmål och ekologiska foderärter tillgängligt på marknaden om man gör sina inköp relativt snart efter skörd.

Tabell 4. Avräknings- och inköpspriser för konventionell och ekologisk spannmål, samt för ekologiska ärter.

(Egen sammanställning)

6.6 AVKASTNING INOM EKOLOGISK MJÖLKPRODUKTION

Enligt en sammanställning, från kokontrollens resultat 93/94, låg medelavkastningen för konventionell produktion på 7511 kg per ko. Inom den ekologiska produktionen låg medelavkastningen på 6628 kg per ko. De ekologiska korna producerar 883 kg eller 13% mindre mjölk i genomsnitt. På gård 1 antas medelavkastningen sjunka med 15% från 7228 kg till 6150 kg. Medelavkastningen på gård 2 antas sjunka med 20% från 9240 kg till 7400 kg. När avkastningen ligger så pass högt som den gör på gård 2 är det motiverat att tänka sig en högre procentuell avkastningsminskning vid övergång till ekologisk produktion.

6.7 PRIS PER HA VALL OCH PRIS PER KG TS VALLFODER VID ODLING AV

EKOLOGISK VALL

Priserna på vad ett hektar vall kostar är uppskattade priser med utgångspunkt från Husdjurstjänsts standardkalkyler. Priset för ett hektar vall i dessa standardkalkyler är 11000 kr. Enligt uppskattning är priset för ett hektar vall satt till 10000 kr på gård 1 och 8000 kr för gård 2. På gård 1 har priset sänkts pga lantbrukaren bedöms ha lägre maskinkostnader än vad som beräknas i standardkalkylen. För gård 2 sänks priset pga lantbrukaren har mark- och maskinkostnader som bedöms ligga lägre än vad de gör i standardkalkylen. Skulle priset för ett hektar vall inte överensstämma med verkligheten är detta inte helt avgörande för kalkylernas noggrannhet. Då priserna för vallen är utgångspunkt för foderkostnaden i både de ekologiska och de konventionella kalkylerna blir en eventuell felskattning lika stor i båda fallen. Det viktigaste är att de kostnader som skiljer mellan den ekologiska och konventionella vallodlingen är rätt. Detta faktum beror på att det är skillnaden mellan de olika typerna av kalkylerna som i slutändan är det intressanta.

6.7.1 Gård 1

Gårdens brukare uppskattar att hans skördar ligger i nivå med normalskördarna i Kalmar län.

Normalskörden på 6911 kg ts per ha minus de 15 % som skörden beräknas sjunka vid övergång till ekologisk odling ger en skörd på 5874 kg ts per ha.

Tabell 5. Kostnad per kilo ts konventionell vall på gård 1.

Konventionell vall:

(Egen sammanställning)

Tabell 6. Kostnad per kilo ts ekologisk vall på gård 1.

Ekologisk vall:

(Egen sammanställning)

6.7.2 Gård 2

På grund av låga markpriser och lägre skördar som ger mindre omkostnader sätts priset för vallen till 8000 kr per ha. Brukaren uppger att hans skördar ligger på 5000 kg ts per ha.

5000 kg ts minus 15 %, som är skördeminskningen för ekologisk odling av vall ger en skörd på 4250 kg ts per ha.

Tabell 7. Kostnad per kilo ts konventionell vall på gård 2.

Konventionell vall

(Egen sammanställning)

 Tabell 8. Kostnad per kilo ts ekologisk vall på gård 2.

Ekologisk vall

(Egen sammanställning)

6.8 KOSTNAD FÖR BETE

I Svensk husdjurskötsels standardkalkyler sätter man priset för bete till 70 % av kostnaden för skördat vallfoder. Detta ger följande priser för konventionellt- och ekologiskt bete om man utgår från priserna som blev resultatet av uträkningarna under kapitel 6.7

Tabell 9. Kostnader för bete.

(Egen sammanställning)

6.9 KOSTNAD FÖR INKÖP AV KVOT

Priset för kvot är 1,50 kr per kg. I uträkningen antas att kvoten skrivs av på 10 år.

Den nominella räntan sätts till 10,5 % (Föreningsbanken, Kalmar) och inflationen antas bli 3 %. Realräntan blir med dessa förutsättningar 7,5%. Den årliga kostnaden för ett kg inköpt kvot beräknas med annuitetsmetoden.

Annuitetsfaktorn för 7,5 % och 10 år är 0,1457

Årlig kostnad: 1,5 * 0,1457 = 0,22 kr per kg eller 0,22 * 1000 = 220 kr per ton

6.10 MASTITER

Inom den ekologiska produktionen är det tillåtet att använda läkemedel om det föreligger ett uppenbart behov. Vid användning av läkemedel har man satt karenstiden till den dubbla mot för medlet angivna. Preparat som inte har någon karenstid har enligt KRAVs regler två dagars karens.

Kostnaden för en mastit kan variera mellan olika företag beroende på hur man utfordrar sina kalvar. Kasseras karensmjölken är den en kostnad fullt ut. Ger man karensmjölken till kalvarna minskar kostnaden för en mastit pga minskad användning av mjölkersättning. Ger man kalvarna helmjölk i vanliga fall utgör inte den karensmjölk man kan använda till kalvarna någon extra kostnad. Inom den ekologiska produktionen får man endast ge karensmjölk till den egna diande avkomman. I vilken utsträckning detta sänker kostnaden för mastiter i ekologisk produktion är svårt att uppskatta. Därför tas ingen hänsyn till detta faktum.

Enligt en jämförelse mellan gårdar i kokontrollen som drivs ekologiskt och konventionellt, finns det inte någon signifikant skillnad som tyder på att antalet mastiter är mindre i de ekologiska besättningarna. (Jannika Landin)

Kostnader som är lika för ekologisk- och konventionell produktion:

Mjölkbortfall: 30 kg per dag. Mjölkbortfallet har sänkts med 15% i uträkning för ekologiska mastiter. Detta pga att de ekologiska korna producerar en mindre mängd mjölk. Mjölkbortfallet vid ekologisk produktion blir då 25.5 kg

Antal dagar som mjölk inte får levereras:

Konventionell produktion:

5 dagars behandling + 4 dagars karens = 9 dagar

Under behandling och första karensdagen bör man inte ge kalvarna mjölken.

