Åhllogga

Index

Station

Trollebo Hembygdsförening

Djura Fritidsgård

Elev Cafeterian

Nedre Siljans Motororganisation

Det stora demokratiarbetet

Ledaren har ordet

Leksands Kommun

Åhls sockenvapen

 Leksands kommun Bildningsförvaltningen Södra området

Åhls Socken & vapen

I begynnelsen hette Insjön Åhl och var en egen kommun. Detta känns fortfarande när man diskuterar Insjöns status under Leksand.

"- Järnvägen "Siljansbanan" fick sin slutpunkt i Åhl. Postorderfirman Åhlen & Holm växte hastigt fram och efter tio år var det endast Stockholms postkontor som hade fler avsända paket. Firman låg nere vid Insjöns strand, där järnvägen slutade och hade sin postadresss Åhlen & Holm, Insjön. Under de 16 år som postorderverksamheten var kvar i bygden blev namnet Insjön så känt att Åhl för alltid försvann som postadress och benämning på centralorten.
(Åhlen & Holm är nuvarande Åhléns)

Åhls sockens vapen fastställdes av Kungl. Maj:t den 17 juni 1948 och den heraldiska beskrivningen enligt Riksheraldikerämbetet är »I blått fält ett hjulkors (konsekrationskors) mellan två veteax av guld och däröver en av en vågskura bildad ginstam av guld belagd med två korslagda, blå bergmansyxor».

Vad ligger då bakom de olika detaljerna i vapnet? Bergsmansyxorna upptill skall påminna om äldre tiders gruvhantering i Åhls socken. Hülphers omtalar från sitt besök i Dalarna 1757, att nästan varje bonde i Åhl bar käppyxa, bergsmannens karakteristiska värdighetstecken, som man annars endast såg bergsmännen i Falun bära. Våglinjen är det heraldiska uttrycket för Insjöns och Dalälvens betydelse för socknen. De två veteaxen framhäver socknens betydelse som jordbruksbygd och hjulkorset erinrar om att kyrkan i Åhl är en av de äldsta i Dalarna. Dalarnas av Kungl Maj :t fastställda heraldiska vapen har tillkommit under tiden 1920-51. Avesta och Ludvika var först. 1925 tillkom landskapsvapnet som 1936 förklarades gälla även som länsvapen och först under andra världskriget började socknar få vapen. Det var intensiva kontakter mellan folk och försvar som ledde bl. a. till fråga om anskaffning av sockenfanor. Sockenvapen och sockenfanor har samband så till vida att den teckning som godkännes av konungen även upptar bild av hur en fana med samma emblem skall se ut. För att stärka hembygdskänslan under kriget propagerades - inte minst från militärt håll för att socknarna skulle anskaffa sockenfanor. I samband med att By socken fick sitt vapen 1943 uttalade sig författaren Carl Larsson i By följande om ändamålet med vapen och fana. »Sockenvapnet hör först och främst föras av socknens egna organ och institutioner, pryda deras brevpapper och övriga handlingar, det bör målas i sina heraldiska färger i våra samlingslokaler och skolhus. Socknens och bygdens märke och symbol bör våra barn redan från unga år göra sig bekanta med. Det kan ingå som emblem på socknens föreningars standar och fanor, och socknens hantverkare bör kunna få använda det som kvalitetsmärke på sina alster i lämpliga fall. - En flagga upptagande vapnet i enlighet med Riksheraldikerämbetets förslag bör skaffas att på hela socknens vägnar hissas i topp vid högtidligheter och på halv stång vid sorgetillfällen. Den hör självfallet till sockenstugan och flaggstången där. » När det gällt att göra upp förslag till sockenvapen har man i de flesta fall åberopat Ålderdomliga, i vissa fall från medeltiden härstammande, förebilder. Ofta har gamla socken- sigill använts helt eller delvis, så dock inte beträffande Åhl. Åhls sockensigill, belagt i avtryck från 1697, visar bilden av två kvinnor klädda i fotsid dräkt och dok om huvudet. Omskriften har lydelsen »Ahl sochene signete». Olika tolkningar av de båda kvinnofigurerna finns men den mest troliga torde vara att de föreställer den heliga Anna och jungfru Maria. Den heliga Anna, jungfru Maria moder, var bergsbrukets skyddshelgon. I Åhls sockenvapen har man som symbol för gruvnäringen i stället valt att använda bergsmansyxorna som bättre passande i sammanhanget."

Informationen om Åhls socken & vapen är hämtat ur Åhls hembygdsförenings jubileumsskrift 1912-1987

-Varför vi har börjat att använda bygdesymboler, är för att jobba med "byaidentiteten" och koppla den mot historien. Gif bilden högst upp i vänstra hörnet är fri att använda, under förutsättningen att du tagit del av ovanstående information och använder den med vördnad och respekt.
Här finns även ett "brevhuvud" du kan ladda ner. Importera den sen till din clipart katalog. (Zippad bmp bild 148kb)

Index / Station / Trollebo Hembygdsförening / Djura Fritidsgård / Elev Cafeterian / Nedre Siljans Motororganisation / Det stora demokratiarbetet / Ledaren har ordet / Leksands Kommun / Åhls sockenvapen


För sidan ansvarar Joacim Walther Ungdomskonsulent
E-mail