Studieplan inför tentamen

Studieplan inför tentamen i Datorkommunikation - automatisering (DAA031)

VERSION 8. Detta är den sista versionen. (Om det kommer fler versioner, beror detta på enstaka korrigeringar.)

Glöm inte att ta med MINIRÄKNARE till tentan!

Lycka till!

Avsnitt Viktiga begrepp etc.

Kapitel 1

AP, seriell och parallell överföring, felkontroll, felrättning, flödeskontroll, Point-to-Point (punkt-till-punkt, kretskoppling),

PSTN, modem-länk, modem = modulator/demoldulator, interface (gränssnitt), LAN, Site-wide LAN, WAN, Enterprizewide Private Network, Leased Circuits, PBX, DSE, PSDN, ISDN, NTE, Internetwork (internet inte the Internet), Broadband Multiservice Networks, ATM, standard, Plug-Compatible System, Closed System, DTE, V-serien, X-serien, I-serien, Open System, OSIE, OSI, ECMA, EIA, IEEE, ITU-T, CEPT, ANSI, fig. 1.9 - 1.11, Peer (Peer-to-Peer), tillämpningsskiktet, presentationsskiktet, syntax, sessionsskiktet, transportskiktet, QOS, nätverkskiktet, länkskiktet, förbindelsefri överföring, förbindelseorienterad överföring, fysiska skiktet. (Fig. 1.12 flyttas till Kompletterande materiel: TCP/IP.)

Kapitel 11.3 - 4

Fig. 11.12 - 11.13, primitiver, Request, Indication, Response,m,

Fältbussar Definitionen av fältbussar (se 1. Inledning)

fördelar med fältbussar, standardproblemet, PLC, NC-utrustningar, Profibus, CAN, FIP, AS-i, Master/Slave, accessmetod, Token Bus, Token, CSMA/CD, Jam, Non-Destructive Bitwise Arbitration, CSMA/CD AMP, Multimaster, Monomaster, fig. 1, ledningsnivå, cellnivå, fältnivå, ISO 7498, referensmodell för fältbussar, fig. 2, HLP, de fyra primitiverna, APDU, PCI, fig. 3, CAN, varför är CAN bra att använda både under konstruktionsfasen och i drift?, öppen arkitektur, tvåledarbuss, fig. 4, transmissionsmedia och kontakter för CAN, SNR, Rx utan och med störning, differentiella signaler, fig. 5, ISO 11898, ISO 11519, maximal bithastighet upp till 40 m, maximal bithastighet vid 20 km, fig. 6, Data Frame (Message Frame), Remote Frame, Error Frame, Overload Frame, Active Error Flag, Error Delimiter, dominanta och recessiva bitar, Interframe Space, accessmetoden på CAN, Bit Monitoring, prioritet, NRZ, Bit Stuffing, SOF, Arbitration Field, kontrollfält, datafält (0 - 8 byte), CRC, Acknowledge (obs. vad som kvitteras med Slot, se s. 11 - 12), EOF, CAN-versioner, RTR, pollning, standardram, utökad ram, IDE, SRR, CAN2.0B Active Controller, CAN2.0B Passive Controller, identifierare i de olika versionerna, r₀ och r₁, DLC, fig. 7, datafältet tomt (begäran eller svar), IFS/INT, Bus Idle, felhantering på meddelandenivå (CRC, Frame Check och Acknowledgement Error Check), felhantering på bitnivå (Bit Monitoring och Bit Stuffing), felräkning, REC, TEC, Error Passive Mode, Bus Off Mode, fig. 8, Time Quanta, Clock Prescaler Value, (du behöver inte känna till alla tidsinställningarna men du ska känna till funktionen hos respektive segment och samplings-tidspunkten i fig. 7), Hard Synchronization, Resynchronization (Soft Synchronization), SJW, justeringar med SJW, antal samplingar, Basic CAN, Full CAN, SLIO, Lonworks, Lon Talk.

PROFIBUS -Technical Description

Bild 1, Profibus-FMS, Profibus-DP, Profibus-PA, bild 2, bild 3,

RS-485, H2, tabell 1, maximal bithastighet vid 1200-1000-100 m, bild 4, aktiv terminering, IEC 1158-2, H1, bild 5, egensäker miljö, passiv terminering, bitrepresentation i basströmmen, tabell 3, fiberoptisk bussfysik (FO), bild 6, bussaccessprotokoll, FDL, MAC, vad gör MAC?, Master, Target Rotating Time, Token Hold Time, konfigurationer (Master-Slave, Master-Master, kombination), Hamming-distans (HD), paritetsbit, Broadcast, Multicast, SAP, tabell 7 (endast de fyra tjänsterna, vilka som finns var är troligtvis felaktigt), tabell 8 (endast driftlägen, synkronisering och klassindelning), bild 8, bild 9 (obs. klasserna), bild 10, bild 11, DDB, Plug-and-Play.

