Yta: 237 500 (hälften av Sveriges yta)

Folkmängd: 23,3 miljoner

Huvudstad: Bukarest

Statsskick: republik

Språk: rumänska

Religion: kristendom

Nationaldag: 1 december

Valuta: 1 lei = 100 bani

Rumänien ligger vid Svarta havet

Rumänien ligger i den östra delen av Europa, vid Svarta havet. Landet gränsar till Serbien, Ungern, Ukraina och Moldavien. Rumäniens yta är hälften så stor som Sveriges. Huvudstaden Bukarest ligger i landets södra del.

Bergskedjan Karpaterna löper som en båge genom landet. I Karpaterna ligger landets högsta berg Moldoveanu, som är 2 544 meter högt. Rumäniens östra och södra delar är bördigt slättland. Landskapet Transsylvanien, som ligger i den nordöstra delen, är bergigt.

I Rumänien är somrarna varma medan vintrarna är kalla.

Två tredjedelar av landet yta är jordbruksmark. På bergssluttningarna växer bl.a. granar och tallar. Nedanför bergen är ekar, lindar och bokar vanliga träd.

Landet är ganska rikt på djur. I Karpaterna lever bl.a. vargar, björnar, lodjur och vildkatter. I floden Donaus delta vid Svarta havet hittar man många olika slags fåglar, t.ex. pelikaner och vita storkar.

Diktatorn Nicolae Ceausescu blev störtad i en revolution

Rumänien bildades år 1878. Innan dess var landet en del av olika riken, t.ex. romarriket och det osmanska riket (turkarna).

På 1800-talet var de allra flesta rumäner fattiga. De behandlades ofta illa av dem som hade makten. Flera gånger gjorde fattiga bönder uppror, som slogs ner hårt av militärer och poliser.

Den nordvästra delen av Rumänien heter Transsylvanien. Detta landskap blev rumänskt efter första världskriget (1914-1918). En stor del av invånarna i Transylvanien är ungrare. De har ofta blivit orättvist behandlade av rumänerna.

År 1941 gick Rumänien in i andra världskriget (1939-1945) på det nazistiska Tysklands sida. Tyska och rumänska soldater mördade hundratusentals judar. Ledare för Rumänien var generalen Ion Antonescu. År 1944 gick Sovjetunionen till anfall mot Rumänien, som besegrades.

Efter andra världskriget blev Rumänien en kommunistisk lydstat till Sovjetunionen. Detta hände även med andra länder i Östeuropa, t.ex. Polen, Tjeckoslovakien och Bulgarien. I ett kommunistiskt land äger staten alla företag. Det är också staten som bestämmer vilka produkter företagen ska tillverka.

I början gjorde rumänerna allt som de sovjetiska ledarna bestämde. Men efter några år blev det kommunistiska Rumänien allt mer självständigt. En anledning till att de rumänska ledarna inte gjorde precis som Sovjetunionen ville var nog att de då blev mer populära hos det rumänska folket.

År 1965 blev Nicolae Ceausescu Rumäniens president och diktator. En diktator bestämmer allting själv utan att bry sig om vad andra tycker. Under åren som gick skaffade han sig allt mer makt. Han gav viktiga jobb till sin familj och sina släktingar. Hans fru Elena fick mycket att säga till om. Säkerhetspolisen Securitate var fruktad av alla rumäner. Securitate hade spioner överallt. Den som talade illa om presidenten råkade illa ut.

Ceausescu fattade alltfler konstiga beslut. Många misstänkte att han hade blivit maktgalen. Han rev flera kvarter i Bukarests centrum för att bygga ett enormt palats. Han bestämde att tusentals byar på landsbygden skulle rivas. Istället skulle byborna bo i hyreshus i nya städer. Innan han blev störtad hade 500 byar jämnats med marken.

I slutet av år 1989 hade det rumänska folket fått nog. I staden Timisoara började en revolution, som spred sig över hela landet. Ceausescu och han fru försökte fly men blev snabbt gripna. Efter något dygn ställdes de båda upp framför en mur och sköts. Detta hände samtidigt som folken i de andra länderna i Östeuropa också gjorde sig fria. Samtidigt splittrades Sovjetunionen. Många av landets delstater blev självständiga länder.

Det första första fria valet i Rumänien hölls i maj 1990. Det rumänska folket hoppades då att de skulle få det bättre.

Många rumäner har fått det sämre de senaste åren

Rumänerna har inte fått det så bra som många hoppades, efter att Ceausescu och kommunisterna störtades. Tvärtom har de flesta fått det sämre. Visserligen är rumänerna fria och kan säga vad de vill utan att gripas av polisen. Men en stor del av befolkningen har blivit mycket fattig. Landets fabriker är gamla och slitna, vägarna är dåliga och på många platser är miljön förstörd.

Tidigare sålde Rumänien den största delen av sina varor till företag i Sovjetunionen och i de andra lydstaterna i Östeuropa. Produkterna var av låg kvalitet. De gick ändå att sälja eftersom det var staten i de olika länderna som bestämde vad företagen skulle köpa.

När Sovjetunionen delades och lydstaterna blev fria blev det annorlunda. Då måste de rumänska företagen konkurrera (tävla) med företag från bl.a. Västeuropa, USA och Japan. Företagen i Rumänien fick då stora problem. Många fabriker måste läggas ner och tusentals människor blev av med sina arbeten.

Fortfarande är det staten som äger de flesta fabriker i landet. Fabrikernas chefer vet ofta inte hur de ska göra för att produkterna ska bli bättre.

