Till min vän prins Narthill.

Vi lyckades inte kämpa emot de gariska trupperna. de har nu erövrat nästan all durisk mark. Nästan alla våra krigare har fallit offer för vår finders smutsiga svärd. Vår patrull lyckades fly genom Emilia-passet och bort från slagfälten som var fuktiga av våra landsmäns blod. Vi tänkte ta oss till staden Pollwir men våra spanare gav oss besked om att de gariska trupperna hade vartt steget före och erövrat staden. Vi hade svåra beslut att ta den dagen men vi kom fram till att vårt ända hopp var att ta oss till de gamla skogstrakterna i nordöst. Dessa skogstrakter kallas för "Gudarnas Skugga". Trakterna sägs vara övergivna och glömda av våra goda gudar och har blivit boning för mörkret och onskan. Dock att vi alla vet att historierna om detta område är bara lögnaktiga myter så kände vi ett litet obehag när vi tog oss dit. Vi har nu slagit läger vid öppen plats som är omgiven av en tät skog. Vi har byggt upp ett provisoriskt försvar och vi hoppas att inte några gariska spanare har följt efter oss. I lägret har vi även adelsfolk och kvinnofolk som ville följa oss bort från vårat lands krigshärjade områden. Orsaken till att jag skickar dig detta brev är det att jag skull vilja att du skickar en trupp soldater för att hämta oss ur dessa trakter och föra oss till ert fredliga land i norr.

Från din vän kapten Dunlan