Innan de amerikanska och ryska rymdsonderna sändes iväg mot Venus var också våra verkliga kunskaper om planeten ytterst begränsade. Förklaringen är att Venus aldrig kan studeras direkt från jorden då den är omgiven av täta, aldrig lättande molnmassor. Molnet är också förklaringen till planeterns stora ljusstyrka. Sedd från jorden lyser den klarare än någon stjärna och kan ibland ses med blotta ögat i samband med solens upp och nedgång, ja till och med när solen står högt på himlen.

Den ryska rymdsonden Venera 7 som mjuklandade på Venus år 1970 visade på en ogästvänlig planet där atmosfärtrycket vid ytan uppskattas till 90 jordatmosfärer och där yttemperaturen är ca 500°C. Atmosfären på Venus innehåller dessutom till största delen koloxid. De omgivande molnmassorna utestänger också mycket av solstrålningen och troligen råder en ständig skymning under den 244 dygn långa Venusdagen. Ju närmare solen en planet befinner sig desto snabbare måste den avverka sitt lopp runt solen. Venus omloppstid är 224 dygn (Venusåret är följaktligen kortare än Venusdagen) jämfört med jordens omloppstid som är 365 dygn och Merkurius 88 dygn.

Venus storlek är densamma som jordens och dess omloppsbana runt solen nästan cirkelrund. Genom att planeten har en omvänd rotationsriktning skulle du som besökare på Venus se solen gå upp i väster och ner i öster. Venus är den planeten som ligger närmast jorden, ändå kommer den aldrig närmare än 40 miljoner km eller 100 gånger medelavståndet jorden - månen.