1995

26/3 (Håkan)

The thrill is back!

Berta lever, den nyköpta slipern vibrerar på hennes vinterstela skrov, löser upp spänningar, masserar in liv, gör gott.

Solen steker på Sara, Berta är godkänd.

6/7 lördag (Håkan)

10.40 Berta i sjön

11.00 Första måltiden

Grekisk sallad à l Jon

Chianti, kyckling, baguette

Patrik, Jon, Håkan

11.30 Bassning från hamnkaptenen

Vi måste jobba.

(Jon)
15.18 Där är det, titta!

- Vadå?

- Läckaget!

- Läckaget?

- Ja, läckaget som var större!

- Större än vad?

- Där är det, läckaget som var större än vi först trodde!

(Håkan)
Den felande länken eller fel länk?

Följ den spännande följetongen med Berta, B20, Backslag, Pat, Doc & Jon i huvudrollerna!!

Kapitel ett Resumé.

31/5 (Håkan)

Berta är hemma igen.

Efter magiskt mekande av Pat, Parker, Mr. Big & Tomas (motorguru) kopplades gasreglage in, hålsågades i motorhuv och diverse finmekaniskt arbete utfördes.

Nu är det bara att konstatera!

Berta är snabb!

Kom igen, Stoneface...

3/6 (Patrik)

Säsongens första major utflykt med den nya Berta. Pat, Parker, Mr. B samt Jon slår nytt hastighetsrekord till Kärsön, allt fungerar efter förväntan, dvs på topp. De mekaniska genierna har gjort ett toppstyvt arbete.

Vi låter för tillfället gårdagens vedermödor sakta sippra ut ur porerna. Livet leker.

(Håkan)

Slutställning frisbeegolfen;

Håkan +2

Jon +3

Per +13

?/5

Grabbresa frisbeegolf

16/6 (Håkan)

Park, Hogan, Jon, Camilla, Marie med svensexa till Kärsön.

2600 varv & bara 8 knop?

18/6 (Håkan)

Eva, Parker, Pat, Hok

Ofra Haza, sluss Hammarby.

22/6 Major midsummer trip 95 (Perre)

Bröderna Doc, Jon, Parker trotsar kulingvarning. Moët i Karlbergskanalen.

Drömslussning.

Jameson vid Sverigeholmen.

Syditaliensk skönhet, Capello di Prete, som aperitif vid Älgö.

Solen kan inte motstå oss.

25/6 (Håkan)

Den 23 vaknar vi upp med solen brännande genom de nyuppsatta gardinerna.

Men vad var det? En kollision? En sprängd ljudvall? Det regnar glas och splitter över besättningen och över captain's place. Bertas vindruta är en krossad illusion, en brusten dröm.

Efter en genial sanering påbörjar vi bearbeta sorgen. Jon diskar, Perre filar på vinkällaren och kapten arbetar frenetiskt med cigarettuttaget och div tekniska konstruktioner.

(Jon)

Ingen av oss anade att krossat glas i ansiktet en stilla morgon endast utgjorde prologen till vad som sen skulle hågkommas som "Hell weekend".

Det får mig helt osökt att komma att tänka ppå Monty Python - sketchen där fina herrar dricker "Chateau de chateau" och tävlar om vem som hade eländigast uppväxt. Så här kunde det låta:

We used to sleep in a small boat and the captain, himself sleeping in a majestic bed, used to wake us up by smashing the front window of the boat.

Med tanke på vad som senare hände med vår älskade Bertha så ter sig denna händelse närmast patetisk att berätta om, varför jag, om jag vore med i sketchen, skulle ha svarat...

We used to dream of waking up with broken glass all over our face.

För att orka berätta för er, kära läsare, måste jag ta en paus, men snart skall ni få läsa om vad som egentligen hände, den där eländiga helgen i juni -95.

27/6 Tisdag, Vindö varv, på land.

23/6 Hellweekend, forts. (Jon) (Håkan)

Klockan två var det avtalat att Berta skulle hämta upp ett antal midsommargäster på väg till Peters & Gunnars fest på B (jag är för utmattad efter mördarmåndan igår för att kunna skriva).

Det blåste styv kuling och Berta rullade betänkligt på vågorna och tog in en hel del vatten. Staffans Valborg, som mött upp under dan, stampade bättre på vågorna.

