FLORA PROJEKTET

FLORA står för Folkhögskolor i samverkan för lokal utveckling. Projektets historia är följande, fritt citerat och sammanställt ur befintliga dokument:

I mars-94 samlades en grupp folkhögskolor, aktiva inom området lokal och regional utveckling. Beslut togs om att påbörja arbetet med att genomföra ett långsiktigt samverkansprojekt. Skinnskattebergs folkhögskola fick fungera som projektets samordnare. En projektplan arbetades fram under sommaren och hösten-94. Ett diskussionsunderlag från Skinnskattebergs folkhögskola behandlades sedan vid FLORAís och studiekampanjen Ny vägs gemensamma folkhögskolekonferens i Ålsta 10-11 oktober-94. Den reviderade planen presenterades vid Ny Vägs andra upptaktskonferens för folkhögskolor i Sånga Säby 25-26 oktober-94. Dessa diskussioner ledde fram till en projektplan i februari-95.

Projektplanens inriktning var mot en levande demokrati, att stödja människors utveckling, så att de får handlingskraft att förverkliga sina ambitioner. En annan inriktning är mot en hållbar utveckling. Dessa två aspekter, den demokratiska och den ekologiska, markerar inriktningen för FLORA projektet.

Projektet skulle omfatta två delar:

En utvärderande del som granskar erfarenheter av kursverksamhet för lokal utveckling. Detta för att visa vilka lokala aktiviteter som utvecklats ur kurserna.ì
Ett pilotprojekt där en grupp folkhögskolor, belägna i geografiskt skilda miljöer, i nära samverkan utvecklar kurser för lokal utveckling.

De mål som sattes upp för Flora projektet var att besvara följande frågor:

Att utvärdera på vilket sätt och i vilken grad kursinsatserna medverkat till positiva förändringar i de samhällsmiljöer där kursdeltagarna verkar
Kursens betydelse för individens personliga utveckling
Hur ser kursens mål ut
Hur har dessa mål uppfyllts Vilka effekter kan utläsas?
Hur motiverade är kurserna i perspektiv av en hållbar lokal utveckling?
Vilka erfarenheter bör spridas till andra skolor och bygder?

I projektbeskrivningen nämns Skattungbykursen som ett typexempel på en långvarig målinriktad kursverksamhet för en lokal utveckling. I enlighet med denna markering beskrivs Skattungbykursen och dess möjligheter först i denna framställning. Dels eftersom den beskrivs som ett typexempel i det ursprungliga projekt utkastet dels eftersom jag haft möjlighet att genomföra en utvärdering av kursen. Dess värde som utgångspunkt torde framgå av rapportens fortsatta resonemang.

Projektplanen ger ytterligare exempel på lämpliga kurser och tänkta undersökningsvariabler varefter etapperna i projektet ställdes upp:

Sondering kring ämnesområdet, Teoretiska perspektiv
litteraturreferenser
Precisering av studiens syfte/ansatser
Urval av studerade skolor/bygder
Samlande av dokument kring kursernas syften, såsom de uttrycktes före starten
Primärt skriftliga dokument
Intervjuer med initiativtagare
Övriga källor
Utforma modell för insamling av data
Insamling av data
Bearbetning av data
Sammanställning av resultat, värdering av kursverksamhetens betydelse och slutdiskussion.

(Projektet är inte avslutat i och med denna rapport utan omfattar även 1997 varför rapporten kan ses som en utsiktspunkt och lägesrapport för den fortsatta utvecklingsprocessen)

Detta var arbetsgången enligt det ursprungliga utkastet och det är i denna form jag får kontakt med FLORA projektet i Stockholm i februari 1995. Vid mötet deltog representanter för intresserade folkhögskolor samt projektledningen. Min uppgift var att som representant för MIMER (Det nationella programmet för folkbildningsforskning) vara behjälplig med att dels söka medel för projektets genomförande dels försöka finna en lämplig person för arbetet. Tanken var att en doktorand under tre terminer halvtid skulle genomföra utvärderingen. Från början upplevde jag uppgiften som relativt enkel, men redan under detta första möte ifrågasattes den skissade akademiska och enligt några, alltför strukturerade modellen. En annan diskussion rörde om arbetet skulle utföras av någon som stod utanför folkhögskolans sfär eller någon som var insatt i verksamheten.