På senare tid har den rumänska ekonomin blivit något bättre. Det beror bl.a. på att många företag som arbetar med service, t.ex. butiker och restauranger, gör allt högre vinster. En del rumäner har blivit rika. De har ofta startat egna företag, som t.ex. sysslar med handel.

Har revolutionen "blivit stulen"?

Rumänien är en republik. Den rumänske presidenten har mycket stor makt. Parlamentet, som heter Nationalförsamlingen, består av två delar. Den ena är deputeradekammaren med 341 ledamöter. Den andra delen är senaten som har 143 platser. Presidenten och ledamöterna i parlamentet väljs vart fjärde år.

Många rumäner som är besvikna säger att "revolutionen har blivit stulen". De menar att de gamla kommunisterna fortfarande har makten i landet. Den enda skillnaden är att de inte längre kallar sig kommunister.

De senaste åren har partier som inte tycker om judar och ungrare fått alltmer makt. Det finns människor som tror att Rumänien kan bli en diktatur igen. I ett land som är en diktatur styr en ledare eller ett parti helt på egen hand.

Arbetslösheten är mycket hög

Många rumäner arbetar med industri. De flesta fabriker har stora problem, eftersom de ofta går med förlust. Arbetslösheten i Rumänien är mycket hög. Stål, traktorer, fartyg, verktyg och kläder är typiska rumänska industriprodukter.

Rumänien är ett av de länder i Europa som har den bördigaste jorden. Två tredjedelar av landets yta är jordbruksmark.

När landet var kommunistiskt ägde staten all jordbruksmark. Nu har jorden delats ut till bönderna igen. Ingen har fått mer än 10 hektar jord. En hektar är 10 000 kvadratmeter. Många bönder har svårt att få tag på jordbruksredskap och gödsel.

Några vanliga rumänska jordbruksprodukter är korn, vete, majs och grönsaker. Det är också vanligt att bönderna odlar potatis, solrosor och sockerbetor.

Rumänerna framställer dessutom viner, som säljs till andra länder. Boskapsskötseln är viktig. Får, grisar och kor är vanliga djur på gårdarna runt om i landet.

Många rumäner lever också av skogsbruk. En tredjedel av Rumäniens yta är täckt av skog.

Inkomsterna från turismen är viktiga för landet ekonomi

Rumänien är ett ganska populärt turistland. Det som lockar är bl.a. bergskedjan Karpaterna och stränderna vid Svarta havet. De flesta turister kommer från länderna i östra Europa. En hel del tyskar reser också till Rumänien på semester.

I slutet av 1980-talet minskade antalet turister. En anledning var att många hade blivit skrämda av rykten om att Svarta havet var förgiftat.

Nu börjar turisterna komma tillbaka igen. Inkomsterna från turismen är viktig för landets ekonomi.

Rumänska barn börjar skolan när de är 6 år

I Rumänien är utbildningen gratis. Rumänska barn börjar skolan när de är 6 år. Därefter går de i grundskolan i 9 år. Många läser sedan vidare i yrkesskolor. Andra läser istället vidare i skolor som förbereder eleverna för studier på universitet. Rumänien har mer än 40 universitet och högskolor.

En del barn lever ett eländigt liv

I början av 1990-talet blev människor över hela världen upprörda när de såg hemska TV-bilder från rumänska barnhem. Många av barnen var handikappade eller föräldralösa. En del var helt enkelt bara utkörda hemifrån.

Barnen levde ett eländigt liv på barnhemmen. Det var ont om mat och de blev ofta slagna. En del låg i sina smutsiga sängar hela dagarna. Det fanns nästan inga leksaker.

Efter att TV-programmen hade visats skickade många människor, bl.a. svenskar, pengar och leksaker till barnen på barnhemmen. Men snart glömdes de bort igen.

Runt om i Rumänien lever nu tusentals barn på gatorna. De går inte i någon skola. Många sover i kloaker eller på järnvägsstationer. En del fryser ihjäl. Det är vanligt att barnen blir slagna av polisen.

Kort om Rumänien 

I Rumänien lever 2 miljoner zigenare. Precis som i andra länder blir zigenarna illa behandlade.

Rumäniens fem största städer är Bukarest, Constanta, Iasi, Timisoara och Cluj-Napoca.

I Rumänien lever många olika folkslag. Några av dem är ungrare, tyskar, ukrainare, ryssar och turkar.

Landet har gott om naturtillgångar, bl.a. naturgas, olja, kol och järnmalm.

Rumänien har 1 130 mil järnvägar.

Landets största hamn ligger i staden Constanta, vid Svarta havet.

I nordvästra Rumänien ligger landskapet Transsylvanien. Där sägs den blodsugande greven Dracula leva. Fantasifiguren Dracula är känd från många filmer och böcker.

Dracula har funnits "på riktigt". På 1400-talet levde den grymme fursten Vlad Dracula Tepes i Transsylvanien. Han brukade spetsa sina fiender på pålar.

Floden Donau är en viktig transportled som bl.a. utgör en del av Rumäniens södra gräns. Vid staden Orsava tränger floden igenom Transylvanska alperna genom en trång klyfta med strida forsar. Klyftan kallas Järnporten. För att båtar ska kunna passera Järnporten har man byggt en kanal.

En tredjedel av landets yta är täckt av berg.

Det rumänska språket är släkt med bl.a. spanska och italienska.

Hälften av landets befolkning bor i städer.

Mihail Eminescu (1849-1889) är en känd rumänsk poet.

En av Rumäniens mest omtalade skulptörer är Constantin Brancusi (1876-1957).