Inte en människa syntes till vid Boda, och vi insåg snabbt att det ändå var omöjligt att lägga till, så Håkan vi sökte oss mot Bergholmen där Gunnar & Peters fest gick av stapeln. Vi insåg snabbt att nordsidan var omöjlig att lägga till på i den hårda vinden, varför vi sökte lä på sydsidan av ön. (Vad som gjorde att vårt omdöme var så förhållandevis intakt är ännu oklart. Hursomhelst utgör denna händelse en ironosk prolog och en bjärt kontrast till den totala avsaknad av något som ens liknar en rudimentär rest av den lilla spillra omdöme som Berthas besättning under enstaka tillfällen ansett sig ha.)

Håkan & Per inspekterar ön medan Jon & staffan tar en -70C gin tonic.

Rätt ö, so far so good. Peter anländer till båten och tittar blygt ner i marken samtidigt som han säger något som Bertas besättning uppfattar som att han behöver hjälp. Vi skall hämta ett stort antal personer vid ett rikt antal bryggor, mycket snart.

Jon & Håkan ombeds hämta Rikard, Rikards pojkvän & Lena. Okey, vi drar väl då men då kör vi igång.

Styr mot en vik av Hanöbuktens storlek där gästerna ska finnas. Scannar av bukten några gånger. Var är dom?

Plötsligt står dom där på en brygga. Nu är goda råd dyra. Snygga till frisyren, ställ undan spriten (Lena lär ju ha problem och det är vår plikt som läkare att undanhållahenne dessa frestelser). Rikard är jättesnygg och hans pojkvän är jättesnäll, han hjälper oss trassla ut tampen som fastnat i propellern.

Kändisar är drömmen och vår noggrant planerade naturligt slöa attityd kan ha gått hem, vi vet inte än men hoppas.

Går in i sorrviken trots hård blåst och lämnar gästerna. Vi har gett allt!

Tilbaka till söderviken ankrar & tar någrra drinkar. Delar av festen anländer och informerar oss om att det kanske fortfarande finns lite rester av maten.

Väl på festen scannar scientist av området och ser direkt att det finns betydligt fler gitarrer än pumor. ÖL, TAUBE, NEIL, BOB, VAN, MARLEY och till och med lite mat, ser man på! Längtar till Berta, går hem.

Aahh! Vilken underbar morgon.

Tvagar oss i Östersjön & livet leker igen. Känner hunger, vet mat finns på norrsidan, ser vågor, inser att vind ökat, beslutar att åke till frukoststället.

Peter & Jon & Parker i Berta. Captain + 2 i Valborg. Nu kommer det mina vänner, nu är det dags...

Mycket hård pålandsvind (kuling), bryggan hos grannen anses "känslig" att använda.

Jon & Per chansar på att få ankarfäste och går mot klipporna. Peter är av, ankaret fäster, vilken dröm.

(Smärtan av att riva av ett plåster blir mindre om man rycker plåstret fort)

Beslut om att två stannar vid båten.

Ankaret fäster, Gunnar hälsar på, ankaret släpper, Per gör loss, Jon backar, ankarlina löper lätt i vattnet, båten är långt från klipporna, ankarlinan löper trögt i propellern, båt nära klippa, full gas bak eller fram minns ej, mystisk doft, skumt ljud, diverse människor bär av mot klipporna, vind 16 m/s, Captain i båten, backslaget kört!, backslaget OK.

VAD HAR HÄNT?

Inget känns nu naturligare än att ge lift åt 18 personer som skall till en vindig brygga några sjömil därifrån.

Berta känns bra på höga varv men kärvar på lägre. Det känns inte riktigt bra.

Passus - Snälla, låt oss bara få lite lugn och ro, det är allt vi önskar.

(Håkan)

Det blev en fras som, ju längre in på "Hells weekend" vi kom, uttalades alltmer bedjande för att tillslut fungera som ett regelrätt mantra. Lugn och ro, lugn och ro, bara en gnutta lugn och lite ro, det är allt vi begär.

Strax efter avlämnandet av Peter & Gunnar med vänner ämnade vi fylla upp Berta med mat & bensin.

I den snåla blåsten låg vi och väntade på vår tur vid Sollenkroka bensinstation då någonting brast (tittar i skrivande stund ut genom fönstret och tror jag hallucinerar men någon som ser ut som Chef tvättar rutorna).

Ett litet diskret klonk och Berta driver lugnt och stilla mot bryggan, okontrollerbar som timret på någon älv.

Två diffdiagnoser ställdes snabbt - propeller av, el. Axel av, alt. Båda.