Alltså är det 3 av de 9 dagarna som man kan ge mjölken till kalvar

Ekologisk produktion (dubbel karens)

5 dagars behandling + 8 dagars karens = 13 dagar

(Charlotte Hallén-Sandgren, Juverhälsoveterinär, Kalmar husdjurstjänst)

Tabell 10. Kostnad för mastit i ekologisk produktion:

(Charlotte Hallén-Sandgren, Juverhälsoveterinär, Kalmar husdjurstjänst)

 Tabell 11. Kostnad för mastit konventionell produktion (all mjölk kasseras)

(Egen sammanställning)

Tabell 12. Kostnad för mastit konventionell produktion (mjölk till kalvar)

(Egen sammanställning)

Tabell 13. Kostnadsjämförelse för mastiter:

(Egen sammanställning)

 6.11 HELMJÖLK - MJÖLKERSÄTTNING

Enligt KRAVs regler skall kalvar dia under minst hela råmjölksperioden. Därefter skall kalvarnas föda i huvudsak utgöras av det egna djurslagets oprocessade mjölk till 10 veckors ålder (70 dygn). Med andra ord är det emot reglerna att ge kalvarna mjölkersättning, de skall födas upp på helmjölk.

För att få fram en jämförelse på kostnaden för att föda upp en kalv på helmjölk eller mjölkersättning har följande tillvägagångssätt använts.

Mängden energi som kalven behöver under sina 10 första levnadsveckor beräknas med hjälp av de utfodringsråd som ges i boken Mjölkkor, 95, LT:s Förlag. Där säger man att 5 kg helmjölk tillför kalven 14,5 MJ (4 procentig mjölk innehåller 2,9 MJ per kg). Detta motsvarar en tillväxt på 600-700 gram per dag. Vid användning av mjölkersättning kommer man uppskattningsvis tillföra kalven 12 MJ per dag.

Den mjölken som kon producerar de tre första dagarna är utan värde då den inte får levereras.

Mängden mjölk under dessa tre dagar uppskattas till ett besättningssnitt på 25 kg.

Följande beräkning ligger till grund för uppskattningen. En ko mjölkas max 50 kg och minst 15 kg under dessa tre dagar. Summan av dessa dividerat med två blir 32,5 kg. En kviga som kalvar mjölkar sällan mer an vad kalven behöver alltså 15 kg. Antar man att en besättning har omkring 40% första kalvare och 60% kor så får man följande uppställning.

32,5 * 0,6 + 15 * 0,4 = 25,5 kg.

Priset per MJ i helmjölken blir avräkningspriset för ekomjölk dividerat med energiinnehållet i helmjölk vilket ger följande uträkning: 3,50 kr / 2,9 MJ = 1,20 kr per MJ. Kostnad per MJ i konventionell produktion blir 3,00 kr / 2,9 MJ = 1,03 kr per MJ

Priset för mjölkersättningen är ett genomsnitt för de olika typer av mjölkersättning som Kalmar lantmän saluför ( se tabell 14, kapitel 6.11). Genomsnittspriset för dessa är 0,9 kr per MJ.

Då den mjölk som inte får levereras räcker till kalven i 5 dagar återstår det 65 dygn som kalven skall utfordras och där vi kan anse att den mjölk som kalven får utgör en kostnad.

Kostnad för helmjölk ekologisk prod.:

65 dagar * 14,5 MJ * 1,20 kr per MJ = 1131 kr

Kostnad för helmjölk

konventionell prod.:

65 dagar * 14,5 MJ * 1,03 kr per MJ = 970 kr

Kostnad för mjölkersättning

65 dagar * 12 MJ * 0,90 kr per MJ = 702 kr

Prisskillnader:

Helmjölk eko. prod. - helmjölk konv. prod.

1131 kr - 970 kr = 161 kr

Helmjölk eko. prod. - mjölkersättning

1131 kr - 702 kr = 429 kr

Helmjölken kommer att ge fördelar som tex bättre tillväxt och minskat kraftfoderbehov. Detta innebär att den verkliga prisskillnaden sannolikt inte kommer att bli så stor som beräknat. I kalkylerna sätts kalvvikten 10 kg högre för en kalv som har fått helmjölk, 80 kg i stället för 70 kg. Detta för med sig att kostnaden för mjölkersättning ökar med 100 kr. Det är endast för tjurkalvar vilka avyttras som detta ger någon förhöjd kostnad. För kvigor, vilka stannar inom brukningsenheten, görs ingen kostnadsjustering pga skillnader i vikt.

Tabell 14. Kostnad per MJ för mjölkersättning.

(Egen sammanställning)

 6.12 SLOPAD AVMASKNING

Om man inte kan förhindra parasitangreppen vid slopad avmaskning minskar tillväxten enligt uppgifter som erhållits. Enligt dessa uppgifter skulle slopad avmaskning innebära följande.

För att föda upp en kalvfärdig kviga tar det 24 månader. Detta gäller om hon under sina två betessäsonger får gå på ett parasitfritt bete eller om hon är antiparasitbehandlad. Utan parasit-fritt bete eller antiparasitbehandling skulle det ta 25 månader att föda upp en kalvfärdig kviga.

Genom att ta den rörliga kostnaden för uppfödning av en kalvfärdig kviga på 24 månader från

områdeskalkyler, och dividera den rörliga kostnaden med 24 har man fått fram en månatlig rörlig kostnad för att föda upp en kviga. En kviga som drabbas av parasiter kostar alltså 25 gånger den månatliga kostnaden i stället för 24 gånger den månatliga kostnader. Justering har gjorts för preparat kostnaden som försvinner.

Enligt Patrik Nordgren på Svensk husdjursskötsel i Eskilstuna som gjort denna beräkning har man en merkostnad för uppfödning på 400 kr. Detta gäller uppfödning av kviga som drabbas av parasit angrepp.