Kapitel 2

Representation av 0 och 1, flerledarkabel, flatbandskabel, överhörning (crosstalk), kapacitiv koppling, störningar, elektromagnetiska fält, UTP, STP, Skin Effect, koaxialkabel, dielektrikum, optisk fiberkabel, LED, LD, Multimode Stepped Index, Multimode Graded Index, Monomode, satellit, mikrovågor, multiplexering, geostationär, VSAT, Hub Station, Up Link, Down Link, punkt-till-punkt, Multipoint, markbaserade mikrovågslänkar, markbaserad radio, fig. 2.5 (basstation, cell), fig. 2.6 (dämpning, begränsad bandbredd, fördröjning eller löptidsdistorsion, linjebrus eller störningar), förstärkare eller repeterare, Equalizer, uttrycket för dämpning, uttrycket för förstärkning, exempel 2.1 (du ska kunna räkna på förstärkarsteg), antal signaltillstånd (M), antal bitar per signaltillstånd (m), signalhastighet (baud), bithastighet (bps), RZ, NRZ, exempel 2.2 , Worst-case Sequence, uttrycket för maximal bithastighet utan störningar (C), bandbreddeffektivitet (B), exempel 2.3 (du ska kunna utföra beräkningar), Intersymbol Interference, Eye Diagram, uttrycket för SNR, uttrycket för maximal bithastighet under inverkan av störningar (Shannon-Hartley), exempel 2.4 (du ska kunna göra beräkningar), Near-end Crosstalk, Adaptive NEXT Canceller, termiskt brus, vitt brus, Bit Error Rate Ratio, uttrycket för Eb/N0, exempel 2.5 (du ska kunna utföra beräkningar), TTL, V.28-nivåer (se lektionanteckningarna), linjedrivare, linjemottagare, 20 mA -strömslinga, RS422 (V.11 och X.27), basband, bredband, punkt-till-punkt-förbindelse, Multipoint (Multidrop, flerpunktsförbindelser), TDM, ram (cell, Slot, Frame), FDM, utbredninghastigheter i olika transmissionmedium, uttrycket utbredningstid (Transmission Propagation Delay, Tp), Round-Trip Delay, uttrycket för utsändningstiden (Tx), exempel 2.6 (du ska kunna utföra beräkningar), överföringkaraktären (a = Tp/Tx), vilken tid inverkar mest på Round-Trip Delay för olika värden på a?, bandbredden i PSTN (obs. i Sverige har vi 300 - 3400 Hz, men man brukar räkna med W = 3000 Hz), modulering (vad moduleras med ASK, FSK, PSK, DPSK respektive QAM?), uppskatta effektiviteten för respektive modulation (se lektionsanteckningarna), ISDN, Nykvists samplingsteorem (samplingsteoremet), PAM, fig. 2.24 (kvantisering), DAC, ADC, RS-232D » V.24 + V.28 + ISO 2110 (vad innebär dessa beteckningar?), DCE, DB25, fig. 2.32, Loopback Test, LL, RL, nollmodem, RS-530, V.35, X.21, X.21bis, ISDN-gränssnittet (TE - NT: S-interface), TA.

Kompletterande

materiel: Värt att

veta om modem.

Modemkraven

harmoniseras - men

det löser inte allt

Komprimering för höghastighetsmodem, UART 16550, V.90 (ersätter både K56flex och K56x2).

Kapitel 3

EBCDIC, ASCII, AI5, ISO 645, skrivbara tecken, icke-skrivbara tecken, Format Control Characters (redigeringstecken), Information Separators (utrustningstecken), Transmission Control Characters (överföringsstyrtecken), Device Control Characters sakans i boken (utrustningsstyrtecken, t. ex. DC1 för XON och DC3 för XOFF), fig 3.2, simplex, halv duplex, duplex (full duplex), bitsynkronisering, tecken- eller bytesynkronisering, ramsynkronisering, start- och stopp-bitar i asynkron överföring, fig. 3.3, synkroniseringsnivåerna för synkron överföring, fig. 3.4, exempel 3.1 (du ska kunna utföra beräkningar), fig. 3.5 (varför är RxC = N x TxC? bitsynkronisering, tecken- eller byte-synkronisering), fig. 3.6, DLE, Byte Stuffing, fig 3.7, DPLL, fig 3.8, bipolär kodning, RZ, NRZ, Manchester (obs. bifas-L, L = Level, se lektionsanteckningarna), differentiell Manchester (obs. bifas-S, S = SPACE, bifas-M, M = MARK, se lektions-anteckningarna), NRZI, fig 3.9, teckenorienterad överföring, fig 3.12, SYN, STX, ETX, Hunt Mode, bitorienterad överföring, fig. 3.13, Idle byte, Opening Flag, Closing Flag, Bit Stuffing (Zero Bit Insertion), J/K, BER, Forward Error Control, Feedback Error Control, test genom eko, udda och jämn paritet, Hamming-distans (HD), fig. 3.14, blockparitet (blocksumma, BCC), fig. 3.15 (du ska kunna beräkna BCC enligt 3.15 a), transversell paritet, longitudinell paritet, addition modulo-2, CRC, FCS, algorimen för att ta fram T(x) (se lektionsanteckningarna), generatorpolynom, exempel 3.3 (kunna beräkna CRC som ger T(x) för sändning och kunna kontrollera T(x) hos mottagaren, se lektions-anteckningarna), typer av fel som CRC upptäcker med ett visst generatorpolynom, packad decimal, relativ kodning, tecken-kompression, Huffman-kodning, dynamisk Huffman-kodning, telefax-kompression, T4, T5, Termination Code, Make-up Code, MMR, UART, USRT, USART, fig. 3.29, MUX, Time-Division Multiplexer, statistisk multiplexor, fig 3.30, fig. 3.31, fig. 3.32, fig. 3.33, Polling Networks, FEP, Roll Call Polling, CC, pollning/selektering, koncentrator = intelligent CC, Hub Polling.