Valborg bogserade liket till Vindö brygga där hon lades i gynstol för att undersökas av en steriltvättad Jon som i status betecknar roder, propeller ua.

Kvällen avslutas med grillning & grym potatissallad à la chef.

(Patrik)

En matros betraktelser

Med en vision av solstekta klippor, gastronomiska höjdpunkter, trivsamma soireer med vin, öl och sommaraperitifer samt, självklart, envälbehövlig överdos av lugn & ro slöt baransvarig upp med övriga vid Boda brygga.

Äntligen ombord på Berta.

Stämningen var något uppskruvad, tydligen hade Berta med besättning råkat ut för ett antal missödenmodell värre. Skrönorna berättades med gott mod och självkritiska flabb. Min semestermode var fortfarande påkopplad och jag förstod att respekt, om än retrospektiv, nu var ett honnörsord bland besättningen. Inte ens när Perre försynt meddelade att ett vinglas diskats bort oroades vi.

Föga anade någon vad som komma skulle. Följande två dagar efter palavern vid Sollenkroka flöt fram i en avtrubbad känsla av att allt var som det skulle, att byta axel på Berta mer eller mindre hör till en normal semesterstart.

En strong insats gjordes av Captain och Chef, väl värda sina titlar, som överlämnade Berta i undertecknads händer.

En dag fylld av lugn och ro.

Vid återkomsten visade det sig att de tu inte oväntat kompenserat skyhöga kostnader för axel, axelfäste och hamnassistans med ett major matinköp. Hapiness and joy.

Kvällen blev en veritabel vin- och spritorgie (Berta på landbacken kräva dessa drycker).

Med några enkla handgrepp och efter att hunnerna i hamnen tömt Chefs plånbok utan minsta tvekan: Berta i sjön.

Men det visar sig dessvärre att den nya propellern inte håller måttet - Berta tuffar fram i gammal god stil, dvs utan visst spett. Det beslutades snabbt att den lätt nedslitna gamla propellern skall putsas till. Kenta får göra ytterligare en insats.

Torsdag (Håkan)

Sandhamn, dumpa Pat, sen dra.

En vän, en båt, en drink, en god, lärorik bok - kan man ha det bättre*

* Ja, men endast om en flickvän fogas till ovannämnda.

Fredag (Håkan)

Hittade den optimala viken, den geniala biffen och några flaskor sjukligt gott vin + några aldrig tidigare spelade gitarrlåtar.

Anlände Sandhamn 13.00 efter 3½ timmes färd på okristligt långtråkiga Cinderella. Ett svep med blicken över gyttret av båtar i hamnen - och då - där låg HON. Som en glittrande juvel bland sjaskiga fuskädelstenar drog Hon direkt uppmärksamheten till sig. Ett kärt återseende!

Med sin slitna men ändå stolta elegans och sina smäckra linjer dominerade hon med självklar pondus hela hamnpanoramat.

Efter proviantering och tankning bar det av mot lämplig natthamn. Dagens besättning: Captain, Chef, jag och Camilla. I Eknöviken stämde plötsligt allt, harmonin var total. Med den naturliga rätt som tillkommer en sådan förnäm dam som Bertha nonchalerades sådana småaktiga petitesser som kablar och ankringsförbud. Med dödsföraktande djärvhet lät Chef ankaret gå i det optimala ögonblicket då Bertha passerade över kabeln. Sällan har Berthas ankare haft ett bättre fäste - ankaret satt som berget. Att vår avfärd sedermera riskerade att medföra vissa störningar i eltillförseln för i trakten belägna elabonnenter var ett problem som naturligtvis inte kunde tillmätas någon avgörandebetydelse i jämförelse med behovet för Bertha att finna en lugn och harmonisk ankringsplats.

En djärv expedition över en brännässlespäckad sumpäng ledde till upptäckt av ett område som var sublimerat för volleybollspel. Efter en stunds dylikt sportande var svett en gemensam nämnare, och Captain beordrade tvagning i det kyskåpskalla vattnet.

Chef tillredde på kvällen en himmelsk Bolognese Bertha Speziale, en bedrift som utfördes i ösande regn, vilket snabbt förvandlade Berthas ädla akter till ett stormpiskat inferno. Kapellet visade sig inte kapabelt att motstå detta våldsamma anlopp av vädrets makter. Även i salongen noterades under kvällen alltmer pregnant inflöde av väta.