6.13 JÄMFÖRELSE MELLAN EKOLOGISKA OCH KONVENTIONELLA

BESÄTTNINGAR I KOKONTROLLEN

Jannika Landin, som är husdjursrådgivare på Rådgivarna i Karlstad, har gjort en sammanställning över hur hälsa, fertilitet och produktion skiljer sig åt mellan KRAVbesättningar och landets alla besättningar som ingår i kokontrollen. Informationen hämtades från Svensk Husdjursskötsels register för kontrollåret 1993/94. I sammanställningen ingår 108 KRAV besättningar med minst tio kor. Observera att de ekologiska gårdarna ingår i jämförelsematerialet, där de utgör ca 1 %. Vad det gällde produktion hade KRAVbesättningarna ca 13% lägre avkastning räknat i kilo mjölk. Denna skillnad är signifikant. Vad det gäller fertilitet var antalet inseminationer 1,62 i snitt för KRAVbesättningarna och 1,69 för hela landet. Antalet dagar mellan insemination och kalvning var lägre i KRAVbesättningarna, även inkalvningsåldern för första kalvare var lägre i KRAVbesättningarna. Samtliga variabler som gällde fertilitet var signifikanta. Medellaktationsnumret var signifikant högre i KRAVbesättningarna. Vad det gäller hälsoläget i KRAVbesättningarna var detta inte signifikant bättre men det fanns tendenser som tyder på att sjukdomsfrekvensen i KRAVbesättningarna var lägre. I kalkylerna tas det hänsyn till att avkastningen är lägre i KRAVbesättningar. Däremot tas det inte hänsyn till att hälsan och fertiliteten skulle vara bättre. Dock kan man dra slutsatsen att KRAV- besättningarnas signifikant bättre fertilitet och högre medellaktations nummer ger ekonomiskt positiva effekter. Även hälsoläget som visade tendenser till att vara bättre i KRAV-besättningarna kan tänkas ge positiva effekter på ekonomin. Trots att denna undersökning visar att KRAVbesättningar har signifikant lägre inkalvningsålder för förstakalvare finns det med en kostnad i kalkylerna för slopad avmaskning. Då ett flertal personer som konsulterats under arbetets gång hävdar att tillväxten minskar vid slopad avmaskning tas denna kostnad med för att vara på den säkra sidan. Vill man kan man räkna bort den.

7 FODER TILL EKOLOGISK PRODUKTION Tillbaka till början

7.1 FODERKONSUMTION VID EKOLOGISK PRODUKTION

Foderåtgången för korna beräknas på näringsbehovet, sett på årsbasis, för en ko som avkastar i nivå med den kalkylerad medelavkastningen. Av den totala foderåtgången är det beräknat att högst 5% får utgöras av icke KRAVgodkänt foder. Av vallfoderåtgången beräknas 75% komma från skördat foder och 25% från bete. Mängden omsättningsbar energi ligger på 5,5 MJ per kg mjölk och AAT mängden ligger på 45 gram per kg mjölk ( Lars Wiberg, Kalmar Husdjurstjänst).

För beräkning av underhållsbehovet av MJ och gram AAT har följde formler använts:

0,507 MJ / kroppsvikt ^0,75

3,25 gram AAT / kroppsvikt ^0,75

Foderåtgången för rekryteringsdjuren är beräknad från 80 kilos vikt till en inkalvningsvikt på 90% av medelvikten för fullvuxna djur i besättningen. Av vallfodret beräknas 75% komma från skördat foder och 25% från bete. Behovet för MJ är ett genomsnitt under tillväxttiden taget från rekommendationer i Fodertabeller för idisslare, 1993. Åtgången av gram AAT beräknas på ett behov av 7 gram AAT per MJ.

Näringsinnehållet i de olika fodermedlen är tagna från Fodermedelstabeller för idisslare. Rimligheten att fodermedlens näringsinnehåll är lämpliga att använda i beräkningarna har verifierats av Lars Wiberg, Kalmar Husdjurstjänst. Lars har också kontrollerat rimligheten av valda fodermedel och samt åtgången av dessa.

7.1.1 Gård 1

Mjölkkor:

Medelavkastning för 1995 var 7228 kg. Vid övergång till ekologisk produktion beräknas denna sjunka med 15% till 6150 kg. Medelvikten i besättningen uppskattas till 575 kg. Beräknat totalt näringsbehov: 55689 MJ och 416180 gram AAT.

Tabell 15. Foderåtgång till en ko vid ekologisk produktion på gård 1.

(Egen sammanställning)

Rekryterings djur

Näringsbehovet är beräknat för en tillväxt på 700 gram per dag. För denna tillväxt krävs det 59,8 MJ i genomsnitt. 90% av den uppskattade medelvikten 575 kg blir 518 kg. Kalvens vikt på 80 kg minus 518 kg visar att det krävs en total tillväxt på 438 kg. Med 700 grams tillväxt per dag skulle det ta omkring 626 dagar för en kviga att uppnå en kalvningsvikt på 518 kg. Det sammanlagda MJbehovet blir 37434 MJ och AAT behovet blir 262038 gram AAT.

Tabell 16. Foderåtgång till ett rekryterings djur vid ekologisk produktion på gård 1.

Av det totala foderintaget utgörs 11% av kraftfoder

(Egen sammanställning)

7.1.2 Gård 2

Mjölkkor:

Medelavkastning för 1995 var 9240 kg. Vid övergång till ekologisk produktion beräknas denna sjunka med 20% till 7400 kg. Medelvikten i besättningen uppskattas till 650 kg. Beräknat totalt näringsbehov: 64425 MJ och 485570 gram AAT.

Tabell 17. Foderåtgång till en ko vid ekologisk produktion på gård 2.

(Egen sammanställning

Rekryterings djur:

Näringsbehovet är beräknat för en tillväxt på 800 gram per dag. För denna tillväxt krävs det 67,8 MJ i genomsnitt. 90% av den uppskattade medelvikten 650 kg blir 585 kg. Kalvens vikt på 80 kg minus 585 kg visar att det krävs en total tillväxt efter mjölkuppfödningen på 505 kg.

Kalvnings vikt på 585 kg. Det sammanlagda MJ behovet blir 42782 MJ och AAT behovet blir 299474 gram AAT.

Tabell 18. Foderåtgång till ett rekryterings djur vid ekologisk produktion på gård 2.

Av det totala foderintaget utgörs 12% av kraftfoder

(Egen sammanställning)

7.2 KOSTNAD FÖR FODERSTAT

Priserna för skördat vallfoder kommer från kapitel 6.7 och priserna för bete kommer från kapitel 6.8. Priserna varierar för de olika gårdarna beroende på att de ligger inom olika zoner för miljöstödet. Priset för Elit 2000 och soja kommer från Kalmar lantmän. För spannmål och ärter är priset satt till avräkningspris för att kokalkylen skall betala detta pris till spannmålsodlingen. Halmen kostar i kalkylerna 45 öre per kilo. Kostnaden för rekrytering är för tiden efter mjölkavvänjning till kalvning.