Kompletterande

materiel: ASCII

med sju bitar, ASCII

med åtta bitar, BCD,

EBCDIC

ISO 646, skillnaden mellan ASCII med sju och åtta bitar, 6-bitars BCD (obs. att de flesta menar NBCD med fyra bitar när de talar om BCD), UNICODE, ISO 10646, UNICODE 1.1

Kapitel 4

Manuell felkontroll, test genom eko, ARQ, Idle RQ, fig. 4.1,

implicit omsändning, ACK, timer, explicit begäran, NAK, sänd-och-vänta (stanna-och-vänta), sekvensnummer, N(S), N(R), protokoll specifikation, tillståndsgraf (State Transition Diagram, exempel i fig. 4.6), Tillståndstabell (Extended Event-State Table, exempel i fig. 4.7), strukturerat program (Structured Program, exempel i fig. 4.8), Continous RQ, fig. 4.11, omsändningslista (Retransmission List), mottagarlista (Link Receive List), V(S), V(R), selektiv omsändning - implicit omsändning, fig. 4.12, selektiv omsändning - explicit begäran, fig. 4.13, Go-Back-N, fig. 4.14 - 4.15, Piggyback Acknowledgement, flödeskontroll, XON/XOFF (programstyrt), Ready/Busy (boken nämner inte begreppet med ger som exempel RTS/CTS, hårdvarustyrt), fönsterteknik (Sliding Windows), fig. 4.16, sändarfönster, LWE, UWE, mottagarfönster, fig. 4.17, Link Management, handskakning, fig. 4.21.

Kapitel 5

Fig. 5.1, Data Link Control Layer, förbindelselös, förbindelse-

orineterad, L_CONNECT, L_DISCONNECT, fig. 5.2, Master,

Slave, punkt-till-punkt, Multipoint (Multidrop, Flerpunktslinje), PS, PSE, EXCH, NTE (NT), DLP, HDLC, BSC (BiSYNC), NRM, Poll - Select Mode, X.25, DATAPAK, LAPB, obs. skillnaden mellan ISDN:s D-kanal (switchande nät) och ISDN:s B-kanaler (punkt-till-punkt, kretskopplande), LLC, Kermit (obs. ej simplex, istället halv duplex enligt tidigare definitioner), fig. 5.4 (a), kodning av kontrolltecken (transparant kodning, detta står också beskrivet i lab-PM:et "Filöverföring"), fig. 5.4 (b), S, Y, F, D, N, B, Basic Mode (ISO:s version av BSC), fig. 5.7, ARPANET, IMP, fig. 5.9, HDLC, Frame Delimiting, SDLC, ADCCP, fig. 5.10, NRM, ARM, ABM, fig. 5.11, U-ram, I-ram, S-ram, P/F, LAPB, LAPM, UIP, ECP, LAPD, LLC, MAC (De fyra tjänsterna: 1. Unacknowledge Connectionless Service, 2. Connection-oriented Service, 3. Acknowledge Connectionless Service, 4. Obtain Reply Service).

Kapitel 6

Busstoplogi, Fig. 6.2, ringtopologi, hubbtoplogi (Hub Topology),

trädtopologi, Thin Wire, Thick Wire, fig. 6.3, hubb (Repeater,

kallas också Multi-Port Repeater), terminering, T-koppling (Coax Connector), 10BASE2, 10BASE5, droppkablar, AUI, bärvågsfrekvens, fig. 6.4, enkabelsystem, tvåkabelsystem, Headend (HE), Frequency Translator (kallas också Central Transmission Facility - CRF), accessmetod, CSMA/CD, fig. 6.5, Jam Sequence, Token Passing (Token Control för Token Bus och Token Ring), Token, Fig. 6.6, Slotted Ring, Monitor, Slot, fig. 6.7, IEEE 802-serien, Closed System, Ethernet, 10BASE2, 10BASE5, 10BASE-T, 10BASE-F, fig. 6.8 - 6.9, fig 6.10 (speciellt Pad, Bit Rate, Code, Slot Time, Slot Time, Interframe Gap, Attemp Limit, Backoff Limit, Jam Size, Maximum Frame Size, Minimum Frame Size), uttrycket för Slot Time, Token Ring, Early Token Release, fig. 6.12, koncentrator (kabelkoncentrator, kallas också för ringkoncentrator, Multi-Station Unit - MAU och med viss intelligens i koncentratorn Controlled Access Unit - CAU), fig. 6.13, TCU, fig. 6.14, Stanby Monitor, AMP, Active Monitor, Beaconing, Token Bus, Manufacturing Automation Protocol (MAP, se lektionsanteckningarna), fig. 6.19, PIM, faskoherent FSK, obs. att Token Bus förekommer med bithastigheter upp till 10 Mbps, fig. 6.20, de fyra prioritetsklasserna (i MAP, se lektionsanteckningarna).