Crew (nu förstärkt av Staffan och PeO) gjorde förtvivlade försök att med hjälp av allehanda tillhyggen stötta upp det ansatta kapellet. Kärl av varierande typ anbringades i de s.k. droppzonerna, och fångade upp delar av de inkommande fuktkvantiteterna. Captain insåg stundens allvar och kommenderade fram dubbla vinransoner för att hålla modet på besättningen uppe. Innebörden av det gamla talesättet "ömsom vin, ömsom vatten" fick en helt ny innebörd.

Kvällen avrundades med sång och gitarrspel. Många gamla örhängen framfördes (vissa skulle hävd massakrerades) samfällt (ialla fall i refrängerna)av hela besättningen. Regnet avtog efter hand. Kojning.

David

Lördag

En härlig morgon bjöd på 14oC och mulet. Staffan, PeO, Chef och jag utsövda, Captain och Camilla utsövda efter en natt söndertrasad av snarkningar och terrorisernade sömngångare. Besök i Sandhamn med Staffans Valborg. Ogin seglingspopulas blockerade alla förtöjningsmöjligheter. Sur och oförstående gubbe hade fräckheten att avvisa oss från en dubbelparkering vid privat brygga. Hade vi åkt i Bertha hade han bestämt låtit beveka sig av hennes förföriska charm. En plastbåt har ju inte riktigt samma auktoritet.

En fräck manöver av Staffan tog oss dock jämsides med en segelbåt i gyttret, och vi förtöjde ne fyra-fem båtar från bryggan, oförväget trotsande hamnkaptenens direktiv.

Proviantering, krogbesök. Mycket folk - Gotland runt. Tillbaka till Eknö. Fortfarande kyligt. Mötte 2 mörsarsegelfartyg + 1 mörsarjakt. Tjuvkikade på nudister på en brygga tvärsöver viken.

Middag - sill, potatis, spaghetti. Inget regn, men mycket mygg. Lekar - Jeopardy, kända personers dödsorsaker (ganska morbid lek, men vad kan man vänta sig med fyra läkare i sällskapet), TV-signaturer. Signaturen till Macahans blev kvällens nöt. Efter förtvivlade ansträngningar och fem falsklarm från Captain (Dallas, Dallas, Falcon Crest, Star Wars, Dallas) var vi så utbrända att vi tillfälligt fick övergå till logiska och matematiska gåtor. Senare på kvällen, då den 35:e vinflaskan var på upphällningen satte vi in en frontalattack med full kraft på våra musikaliska minnen - radion av - 10 min intensivt Macahan-snack. Då, äntligen! Ett förlösande fragment från Staffan, och hela signaturen låg naken och utlämnad. Kvällen var räddad och dagen var vår. Tidigt i säng.

David

Söndag

Sol, hem. Inget kabelbrott

David

Vi hade förhoppningar om att återresan skulle avlöpa incidentfrit, men då hade vi inte räknat med Strömma Kanal, som alltid har obehagliga överraskningar att bjuda Bertha på. Inför en klockren tilläggning vid bryggan utanför Strömma bar skulle jag släppa ner en fendert på styrbords sida. Med ett professionellt handgrepp smekte jag ner den på relingen upplagda fenderten. Men VE OCH FASA någon illasinnad hade lömskt och försåtligt underlåtit att knyta fast fendertens lina vid båten. Resultatet blev att fenderten med en hånfullt låg hastighet plumsade i vattnet och gled iväg från Bertha.

Fig. 7 - 5.94 K

Talrik publik på uteserveringen gladdes åt den pinsamma incidenten.

Nu grep den erfarne besättningen in. Captain gjorde en kraftig styrbordsgir medan Chef på en millisekund greppade båtshaken och positionerade sig på styrbords sida.

Fig. 8 - 0,3 K

forts...

David

3/7 (Håkan)

Skipper & Captain syr kapell + tvättar kapell 11.00-17.00

4/7 (Håkan)

Skipper+Captain syr kapell + lagar fönsterruta 11.00-14.00

5/7 (Håkan)

Skipper & Captain impregnerar kapell + lagar fönster klart. 11.00-15.15

I Kronfågelns namn 95.07.08

Dekadensens sommarskrud står i full blom... Gårdagens dofter av asmäktiga drinkar, förföroska leenden, äldre maginnehåll och kvarglömda kreditkort låg under en mycket flyktigt stund vilande under Bertas syndiga flykt undan tiden och samvetet...

Vid en närmare bekantskap med ovan nämnda ungmös vällustiga bardel, drev vi skoningslöst vårt sköna bestigande av allas vår bykurtisan, Gilda, in i glömskans dal för att hämta frid och längtan till vårt ofrånkomliga rerndez-vous i morgonsolens förlösnade timma.