Gård 1

Tabell 19. Foderkostnad för korna på gård 1.

(Egen sammanställning)

Tabell 20. Foderkostnad för rekryteringsdjur på gård 1

(Egen sammanställning)

Gård 2

Tabell 21. Foderkostnad för korna på gård 2.

(Egen sammanställning)

Tabell 22. Foderkostnad för rekryteringsdjur på gård 2.

(Egen sammanställning)

8 AREALÅTGÅNG FÖR FODERPRODUKTION, PER DJUR

Tillbaka till början

Det årliga arealbehovet per rekryteringsdjur beräknas med följande utgångspunkt. Den foder mängd som konsumeras från 80 kilos vikt tills dess att kvigan uppnår 90% av fullvuxen vikt konsumeras till hälften under ett år. Detta anges för att kunna beräkna arealåtgången under en ett års period.

8.1 GÅRD 1

Gårdens brukare anger att hans spannmålsskördar ligger på 5 ton per hektar som ett medeltal för vårsäd och vallskörden ligger på samma nivå som normskörden för Kalmar län som är 6911 kg ts. Skördarna för ekologisk spannmål beräknas till 70% av konventionell skörd. Detta innebär att gårdens normalskördenivå för ekologisk spannmål skulle bli 3500 kg per hektar. För ekologisk vall beräknas skörden sjunka 15%. Detta skulle innebära att gården skulle skörda 5874 kg ts per hektar i medeltal. Angående skattning av skördenivå se kapitel 6.4.

Tabell 23. Arealåtgång per ko på gård.1

(Egen sammanställning)

Tabell 24. Areal åtgång per rekryteringsdjur på gård 1.

(Egen sammanställning)

8.2 GÅRD 2

Gårdens brukare anger att hans spannmålsskördar ligger på 3,5 ton per hektar som ett medeltal för vårsäd och vallskörden ligger på 5 ton ts per hektar. Skördarna för ekologisk spannmål beräknas till 70% av konventionell skörd. Detta innebär att gårdens normalskördenivå för ekologisk spannmål skulle bli 2450 kg per hektar. För ekologisk vall beräknas skörden sjunka 15%. Detta skulle innebära att gården skulle skörda 4250 kg ts per hektar i medeltal. Angående skattning av skördenivå se kapitel 2.2.

Tabell 25. Arealåtgång per ko på gård 2

(Egen sammanställning)

 Tabell 26. Arealåtgång per rekryteringsdjur på gård 2.

(Egen sammanställning)

 9 KOMMENTARER TILL EKOLOGISKA OCH KONVENTIONELLA

KALKYLER Tillbaka till början

I de olika kalkylerna summeras intäkterna i de olika produktionsalternativen. Dessa minskas sedan med de rörliga kostnader som kommer att förändras mellan de olika produktions-alternativen. De kostnader som ändrar sig utgörs av rörliga kostnader. Fasta kostnader kommer att vara desamma oavsett produktion varför dessa inte beaktas. Maskinkostnader bedöms bli i stort sett desamma oavsett produktion. I de ekologiska kalkylerna har hänsyn tagits till de faktorer som skulle påverka ekonomin om gårdarna skulle börja producera enligt KRAVs regler. För att få en jämförelse med den produktion som sker idag finns det kalkyler som baserar sig på konventionell produktion. Båda kalkylerna baserar sig på olika stora kvoter och olika produktionsalternativ. Detta medför att antalet kor varierar i de olika kalkylerna.

9.1 JUSTERING FÖR MINSKAT ARBETE VID MINSKAT KOANTAL

Någon justering för minskat antal arbetstimmar om koantalet skulle minska har inte gjorts. Det finns två skäl till att detta inte har gjorts. Det första skälet är att det är svårt att bedöma hur många arbetstimmar som läggs per ko och år. Det andra och tyngst vägande skälet är att det är osäkert huruvida dessa timmar skulle ha något alternativvärde. Med andra ord är det inte troligt att lantbrukarna kommer att ta ut mindre i lön för att antalet kor minskar.

9.2 UTSLAGSKO

I konventionell produktion har snittpriset för en utslagsko satts till 4000 kr (Lars Wiberg, Kalmar husdjurstjänst). Snittpriset på 4560 kr i ekologisk produktion är framräknat på följande sätt. Enligt Scan I Kalmar slaktar merparten av alla kor in i klasserna 0+ och 0. Priset för kor över 350 kg ligger i dessa klasser på 20,45 kr per kg och 19,80 kr per kg det ger ett snittpris på 20,13 kr per kg. Lägger man på merbetalningen för KRAV på 2,80 kr per kg får man ett snittpris på 22,23 kr per kg. Priset för KRAV ligger 14 % högre. Lägger man på 14 % på 4000 kr så får man summan 4560 kr. Tar man bort de 100 kr som Ecotrade tar i provision får man ett pris på 4460 kr per utslagsko. Antalet utslagskor blir rekryteringsprocenten.

9.3 LIVKALV

Vikten skiljer sig åt mellan de olika gårdarna i de konventionella kalkylerna. Detta beror på att Gård 1 ger mjölkersättning och Gård 2 helmjölk. Kalvarna som får helmjölk bedöms väga 80 kg och de kalvar som får mjölkersättning bedöms väga 70 kg, båda vikterna får ses som ett medeltal. Priset på konventionellt producerade kalvar är tagna från Scan KLS i prislistan för livdjur. Det finns inga fastställda priser för en KRAVgodkänd kalv. Enligt Scan KLS har det begärts ett mer pris på 500 kr per KRAVgodkänd kalv. På CCM slakt säger man att det begärs 2 kr mer per kg för KRAVgodkänd kalv. I kalkylerna sätts merpriset till 300 kr för att få ett ungefärligt genomsnitt på de båda priserna. Priset på tjurkalv är på Scan KLS 15,50 kr per kg upp till 70 kg och 10 kr per kg för den del som övergår 70 kg. Detta skulle ge nedanstående priser på de olika gårdarna.