Kapitel 7

Fig. 7.2 (växlande hubb kallas Switch, OSI 1- 2, med t. ex. IP-

adressing OSI 1 - 3, med utbyggd kontrollfunktion OSI 1 - 4), Fast Ethernet (obs. IEEE 802.3u, 100BASE-T), fig 7.4, 8B6T-kod, IEEE 802.12 (100VG-AnyLAN), VG, fig. 7.7, Round-Robin Scheduling Algorithm, Demand Priority Scheduling, fig. 7.8, fig. 7.10, Root Repeater, High-Priority Request, Normal-Priority Request, 5B6B-kod, FDDI (ISO 9314), fig. 7.12 - 7.14, SAS, DAS, 4B5B + NRZI -kodning, Local Clock, Latency Buffer, fig. 7.16, fig. 7.19, repeterare (OSI 1), brygga (OSI 1 - 2/MAC), fig. 7.20, Routing (Forwarding, Filtering), Flooding, fig. 7.21, Spanning Tree Algorithm, fjärrbrygga, Source Routing Bridge (IEEE 802.5), fig. 7.26 (IG, Designator, Bridge Identifier), Single-Route Broadcast Frame, All-Routes Broadcast Frame, (principen framgår av exempel 7.7), Transparent Bridge (IEEE 802.1D), problemet att brygga mellan olika typer av lokala nätverk (se avsnittet 7.7.3), Brouter = Bridge + Router.

Kapitel 8

PDN, PSPDN, CDPDN, PSE, Packet Store-and-Forward, fig. 8.2, datagram, Virtual Call (Circuit), Call Request, VCI, fig. 8.3, X.25,

fig. 8.4, X.21, X.21bis, nätberoende lager, fig. 8.5 - 6, Physical Layer, Link Layer, Packet Layer, HDLC, LAPB (ABM), fig. 8.9, NSAP, IDP, DSP, AFI, X.121, E.163, PPDU, X.28, PAD, X.29, X.3, fig. 8.17, STE, fig. 8.18 - 20, Half Gateway, X.75, MLP, fig. 8.21 (b) (Network Utilities), fig. 8.22 - 23, IWU, X.25-PLP, fig. 8.24 - 25, ISDN, fig. 8.26 - 27 (Access Reference Points, T, S, R, U finns till höger om NT1, NT, TA, TE, Basic Rate Interface, B-kanal, D-kanal, Primary Rate Interface, H-kanal, fig. 8.29, eko-blockerare, Scrambler Circuits, fig. 8.30, S-bus Control Circuits, C-plan, U-plan, Frame relay, Frame Switching, fig. 8.31, bondning (s. 477).

Kapitel 9 - 9.6

Internetworking, Internetwork, Subnetwork, IS, IWU, Router (OSI

1 - 3), Protocol Converter (OSI 1 - 7), (obs. att boken använder

Gateway som synonym för Router, i många andra fall avses

istället Protocol Converter,) fig. 9.1 - 9.2, OSIE, DARPA, ARPANET, Internet IP, ISO-IP (ISO CLNP), fig. 9.8, Netid, Hostid, klass A - D, Dotted Decimal, Subnetid, Local Part, Address Mask (subnätmask), NIC, fig. 9.9, IPv4, D-bit, M-bit, Fragment Offset, Time-to-Live, Option, ARP, RARP, fig. 9.14, ICMP, IPv6, fig. 9.17. (En del av detta finns också i Kompletterande materiel: TCP/IP)

Kapitel 11.1-2

UDP, TCP, fig. 11.3, fig. 11.5.

Kompletterande

materiel: TCP/IP

DoD, bilden Some TCP/IP Protocols and Services, NVP, SMTP,

DNS, NSP, FTP, TELNET, se också fig. 1.12 i kapitel 1, domän, subdomän, toppdomän

Kapitel 10

FDDI-II (romersk tvåa!), Basic Mode, Hybrid Mode, statistisk

multiplexering (se avsnittet 10.3), fig. 10.4 (ATM Switch, RCU, Signaling Control Point - SCP), On-Deamnd Connections, SVC, Signal Message, SVCC, PVC, CLS, LES, Network Management Station, B-ISDN, PCI, VPI, VCI, fig. 10.5 (RT, VP-Routing, VC-Routing), fig. 10.7 (Header, Payload, GFC, VPI, VCI, PTI, CLP), UNI, NNI, fig. 10.8 (Control Processor, Switching Fabric, IC, OC, Backbone Time-Division Bus, Fully Connected Switch Matrix), fig. 10.11 (C-plane, U-plane, M-plane, de tre ATM-skikten: Physical Layer, ATM Layer och AAL), fig. 10.12 (AAL 1 - 5, Transmission-Convergence Sublayer - CS, Medium-Dependent Sublayer: SAR Sublayer), fig. 10.15 (a) (LAN Emulation), fig. 10.16 (IP, ARP och även RARP, se lektionsanteckningarna, LLC, AAL 5, ATM och PHY), DQDB (IEEE 802.6), fig. 10.19 (Open Bus, Looped Bus, Slot Generator), fig. 10.21 (B-bit, R-bit, Request Counter, nedräknare - Countdown Counter).