Ett stort tack till Berta, dess besättning och Sthlms kycklingffestival -95.

Clé

27/7 -95 (åtta ska de´va)(utan två alltså)

Jag (Katarina) kom till Alvik vid ett. Patte låg och sov i båten när vi kom. En helt underbar dag har vi haft. Sol, vin,picknick och glada miner. Mari hoppade av vid Tvillingarnas café. Och Per. Vi låg kvar, softade ett tag. Nu är vi på väg till Wasa-varvet (...för att pt...a). Ute har vi varit i 9 timmar, snart. Livet här ute är underbart! Nu åker vi mot Slussen, sen vidare mot Karlberg. Stockholm är vackert nu! Nu ska vi slussa. (OBS! Dålig skrift beror på sjögång) Det här är första dagen jag inte saknar min ö, söder över - det finns inget som går upp mot svenska skärgården en vacker sommardag. Vi hoppas vi får komma tillbaka, och slusswhiskey en till få smaka.

Kramar från Mari & Katarina

"Trip of knowledge"

10/7 (Håkan)

Napoleonviken - 19.00

Stark öppning mozarella m. tillbehör. Hamburgare och en 5-6 vinare, vem vetm allt kan hända.

PS bonusjobb ca 2 tim.

11/7 (Håkan)

8.00 väckning, tvagning, frukost.

9.00-12.00 morgonpasset

13.00 transport till nedom Smådalarö. ledig tid, sol

16.00-20.00 eftermiddagspasset

21.00 Tom Ka Bai

12/7 (Håkan)

väckning 8.00 morgondopp

morgonpass 9-12

Transport till Utö över Mysingen

Snabb avscanning, sedan egftermiddagspass 17.00-20.00

Bastu, sen Utö Värdshus avscanning av 1 st puma, halva Boppers. Antisocialt beteende.

13/7 (Håkan)

Väckning 8.00 frukost, handling

Omöjligt att starta, glapp, intellegent felsökning, lagning, avfärd.

Genialt väder - högtryck

Tillägg öst om Ornös norra udde, lugn & ro fram till kl. 16.00

16.00-20.00 eftermidddagspass. (Bussjungning 6 mikropaus 5 min)

Grillning, meditation, konteplation.

14/7 (Håkan)

Försovning, morgonpass 10.00-13.00

Kort eftermiddagspass 14-16.00

Avfärd norrut. Tillägg vid bråddjup vik.

Barolo, pasta geniale.

Party i viken?

15/7 (Håkan)

Party i viken?

Puma + 3 grabbar 3 gitarrer

solnedgång, soluppgång

- och vems brorsa är med i The Real Group?

Strandhugg i Duvnäs hos Martina, pappa bengt & mamma Ulla.

Ankarincident minore, Djurgårdskanalen, och Ågren börjar att knacka lite försiktigt på dörren.

29/7

"Sagite poteatis"

Efter en mycket trevlig tur och förhållandevis blöt, fortsätter vi våra eskapader på land.

PS Vi har varit till fjäderholmarna tur & retur.

???

1/8

Som medbjuden på denna seglats av fjärde-styrman lockaders jag av sol, vind, halvsalta vågor och vin.

Efter en brutal slussning kom vi ut idet riktiga havet,. Nåja, utanför slottet duger väl...

Efter en tilläggning vid en av Stockholms mest prominenta sjökrogar KRASH BOM BANG enades vi om Djurgårdskanalen och vin!!!! Och som gammal sjöbuse säger jag bara, en plätt räcker!! PUCKO!!

På hemväg visade vi vårt sjömanskap genom att assistera en vilsekommen waterjet utanför Stadshuset, och genom våghalsiga manövrar av 18-styrman lyckades vi bibringa denna Robinson en liten skruvmejsel. Missödet slutade lyckligt för alla inblandade (även Sjötaxi) och fjärde-styrman visade sin överlägsna skicklighet som navigatör genom att inte sänka någon boj vid tilläggningen.. Möjligtvis sänktes nån efter Sambucan... Men va FAN.

Skogen

(Håkan)

Borde dokumenteras

Incident "Estonia" med följder.

Incident bogsering med motorhaveri.

21/9 (Håkan)

Berta ligger fortfarande som en gravvård i Alvik. Över 2 månader har hon hjälplöst legat still, utan antydan till motorfunktion. Nu har projekt Back to scratch startat.