Gård 1

Beräknad medelvikt vid nuvarande produktion 70 kg då kalvarna får mjölkersättning.

Konventionellt (70 kg) ger 1085 kr

Ekologiskt (80 kg) ger 1485 kr

Gård 2

Beräknad medelvikt vid nuvarande produktion 80 kg då kalvarna får mjölkersättning.

Konventionellt (80 kg) ger 1185 kr

Ekologiskt (80 kg) ger 1485 kr

kalkylerna tas det enbart hänsyn till att tjurkalvarna har ett mervärde då dessa avyttras. Kvigkalvarnas eventuella mervärde beaktas inte då dessa stannar inom brukningsenheten på de båda gårdarna och ger därmed inga merintäkter.

9.4 MASTITER

Antalet mastiter i besättningarna är ett skattat medeltal från gårdarnas brukare och de justeras procentuellt med antalet kor. Priset på mastiter skiljer sig om man ger karensmjölken till kalven eller kasserar den. Kasseras mjölken beräknas en mastit kosta 2310 kr. Ger man karensmjölken till kalvarna beräknas kostnaden för en mastit bli 2040 kr. I ekologisk produktion beräknas en mastit kosta 2660 kr. För priser på mastiter se kapitel 6.12

9.4.1 Alternativ 1

Karensmjölken kasseras i konventionell produktion: 2660 kr - 2310 kr = 350 kr

På Gård 1 kasseras all mjölken.

9.4.2 Alternativ 2

Karensmjölken tas tillvara i konventionell produktion: 2660 kr - 2040 kr = 620 kr

På Gård 2 tas karensmjölken tillvara.

9.5 HELMJÖLK

På kalkylerna för konventionell produktion finns två alternativ. Om kalvarna får mjölkersättning i dagsläget beräknas detta kosta 703 kr. Får kalvarna helmjölk i den konventionella produktionen beräknas detta kosta 970 kr. När kalvarna får helmjölk i ekologisk produktion beräknas detta kosta 1131 kr pga det högre mjölkpriset.

På gård 1 får kalvarna mjölkersättning och på gård 2 får kalvarna helmjölk

Angående kostnader för helmjölk och mjölkersättning se kapitel 6.11.

9.6 KVOTINKÖP

Priset på mjölkkvot ligger på 1,50 kr per kg mjölk. Avskrivningstiden är satt till 10 år och räntan till 10,5%. Inflationen i beräkningen är satt till 3%. Angående kvot se kapitel 6.1 och kapitel 6.9.

9.7 KRAVAVGIFTER

Priserna på KRAVs avgifter är hämtade från KRAVs prislista för 1996, se kapitel 6.3.

I kalkylerna är endast de avgifter med som återkommer år från år. Kostnaden för KRAV-avgifter för nya medlemmar är med i kalkylerna som beräknar omställningskostnaden.

9.8 SLOPAD AVMASKNING

Kostnaden för slopad avmaskning är satt till 400 kr. Denna kostnad gäller båda betessäsongerna varför man kan räkna med en årskostnad på 200 kr. Antalet kvigor bedöms vara lika många som antalet kor på brukningsenheten. I kalkylen där kostnaden för slopad avmaskning behandlas multiplicerar man med det antal kvigor som kalkylen gäller. Angående kostnaden för slopad avmaskning se kapitel 6.14.

9.9 OMSTÄLLNINGSKOSTNAD

Angående beräkningar av omläggningskostnaden se kapitel 11.

10 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH KALKYLER FÖR EKOLOGISK

PRODUKTION Tillbaka till början

 10.1 GÅRD 1

Gården har 46 kor som 1995 hade en medelavkastning på 7228 kg mjölk. Kvoten man blivit tilldelad ligger på 220 ton. Vid en övergång till ekologisk produktion antas det att avkastningen kommer att sjunka med 15% till 6150 kg. Antalet mastiter på 46 kor är 11 st per år i genomsnitt, i procent av antal kor blir det 24%. Rekryteringen ligger på 34 %

10.1.1 Kalkyl 1

Kalkylen baserar sig på tilldelad kvot. Med en avkastning på 6150 kg skulle kvoten räcka till 36 kor.

 10.1.2 Kalkyl 2

För att ha kvar samma antal kor, vid ekologisk produktion och en avkastning på 6150 kg, skulle man behöva en kvot på 283 ton. Det skulle då behövas ett tillköp av 63 ton kvot.

10.1.3 Kalkyl 3

Lantbrukaren på Gård 1 har funderingar på att köpa 50 ton kvot. Den totala kvoten skulle då bli 270 ton och räcka till 44 kor.

10.2 GÅRD 2

Gården har 33 kor som 1995 hade en medelavkastning på 9240 kg mjölk. Kvoten man blivit tilldelad ligger på 212 ton. Vid en övergång till ekologisk produktion antas det att avkastningen kommer att sjunka med 20 % till 7400 kg. Antalet mastiter är 9 st per år i genomsnitt, i procent på antalet kor blir det 27 %

10.2.1 Kalkyl 1

Den tilldelade kvoten skulle räcka till 28 kor.

10.2.2 Kalkyl 2

Vid samma koantal i ekologisk produktion som man har i dag skulle dessa 33 kor tillsammans producera 244 ton mjölk på ett år

11 OMSTÄLLNINGSKOSTNAD VID ÖVERGÅNG TILL EKOLOGISK PRODUKTION Tilbaka till början

När man börjar producer mjölk enligt KRAVs regler kommer det ekonomiska resultatet att bli sämre under karensåret jämfört med godkänd ekologisk produktion. Detta pga att tex avkastningen sjunker, man får ingen merbetalning för mjölken, dyrare mastiter då mjölken måste kaseras.

Vid en omläggning till ekologisk produktion måste mjölkproduktionen följa KRAVs regler i 6 månader för att mjölken skall kunna KRAVgodkännas. För att kött skall KRAVgodkännas måste djuret ha skötts enligt KRAVs regler sedan födseln. De djur som fanns på brukningsenheten vid övergången godkänds efter att ha skötts enligt KRAVs regler i 1 år. För att få fram en omställningskostnad har följande kostnadsposter beaktats.