Kapitel 1	AP, seriell och parallell överföring, felkontroll, felrättning, flödeskontroll, Point-to-Point (punkt-till-punkt, kretskoppling), PSTN, modem-länk, modem = modulator/demoldulator, interface (gränssnitt), LAN, Site-wide LAN, WAN, Enterprizewide Private Network, Leased Circuits, PBX, DSE, PSDN, ISDN, NTE, Internetwork (internet inte the Internet), Broadband Multiservice Networks, ATM, standard, Plug-Compatible System, Closed System, DTE, V-serien, X-serien, I-serien, Open System, OSIE, OSI, ECMA, EIA, IEEE, ITU-T, CEPT, ANSI, fig. 1.9 - 1.11, Peer (Peer-to-Peer), tillämpningsskiktet, presentationsskiktet, syntax, sessionsskiktet, transportskiktet, QOS, nätverkskiktet, länkskiktet, förbindelsefri överföring, förbindelseorienterad överföring, fysiska skiktet. (Fig. 1.12 flyttas till Kompletterande materiel: TCP/IP.)
Kapitel 11.3 - 4	Fig. 11.12 - 11.13, primitiver, Request, Indication, Response,m,
Fältbussar Definitionen av fältbussar (se 1. Inledning)	fördelar med fältbussar, standardproblemet, PLC, NC-utrustningar, Profibus, CAN, FIP, AS-i, Master/Slave, accessmetod, Token Bus, Token, CSMA/CD, Jam, Non-Destructive Bitwise Arbitration, CSMA/CD AMP, Multimaster, Monomaster, fig. 1, ledningsnivå, cellnivå, fältnivå, ISO 7498, referensmodell för fältbussar, fig. 2, HLP, de fyra primitiverna, APDU, PCI, fig. 3, CAN, varför är CAN bra att använda både under konstruktionsfasen och i drift?, öppen arkitektur, tvåledarbuss, fig. 4, transmissionsmedia och kontakter för CAN, SNR, Rx utan och med störning, differentiella signaler, fig. 5, ISO 11898, ISO 11519, maximal bithastighet upp till 40 m, maximal bithastighet vid 20 km, fig. 6, Data Frame (Message Frame), Remote Frame, Error Frame, Overload Frame, Active Error Flag, Error Delimiter, dominanta och recessiva bitar, Interframe Space, accessmetoden på CAN, Bit Monitoring, prioritet, NRZ, Bit Stuffing, SOF, Arbitration Field, kontrollfält, datafält (0 - 8 byte), CRC, Acknowledge (obs. vad som kvitteras med Slot, se s. 11 - 12), EOF, CAN-versioner, RTR, pollning, standardram, utökad ram, IDE, SRR, CAN2.0B Active Controller, CAN2.0B Passive Controller, identifierare i de olika versionerna, r₀ och r₁, DLC, fig. 7, datafältet tomt (begäran eller svar), IFS/INT, Bus Idle, felhantering på meddelandenivå (CRC, Frame Check och Acknowledgement Error Check), felhantering på bitnivå (Bit Monitoring och Bit Stuffing), felräkning, REC, TEC, Error Passive Mode, Bus Off Mode, fig. 8, Time Quanta, Clock Prescaler Value, (du behöver inte känna till alla tidsinställningarna men du ska känna till funktionen hos respektive segment och samplings-tidspunkten i fig. 7), Hard Synchronization, Resynchronization (Soft Synchronization), SJW, justeringar med SJW, antal samplingar, Basic CAN, Full CAN, SLIO, Lonworks, Lon Talk.
PROFIBUS -Technical Description	Bild 1, Profibus-FMS, Profibus-DP, Profibus-PA, bild 2, bild 3, RS-485, H2, tabell 1, maximal bithastighet vid 1200-1000-100 m, bild 4, aktiv terminering, IEC 1158-2, H1, bild 5, egensäker miljö, passiv terminering, bitrepresentation i basströmmen, tabell 3, fiberoptisk bussfysik (FO), bild 6, bussaccessprotokoll, FDL, MAC, vad gör MAC?, Master, Target Rotating Time, Token Hold Time, konfigurationer (Master-Slave, Master-Master, kombination), Hamming-distans (HD), paritetsbit, Broadcast, Multicast, SAP, tabell 7 (endast de fyra tjänsterna, vilka som finns var är troligtvis felaktigt), tabell 8 (endast driftlägen, synkronisering och klassindelning), bild 8, bild 9 (obs. klasserna), bild 10, bild 11, DDB, Plug-and-Play.
