På resan genom solsystemet kommer vi så till den planet som fått bära namn efter de antika folkens krigsgud Mars. Inte förrän under 1800-talet gjordes några noggrannare observationer av "den röda planeten". Man gissade att i likhet med jorden hade land och hav. De rödaktiga områden som observerats antogs vara öken och de vita polarkalotter med is eller frost, som växte eller avtog i storlek med årstidsväxlingarna. Man kände också till rotationstiden, som ligger mycket nära jordens egen. Sedan 1965 då de första Marssonderna sändes iväg har vi fått en mängd nya kunskaper om planeten. I mars och september 1976 landade sonderna Viking 1 och Viking 2. Deras avancerade kameror tog en mängd utmärkta bilder som sänts till jorden.

De förhoppningar som funnits om att finna liv på Mars har minskat sedan man funnit att Marsatmosfären är mycket tunn och trycket lågt. Därför kan det heller inte finnas vatten annat än i frusen form vid polerna eller som permafrost ständig tjäle. De bilder som sonderna sänt till jorden visar raviner till en längd av hundratals kilometer och med en bredd på, i vissa fall, upp till en mil. Den största kända ravinen Valles Marineris är mycket större än Grand Canyon i USA, och den största i hela solsystemet.

Temperaturen kan bli rätt behaglig vid Marsekvatorn och vid middagstid stiga till omkring 20°C. Nätterna är däremot ohyggligt kalla med temperaturer ner mot -70°C vid polerna, där det vintertid bildas frost och kolsyresnö och temperaturen når knappast över nollstrecket. Där kan nattemperaturen sjunka ner till -130°C.

Mars har två månar, Phobos och Deimos. De båda månarna är oregelbundna till formen och översållade med kratrar. Båda är små. Phobos har en största diameter på 27 km och Deimos 15 km. Phobos ligger i en bana mycket nära Marsytan, eller på ett avstånd av 6000 km. Omloppstiden är 7,5 timmar och den dras sakta in mot moderplaneten. När månen kommit alltför nära Mars kommer den att brytas sönder. Då kommer Mars att få ringar liknande Saturnus. Deimos bana går omkring 20 000 km från Mars och dess omloppstid är 30 timmar. Eftersom månarna har olika omloppsriktningar skulle en Marsresenär se Phobos gå upp i väster och Deimos i öster.