11.1 INTÄKTER FÖR MJÖLK

Regler antas innebära att merbetalningen för mjölk på 50 öre per kg endast kommer att erhållas på halva årsproduktionen det året man ställer om mjölkproduktionen. Den totala årsproduktionen för omställningsåret beräknas bli samma som den ekologiska produktionen,. eftersom foderstaten anpassas till KRAVs regler och koantalet justeras för att fylla gällande kvot

11.2 UTSLAGSKOR OCH LIVKALVAR

Intäkten för en utslagsko blir 4000 kr. De kor som skickas till slakt första året har inte skötts enligt KRAVs regler i ett år. Priset som en försåld livkalv inbringar blir det samma som en kalv som fötts upp på helmjölk i de konventionella kalkylerna nämligen 1185 kr priset är framräknat med utgångspunkten att kalven väger 80 kg.

11.3 MASTITER

Kostnaden för en mastit blir under de 6 månader mjölken inte är KRAVgodkänd samma som i konventionell produktion där all mjölk kasseras nämligen 2310 kr. Resterande 6 månader blir priset på en mastit samma som i ekologisk produktion 2660 kr. Antalet mastiter delas så att hälften får den lägre och hälften den högre kostnaden.

11.4 HELMJÖLK

De kalvar som får helmjölk under tiden för lägre avräkningspris kostar samma som i konventionell produktion, vilket innebär en kostnad på 970 kr. Kalvarna som får helmjölk då det högre avräkningspriset gäller kostar samma som i ekologisk produktion nämligen 1131 kr. Antalet kalvar som föds under året delas så att hälften hamnar i vardera kategori.

11.5 FODERKOSTNADER

Under de två första åren efter anmälan till KRAV är det tillåtet att andelen KRAVgodkänt foder i foderstaten sänkas till 80% av det årliga foderintaget. Fodret som inte är KRAV-godkänt måste dock ha producerats på den egna brukningsenheten. I beräkningarna, som görs för att få fram en omställningskostnad, sätts priset på foder till det samma som i de ekologiska kalkylerna. Det skulle kunna tänkas att man hade en viss andel foder på gården som inte är KRAVgodkänd och detta skulle då sänka kostnaden för foderstaten. Denna möjlighet beaktas inte.

11.6 KRAVAVGIFTER

Till kostnaden för omställningen läggs de KRAVavgifter som är engångsavgifter vid inträde i KRAV. Dessa är som följer. Nya lantbrukare 1800 kr. Nyanmälan djur 500 kr. Karensåret har man en avgift på 22 kr per ha vall.

11.7 BETE

På dessa båda gårdar betar djuren till viss del på permanenta beten. I både de ekologiska och konventionella kalkylerna baseras betespriset på priset för bete på åkermark. Sannolikt är betespriset lägre för permanenta beten. Priset på det grovfoder som kommer från bete är åkerbetespriset. Beteskostnaden har inte differentierats pga svårighet att fastställa något pris för grovfoder som kommer från de permanenta betena. Då samma betespris används i båda sorters kalkyler blir skillnaden lika stor mellan de olika kalkylerna.

12 BERÄKNING AV OMSTÄLLNINGSKOSTNADEN Tillbaka till början

Kostnaden för omställning utgörs av differensen mellan det netto man får i de ekologiska kalkylerna och nettot i den kalkylen där kostnaden för omställning beräknas. Det görs en kalkyl på kostnaden för omställning som hör till var och en av de ekologiska kalkylerna. De kalkyler som motsvarar varandra har samma gårds- och kalkylnummer. Den årliga kostnaden beräknas med annuitetsmetoden. Räntan sätts till 10,5% (Föreningsbanken Kalmar) och inflationen till 3%. Med en inflation på 3% blir real räntan 7,5%. Omläggningskostnaden slås ut på 10 år. Annuitetsfaktorn för 7,5% ränta och 10 år är 0,1457

12.1 ÅRLIG KOSTNAD FÖR OMSTÄLLNING VID DE OLIKA ALTERNATIVEN PÅ GÅRD 1

12.1.1 Kalkyl 1

Totalkostnad: 484146 - 420750 = 63396 kr

Årskostnad: 63396 * 0,1457 = 9237 kr

 12.1.2 Kalkyl 2

 Totalkostnad: 611581 - 530743 = 80838 kr

Årskostnad: 80838 * 0,1457 = 11778 kr

 12.1.3 Kalkyl 3

 Totalkostnad: 584918 - 507658 = 77260 kr

Årskostnad: 77260 * 0,1457 = 11257 kr

 12.2 ÅRLIG KOSTNAD FÖR OMSTÄLLNING VID DE OLIKA ALTERNATIVEN PÅ

GÅRD 2

12.2.1 Kalkyl 1

Totalkostnad: 460584 - 399950 = 60634 kr

Årskostnad: 60634 * 0,1457 = 8834 kr

 12.2.2 Kalkyl 2

 Totalkostnad: 529834 - 447474 = 82360 kr

Årskostnad: 82360 * 0,1457 = 12000 kr

13 KALKYLER FÖR KONVENTIONELL PRODUKTION

Tillbaka till början

13.1 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH KALKYLER FÖR GÅRD 1

13.1.1 Foderkostnad vid konventionell produktion gård 1

Beräkningarna på hur mycket utfodringen kostar i den konventionella produktionen bygger på uppgifter från lantbrukarna om deras foderförbrukning och foderinköp. Vissa av de mängder som angivits är uppskattningar. Priserna i beräkningarna är hämtade från kapitel 6.

På gården finns det 46 kor och lika många ungdjur. Vall odlas på 40 ha, av denna areal används 10 ha som bete till korna. Mängden spannmål som korna äter på ett år beräknas vara 63,5 ton. 1995 var kostnaden för inköpt kraftfoder 231105 kr. Till ungdjuren åtgår det 100 kg spannmål per dag under de 7 månader som de går på stall. De har även fri tillgång på hö. Mängden torrsubstans som konsumeras per dag och djur under den 5 månader långa betesperioden antas vara lika stor som den mängd torrsubstans som konsumeras per dag under djurens stallperiod. Uppskattningsvis 6 kg ts (Lars Wiberg, Kalmar husdjurstjänst)

Tabell 27. Foderkostnad vid konventionell produktion på gård 1

(Egen sammanställning)

Divideras summa med 46, vilket är antalet kor inklusive en kviga, får man fram den totala foderkostnaden för en ko och en kviga under ett år. Denna siffra kan sedan användas vid olika koantal i kalkylerna, om man förutsätter att antalet rekryteringsdjur är lika stort som antalet kor.