Kapitel 2	Representation av 0 och 1, flerledarkabel, flatbandskabel, överhörning (crosstalk), kapacitiv koppling, störningar, elektromagnetiska fält, UTP, STP, Skin Effect, koaxialkabel, dielektrikum, optisk fiberkabel, LED, LD, Multimode Stepped Index, Multimode Graded Index, Monomode, satellit, mikrovågor, multiplexering, geostationär, VSAT, Hub Station, Up Link, Down Link, punkt-till-punkt, Multipoint, markbaserade mikrovågslänkar, markbaserad radio, fig. 2.5 (basstation, cell), fig. 2.6 (dämpning, begränsad bandbredd, fördröjning eller löptidsdistorsion, linjebrus eller störningar), förstärkare eller repeterare, Equalizer, uttrycket för dämpning, uttrycket för förstärkning, exempel 2.1 (du ska kunna räkna på förstärkarsteg), antal signaltillstånd (M), antal bitar per signaltillstånd (m), signalhastighet (baud), bithastighet (bps), RZ, NRZ, exempel 2.2 , Worst-case Sequence, uttrycket för maximal bithastighet utan störningar (C), bandbreddeffektivitet (B), exempel 2.3 (du ska kunna utföra beräkningar), Intersymbol Interference, Eye Diagram, uttrycket för SNR, uttrycket för maximal bithastighet under inverkan av störningar (Shannon-Hartley), exempel 2.4 (du ska kunna göra beräkningar), Near-end Crosstalk, Adaptive NEXT Canceller, termiskt brus, vitt brus, Bit Error Rate Ratio, uttrycket för Eb/N0, exempel 2.5 (du ska kunna utföra beräkningar), TTL, V.28-nivåer (se lektionanteckningarna), linjedrivare, linjemottagare, 20 mA -strömslinga, RS422 (V.11 och X.27), basband, bredband, punkt-till-punkt-förbindelse, Multipoint (Multidrop, flerpunktsförbindelser), TDM, ram (cell, Slot, Frame), FDM, utbredninghastigheter i olika transmissionmedium, uttrycket utbredningstid (Transmission Propagation Delay, Tp), Round-Trip Delay, uttrycket för utsändningstiden (Tx), exempel 2.6 (du ska kunna utföra beräkningar), överföringkaraktären (a = Tp/Tx), vilken tid inverkar mest på Round-Trip Delay för olika värden på a?, bandbredden i PSTN (obs. i Sverige har vi 300 - 3400 Hz, men man brukar räkna med W = 3000 Hz), modulering (vad moduleras med ASK, FSK, PSK, DPSK respektive QAM?), uppskatta effektiviteten för respektive modulation (se lektionsanteckningarna), ISDN, Nykvists samplingsteorem (samplingsteoremet), PAM, fig. 2.24 (kvantisering), DAC, ADC, RS-232D » V.24 + V.28 + ISO 2110 (vad innebär dessa beteckningar?), DCE, DB25, fig. 2.32, Loopback Test, LL, RL, nollmodem, RS-530, V.35, X.21, X.21bis, ISDN-gränssnittet (TE - NT: S-interface), TA.
Kompletterande materiel: Värt att veta om modem. Modemkraven harmoniseras - men det löser inte allt	Komprimering för höghastighetsmodem, UART 16550, V.90 (ersätter både K56flex och K56x2).
Kapitel 3	EBCDIC, ASCII, AI5, ISO 645, skrivbara tecken, icke-skrivbara tecken, Format Control Characters (redigeringstecken), Information Separators (utrustningstecken), Transmission Control Characters (överföringsstyrtecken), Device Control Characters sakans i boken (utrustningsstyrtecken, t. ex. DC1 för XON och DC3 för XOFF), fig 3.2, simplex, halv duplex, duplex (full duplex), bitsynkronisering, tecken- eller bytesynkronisering, ramsynkronisering, start- och stopp-bitar i asynkron överföring, fig. 3.3, synkroniseringsnivåerna för synkron överföring, fig. 3.4, exempel 3.1 (du ska kunna utföra beräkningar), fig. 3.5 (varför är RxC = N x TxC? bitsynkronisering, tecken- eller byte-synkronisering), fig. 3.6, DLE, Byte Stuffing, fig 3.7, DPLL, fig 3.8, bipolär kodning, RZ, NRZ, Manchester (obs. bifas-L, L = Level, se lektionsanteckningarna), differentiell Manchester (obs. bifas-S, S = SPACE, bifas-M, M = MARK, se lektions-anteckningarna), NRZI, fig 3.9, teckenorienterad överföring, fig 3.12, SYN, STX, ETX, Hunt Mode, bitorienterad överföring, fig. 3.13, Idle byte, Opening Flag, Closing Flag, Bit Stuffing (Zero Bit Insertion), J/K, BER, Forward Error Control, Feedback Error Control, test genom eko, udda och jämn paritet, Hamming-distans (HD), fig. 3.14, blockparitet (blocksumma, BCC), fig. 3.15 (du ska kunna beräkna BCC enligt 3.15 a), transversell paritet, longitudinell paritet, addition modulo-2, CRC, FCS, algorimen för att ta fram T(x) (se lektionsanteckningarna), generatorpolynom, exempel 3.3 (kunna beräkna CRC som ger T(x) för sändning och kunna kontrollera T(x) hos mottagaren, se lektions-anteckningarna), typer av fel som CRC upptäcker med ett visst generatorpolynom, packad decimal, relativ kodning, tecken-kompression, Huffman-kodning, dynamisk Huffman-kodning, telefax-kompression, T4, T5, Termination Code, Make-up Code, MMR, UART, USRT, USART, fig. 3.29, MUX, Time-Division Multiplexer, statistisk multiplexor, fig 3.30, fig. 3.31, fig. 3.32, fig. 3.33, Polling Networks, FEP, Roll Call Polling, CC, pollning/selektering, koncentrator = intelligent CC, Hub Polling.
Kompletterande materiel: ASCII med sju bitar, ASCII med åtta bitar, BCD, EBCDIC	ISO 646, skillnaden mellan ASCII med sju och åtta bitar, 6-bitars BCD (obs. att de flesta menar NBCD med fyra bitar när de talar om BCD), UNICODE, ISO 10646, UNICODE 1.1
Kapitel 4	Manuell felkontroll, test genom eko, ARQ, Idle RQ, fig. 4.1, implicit omsändning, ACK, timer, explicit begäran, NAK, sänd-och-vänta (stanna-och-vänta), sekvensnummer, N(S), N(R), protokoll specifikation, tillståndsgraf (State Transition Diagram, exempel i fig. 4.6), Tillståndstabell (Extended Event-State Table, exempel i fig. 4.7), strukturerat program (Structured Program, exempel i fig. 4.8), Continous RQ, fig. 4.11, omsändningslista (Retransmission List), mottagarlista (Link Receive List), V(S), V(R), selektiv omsändning - implicit omsändning, fig. 4.12, selektiv omsändning - explicit begäran, fig. 4.13, Go-Back-N, fig. 4.14 - 4.15, Piggyback Acknowledgement, flödeskontroll, XON/XOFF (programstyrt), Ready/Busy (boken nämner inte begreppet med ger som exempel RTS/CTS, hårdvarustyrt), fönsterteknik (Sliding Windows), fig. 4.16, sändarfönster, LWE, UWE, mottagarfönster, fig. 4.17, Link Management, handskakning, fig. 4.21.
Kapitel 5	Fig. 5.1, Data Link Control Layer, förbindelselös, förbindelse- orineterad, L_CONNECT, L_DISCONNECT, fig. 5.2, Master, Slave, punkt-till-punkt, Multipoint (Multidrop, Flerpunktslinje), PS, PSE, EXCH, NTE (NT), DLP, HDLC, BSC (BiSYNC), NRM, Poll - Select Mode, X.25, DATAPAK, LAPB, obs. skillnaden mellan ISDN:s D-kanal (switchande nät) och ISDN:s B-kanaler (punkt-till-punkt, kretskopplande), LLC, Kermit (obs. ej simplex, istället halv duplex enligt tidigare definitioner), fig. 5.4 (a), kodning av kontrolltecken (transparant kodning, detta står också beskrivet i lab-PM:et "Filöverföring"), fig. 5.4 (b), S, Y, F, D, N, B, Basic Mode (ISO:s version av BSC), fig. 5.7, ARPANET, IMP, fig. 5.9, HDLC, Frame Delimiting, SDLC, ADCCP, fig. 5.10, NRM, ARM, ABM, fig. 5.11, U-ram, I-ram, S-ram, P/F, LAPB, LAPM, UIP, ECP, LAPD, LLC, MAC (De fyra tjänsterna: 1. Unacknowledge Connectionless Service, 2. Connection-oriented Service, 3. Acknowledge Connectionless Service, 4. Obtain Reply Service).
Kapitel 6	Busstoplogi, Fig. 6.2, ringtopologi, hubbtoplogi (Hub Topology), trädtopologi, Thin Wire, Thick Wire, fig. 6.3, hubb (Repeater, kallas också Multi-Port Repeater), terminering, T-koppling (Coax Connector), 10BASE2, 10BASE5, droppkablar, AUI, bärvågsfrekvens, fig. 6.4, enkabelsystem, tvåkabelsystem, Headend (HE), Frequency Translator (kallas också Central Transmission Facility - CRF), accessmetod, CSMA/CD, fig. 6.5, Jam Sequence, Token Passing (Token Control för Token Bus och Token Ring), Token, Fig. 6.6, Slotted Ring, Monitor, Slot, fig. 6.7, IEEE 802-serien, Closed System, Ethernet, 10BASE2, 10BASE5, 10BASE-T, 10BASE-F, fig. 6.8 - 6.9, fig 6.10 (speciellt Pad, Bit Rate, Code, Slot Time, Slot Time, Interframe Gap, Attemp Limit, Backoff Limit, Jam Size, Maximum Frame Size, Minimum Frame Size), uttrycket för Slot Time, Token Ring, Early Token Release, fig. 6.12, koncentrator (kabelkoncentrator, kallas också för ringkoncentrator, Multi-Station Unit - MAU och med viss intelligens i koncentratorn Controlled Access Unit - CAU), fig. 6.13, TCU, fig. 6.14, Stanby Monitor, AMP, Active Monitor, Beaconing, Token Bus, Manufacturing Automation Protocol (MAP, se lektionsanteckningarna), fig. 6.19, PIM, faskoherent FSK, obs. att Token Bus förekommer med bithastigheter upp till 10 Mbps, fig. 6.20, de fyra prioritetsklasserna (i MAP, se lektionsanteckningarna).