714303 / 46 = 15528 kr

13.1.2 Förutsättningar gård 1

Gården har 46 kor som 1995 hade en medelavkastning på 7228 kg mjölk. Kvoten man blivit tilldelad ligger på 220 ton. Kalvarna föds upp på mjölkersättning. Antalet mastiter per år är uppskattningsvis 11 st i genomsnitt. Detta innebär att 24 % av antalet kor har mastit under ett år. Rekryteringen ligger på 34 %.

13.1.3 Kalkyl 1

Kalkylen baserar sig på tilldelad kvot. Med en medelavkastning på 7228 kg skulle kvoten räcka till 30 kor.

13.1.4 Kalkyl 2

För att ha kvar samma antal kor vid en medelavkastning på 7228 kg, skulle man behöva en kvot på 332 ton. Det skulle då behövas ett tillköp av 112 ton kvot

 13.1.5 Kalkyl 3

 Lantbrukaren på Gård 1 har funderingar på att köpa 50 ton kvot. Den totala kvoten skulle då bli 270 ton och räcka till 37 kor vid en medelavkastning på 7228 kg per ko.

13.2 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH KALKYLER FÖR GÅRD 2

13.2.1 Foderkostnad vid konventionell produktion gård 2

Beräkningarna på hur mycket utfodringen kostar i den konventionella produktionen bygger på uppgifter från brukarna om deras foderförbrukning och foderinköp. Vissa av de mängder som angivits är uppskattningar. Priserna i beräkningarna är hämtade från kapitel 6.

På gården finns det 33 kor och lika många ungdjur. Vall odlas på 21 ha, av denna areal används 4 ha som bete. Till korna används också 1,5 ha permanentbete. 1995 var kostnaden för inköpt kraftfoder 220000 kr. Till ungdjuren åtgår det 100 kg ts grovfoder per dag samt totalt 10 ton spannmål under de 7 månader som de går på stall. Mängden torrsubstans som konsumeras per dag och djur under den 5 månader långa betesperioden antas vara lika stor som den mängd torrsubstans som konsumeras per dag under djurens stallperiod.

Tabell 28. Foderkostnad vid konventionell produktion på gård 2.

(Egen sammanställning)

Divideras summa med 33, vilket är antalet kor inklusive en kviga, får man fram den totala foderkostnaden för en ko och en kviga under ett år. Denna siffra kan sedan användas vid olika koantal i kalkylerna, om man förutsätter att antalet rekryteringsdjur är lika stort som antalet kor.

421639 / 33 = 12776 kr

13.2.2 Förutsättningar gård 2

Gården har 33 kor som 1995 hade en medelavkastning på 9240 kg mjölk. Kvoten man blivit tilldelad ligger på 212 ton. Kalvarna får helmjölk. Antalet mastiter på de 33 korna ligger på 9 st per år i snitt. Detta innebär ett procenttal på 24 %. Rekryterings ligger på 38 %.

13.2.3 Kalkyl 1

Den tilldelade kvoten skulle räcka till 23 kor, vid en medelavkastning på 9240 kg per ko

13.2.4 Kalkyl 2

Vid samma ko antal i kor produktion som man har i dag skulle dessa 33 kor tillsammans producera 305 ton mjölk på ett år. Mängden kvot som skulle behövas utöver den tilldelade blir 93 ton.

14 AREALÅTGÅNG VID EKOLOGISK PRODUKTION

Tillbaka till början

Arealåtgången beräknas med utgångspunkt från antalet kor i de olika kalkylerna. Beräkningarna är baserade på gårdarnas avkastning och foderåtgången för respektive produktionsnivå. Siffrorna för arealåtgång per djur är hämtade från kapitel 8.

14.1 GÅRD 1, TOTAL AREALÅTGÅNG

Tabell 29. Enligt kalkyl 1på gård 1

(Egen sammanställning)

 Tabell 30. Enligt kalkyl 2 på gård 1

(Egen sammanställning)

Tabell 31. Enligt kalkyl 3 på gård 1

(Egen sammanställning)

14.2 GÅRD 2, TOTAL AREALÅTGÅNG

Tabell 32. Enligt kalkyl 1 på gård 2

(Egen sammanställning)

Tabell 33. Enligt kalkyl 2 på gård 2

(Egen sammanställning)

15 DISKUSSION Tillbaka till början

Hur en omställning till KRAV produktion skulle påverka ett företags ekonomi går inte att säga rent generellt. De olika förutsättningar som finns på gården avgör till stor del hur resultatet kommer att bli.

När man ställer om till ekologisk mjölkproduktion finns det dels generella faktorer som kommer att påverkar alla gårdar, samt ett flertal som kan påverkar beroende på gårdens förutsättningar i dagsläget. Djuren får tex enligt KRAVs regler inte gå på spaltgolv om de inte har tillgång till liggplatser där det inte är spaltgolv. Vid kalvning måste korna kunna ges möjlighet till avskildhet. Skulle dessa regler medföra ett behov av ny- eller ombyggnation kan detta bli kostsamt. Vad det gäller det årliga foderintaget måste 50% komma från den egna gården och endast 10% (5% från 1 Jan -97) av det årliga foderintaget får utgöras av icke KRAVgodkänt foder. Man bör kontrollera huruvida den areal man har räcker till foderproduktionen om man funderar på att ställa om sin produktion.

På de båda gårdarna i fallstudien finns ett flertal faktorer, som är gemensamma och vilka inte skulle påverkas av en produktions omläggning. Bland dem kan nämnas att det inte finns något behov av ny - eller ombyggnation då inga djur går på spalt och korna kan ges möjlighet till avskildhet vid kalvning. Behov av ökat lagringsutrymme för foder föreligger inte heller på någon av gårdarna.

Det finns också gemensamma faktorer som påverkas vid en produktions omläggning. Bland intäkterna kan nämnas merpriset för mjölken. Detta merpris varierar mellan olika mejeriföreningar. Arlas mejeriförening, som dessa båda lantbrukare levererar till, betalar ett merpris på 50 öre per kg mjölk. Merbetalningen för mjölken medför att den mindre kvantiteten mjölk som de ekologiska korna producerar ändå kan ge samma totala mjölkintäkt. Utslagskons värde beräknas stiga med ca 15 %. Detta beror på att avräkningspriset för KRAVgodkänt kött från kor ligger 2.80 kr över det vanliga avräkningspriset.

På kostnadssidan finns det också likheter mellan de båda gårdarna. Vad det gäller kostnaden för mastiter stiger denna pga att man inte får ge karensmjölk till kalvarna och att mjölken som kaseras har ett högre värde jämfört med konventionell produktion. Uppfödningskostnaden för kalvarna ökar. Detta är fallet även om man ger kalvarna helmjölk redan i dagsläget. Orsaken ligger i att mjölken har ett högre alternativvärde. Ger man mjölkersättning i dagsläget kompenseras den högre kostnaden för helmjölk till viss del av en högre tillväxt. När det gäller kostnaden för vallfoder sjunker denna. Trots en sjunkande avkastning, pga slopad kvävegödsling, sjunker ändå kostnaden genom minskade utgifter för kväve och de bidragen man får för den ekologiska produktionen.

Enligt en jämförelse av ekologiska och konventionella besättningar i kokontrollen tenderar de ekologiska besättningarna att ha bättre hälsa och fertilitet. Jämförelsen uppvisar dock inga signifikanta skillnader, varför dessa faktorer inte har beaktats i arbetet. Bättre hälsa och fertilitet skulle sannolikt ge en positiv inverkan på det ekonomiska reultatet.

I kalkylerna för gård 1 är resultatet för ekologisk produktion genomgående ungefär dubbelt så högt som det är för nuvarande produktion. Det som orsakar denna skillnad är till största delen stora differenser mellan foderkostnaderna i de olika produktionsalternativen. Foderkostnaden ligger ganska högt i den nuvarande produktionen. När foderkostnaden för ekologisk produktion tagits fram har inte någon koppling till den nuvarande foderkostnaden gjorts. Den ekologiska foderstaten är framräknad med utgångspunkt från gällande rekommendationer och framtagna foderpriser. Det är inte troligt att foderkostnaden skulle sjunka till den uträknade nivån för ekologisk produktion vid en produktionsomläggning.

Vid en jämförelse mellan kalkylerna för ekologisk och konventionell produktion på gård 1 skulle man inte kunna dra några säkra slutsatser om vilket produktionsalternativ som är bäst. Detta pga osäkerheten gällande foderkostnaden. Jämför man de olika produktionsätten var för sig kan man se att 46 kor som gården har idag ger högst täckningsbidrag vid båda produktionssätten. För att kunna ha detta antal kor skulle lantbrukaren bli tvungen att köpa till kvot. Extra kvot skulle behövas vid ekologisk såväl som konventionell produktion. Skulle lantbrukaren justera koantalet enligt tilldelad kvot skulle det innebära att koantalet skulle behöva minskas. Kvoten skulle räcka till 30 kor vid konventionell produktion och 36 kor vid ekologisk produktion.

Skulle man på gård 2 köpa till kvot så att den räcker till 33 kor, vilket man har i dag, är täckningsbidraget högre i den ekologiska kalkylen med detta koantal jämfört med motsvarande kalkyl för konventionell produktion. Täckningsbidraget är ca 3% högre i den ekologiska kalkylen. Justerar man koantalet på gård 2 så att det räcker till den kvot man blivit tilldelad skulle koantalet bli följande. För ekologisk produktion 28 st och för konventionell produktion 23 st. I de kalkylerna där tilldelad kvot använts är täckningsbidraget högre i den ekologiska kalkylen. I den ekologiska kalkylen för tilldelad kvot är täckningsbidraget 24 % högre, detta jämfört med täckningsbidraget i kalkylen för konventionell produktion. Högst täckningsbidrag på gård 2 har man vid ekologisk produktion med 33 kor, näst högst täckningsbidrag har man vid 33 kor och konventionell produktion.

En slutsats man kan dra, av både de ekologiska och de konventionella kalkylerna, är att det lönar sig att köpa till mjölkkvot vid båda produktionsalternativen. Detta gäller vid förutsättningarna i kalkylerna där de fasta kostnaderna har bedömts vara lika stora oavsett koantal och då ingen justering gjorts för minskat arbete vid mindre antal kor. Skälet till att det inte har gjorts någon justering för arbetsinstsen vid minskat koantal är det att det är osäkert om lantbrukaren skulle ta ut lägre lön om koantalet skulle minska.

16 LITTERATURFÖRTECKNING Tillbaka till början

1 Ekomjölk, foder, hälsa, kvalitet. Särtryck, Ekologiskt lantbruk nr 9. 1994

2 Jordbruksverket. 1996. Miljöstöd 1996

3 KRAV regler. 1996

4 Mjölkkor. 1995. LT:s Förlag. Stockholm

5 Landin Jannika. En beskrivning av besättningar i kokontrollen som bedriver ekologisk

mjölkproduktion enligt KRAVs regler. Svensk Husdjursskötsel

6 Spörndly Rolf. 1993. Fodertabeller för idisslare. Sveriges lantbruksuniversitet. Uppsala

7 Prislista EcoTrade. 1995. Ekologisk spannmål

8 Prislista KRAV avgifter. 1996

9 Prislista avräkningspriser. 1996. Scan KLS. Kalmar

16.1 PERSONLIGA SAMTAL

1 Birgersson Owe. 1996. Arla medlemmar, region syd, Kalmar. Mjölkpriser och

leveransmöjligheter

2 Eriksson Ann Christine. 1996. Ekologisk rådgivare, Lantbruksenheten, Länsstyrelsen,

Kalmar. Skördenivåer, regelfrågor.

3 Hallén- Sandgren Charlotte. 1996. Chefs veterinär, Kalmar Husdjurstjänst, Kalmar.

Mastiter

4 Holmström Lennart. 1996. Mejeriernas service AB, Järfälla. Mjölkkvoter

5 Nordgren Patrik. 1996. Svensk Husdjursskötsel, Eskilstuna. Avmaskning

6 Wiberg Lars. 1996. Foderrådgivare, Kalmar Husdjurstjänst, Kalmar. Foderfrågor,

mjölkavkastning

Tillbaka till början av examensarbetet