Kapitel 7	Fig. 7.2 (växlande hubb kallas Switch, OSI 1- 2, med t. ex. IP- adressing OSI 1 - 3, med utbyggd kontrollfunktion OSI 1 - 4), Fast Ethernet (obs. IEEE 802.3u, 100BASE-T), fig 7.4, 8B6T-kod, IEEE 802.12 (100VG-AnyLAN), VG, fig. 7.7, Round-Robin Scheduling Algorithm, Demand Priority Scheduling, fig. 7.8, fig. 7.10, Root Repeater, High-Priority Request, Normal-Priority Request, 5B6B-kod, FDDI (ISO 9314), fig. 7.12 - 7.14, SAS, DAS, 4B5B + NRZI -kodning, Local Clock, Latency Buffer, fig. 7.16, fig. 7.19, repeterare (OSI 1), brygga (OSI 1 - 2/MAC), fig. 7.20, Routing (Forwarding, Filtering), Flooding, fig. 7.21, Spanning Tree Algorithm, fjärrbrygga, Source Routing Bridge (IEEE 802.5), fig. 7.26 (IG, Designator, Bridge Identifier), Single-Route Broadcast Frame, All-Routes Broadcast Frame, (principen framgår av exempel 7.7), Transparent Bridge (IEEE 802.1D), problemet att brygga mellan olika typer av lokala nätverk (se avsnittet 7.7.3), Brouter = Bridge + Router.
Kapitel 8	PDN, PSPDN, CDPDN, PSE, Packet Store-and-Forward, fig. 8.2, datagram, Virtual Call (Circuit), Call Request, VCI, fig. 8.3, X.25, fig. 8.4, X.21, X.21bis, nätberoende lager, fig. 8.5 - 6, Physical Layer, Link Layer, Packet Layer, HDLC, LAPB (ABM), fig. 8.9, NSAP, IDP, DSP, AFI, X.121, E.163, PPDU, X.28, PAD, X.29, X.3, fig. 8.17, STE, fig. 8.18 - 20, Half Gateway, X.75, MLP, fig. 8.21 (b) (Network Utilities), fig. 8.22 - 23, IWU, X.25-PLP, fig. 8.24 - 25, ISDN, fig. 8.26 - 27 (Access Reference Points, T, S, R, U finns till höger om NT1, NT, TA, TE, Basic Rate Interface, B-kanal, D-kanal, Primary Rate Interface, H-kanal, fig. 8.29, eko-blockerare, Scrambler Circuits, fig. 8.30, S-bus Control Circuits, C-plan, U-plan, Frame relay, Frame Switching, fig. 8.31, bondning (s. 477).
Kapitel 9 - 9.6	Internetworking, Internetwork, Subnetwork, IS, IWU, Router (OSI 1 - 3), Protocol Converter (OSI 1 - 7), (obs. att boken använder Gateway som synonym för Router, i många andra fall avses istället Protocol Converter,) fig. 9.1 - 9.2, OSIE, DARPA, ARPANET, Internet IP, ISO-IP (ISO CLNP), fig. 9.8, Netid, Hostid, klass A - D, Dotted Decimal, Subnetid, Local Part, Address Mask (subnätmask), NIC, fig. 9.9, IPv4, D-bit, M-bit, Fragment Offset, Time-to-Live, Option, ARP, RARP, fig. 9.14, ICMP, IPv6, fig. 9.17. (En del av detta finns också i Kompletterande materiel: TCP/IP)
Kapitel 11.1-2	UDP, TCP, fig. 11.3, fig. 11.5.
Kompletterande materiel: TCP/IP	DoD, bilden Some TCP/IP Protocols and Services, NVP, SMTP, DNS, NSP, FTP, TELNET, se också fig. 1.12 i kapitel 1, domän, subdomän, toppdomän
Kapitel 10	FDDI-II (romersk tvåa!), Basic Mode, Hybrid Mode, statistisk multiplexering (se avsnittet 10.3), fig. 10.4 (ATM Switch, RCU, Signaling Control Point - SCP), On-Deamnd Connections, SVC, Signal Message, SVCC, PVC, CLS, LES, Network Management Station, B-ISDN, PCI, VPI, VCI, fig. 10.5 (RT, VP-Routing, VC-Routing), fig. 10.7 (Header, Payload, GFC, VPI, VCI, PTI, CLP), UNI, NNI, fig. 10.8 (Control Processor, Switching Fabric, IC, OC, Backbone Time-Division Bus, Fully Connected Switch Matrix), fig. 10.11 (C-plane, U-plane, M-plane, de tre ATM-skikten: Physical Layer, ATM Layer och AAL), fig. 10.12 (AAL 1 - 5, Transmission-Convergence Sublayer - CS, Medium-Dependent Sublayer: SAR Sublayer), fig. 10.15 (a) (LAN Emulation), fig. 10.16 (IP, ARP och även RARP, se lektionsanteckningarna, LLC, AAL 5, ATM och PHY), DQDB (IEEE 802.6), fig. 10.19 (Open Bus, Looped Bus, Slot Generator), fig. 10.21 (B-bit, R-bit, Request Counter, nedräknare - Countdown Counter).