Projektet var från början beskrivet som ett rent utvärderingsprojekt. Under mötets gång enades dock deltagarna om att ambitionen skulle höjas till att se det som ett forskningsprojekt, inte minst av den anledningen att folkbildningsrådet inte ger ekonomiska bidrag till utvärderingsprojekt. Förslag på personer som kunde tänkas genomföra undersökningen gavs också.

En ansökan skickades till Folkbildningsrådet, då även omfattande medel till ett nätverk mellan folkhögskolorna. Ansökan avsåg 250 000:- för 1996 till projektet, av detta fick vi 100 000:-.

Nästa möte blev en projektkonferens på Mora folkhögskola före vilken Birka, Dalarö, Dalslands, Hola, Jämshögs, Kjesäters, Klarälvdalens, Mora, Skinnskattebergs, Storumans, Sunderbyns, Sånga-Säby, Vindelns, Värnamo och Ålsta folkhögskolor fortfarande fanns kvar inom projektet. Arbetets inriktning och konsekvenser beskrevs och man fick ta ställning till om man ville delta i projektet eller ej. De skolor som deltog i FLORA-projektet fick själv välja ut den verksamhet varmed man ville medverka. Den gemensamma basen skulle, som tidigare, vara inriktningen på lokal och regional utveckling. Skolorna fick tiden fram till den 9 januari 1996 till att besluta om fortsatt deltagande i projektet.

Inriktningen ändrades såtillvida att ambitionsnivån anpassades till de erhållna anslagen. Detta innebar att undertecknad fick i uppgift att själv leda forskningen i enlighet med en aktionsforskningsmodell, vilken i korthet innebär att lärare och kursansvariga själva, genom gruppövningar, utvecklar egna modeller för kursutveckling utifrån de egna erfarenheterna av kurserna och av befintligt skriftligt och annat material. Dessa modeller finslipas sedan i allt större grupper och resulterar sedan i en gemensam modell.

Vid utvärderingsträffen på Hola Folkhögskola, 17-18 juni -96 var det meningen att modellerna för kurser för regional utveckling skulle vaskas fram. Processen drev arbetet i en något avvikande riktning och det är den diskussion som uppstod och de därvid presenterade tankarna kompletterat med en utvärdering av Skattungbyprojektet som rapporten skall försöka beskriva och driva en diskussion runt.

Åter till innehållsförteckningen

RAPPORTENS UTFORMNING

Rapporten bygger på det material som presenterats för de utvalda kurserna under arbetets gång. Materialet består av kursbeskrivningar, utvärderingar av enskilda kurser samt uppgifter och tankar som framkommit vid seminarier inom såväl som utom ramen för FLORA projektet, i samband med presentationer och diskussioner. Kursansvariga är i stor utsträckning ansvariga för denna beskrivning, grundade på lokala utvärderingar men också personliga erfarenheter och upplevelser. Det är viktigt att påpeka att deltagarna i FLORA projektet, genom seminarierna, själva varit en del i en process som fört fram till ökad insikt och förståelse för problemet i den kontext gruppen och dess erfarenheter utgör. Denna process har fört projektet framåt på ett sätt som jag upplever är bättre än det som var tänkt för projektet från början. Folkbildning kännetecknas av att det inte lätteligen fångas i några universalmodeller. Däremot kan man finna gemensamma drag hos kurserna avseende deras förhållande till mål, medel och människor.

Rapporten avser med andra ord inte att lägga fram några färdiga komplicerade modeller för utvecklande av kurser för regional utveckling, åtminstone inte i traditionell mening. Avsikten är snarare att föra en jämförande diskussion runt de i projektet ingående kurserna och ur denna diskussion ta fram faktorer som är gemensamma för dessa respektive skiljer dem åt och diskutera vad detta innebär för verksamheten. I såväl diskussion som i den löpande texten återfinnes rapportskrivarens synpunkter på det som framkommit. Dessa synpunkter är en deltagares sammanfattande synpunkter och inte något annat. Rapporten kan också ses som en utsiktspunkt för det fortsatta arbetet och en beskrivning för oss själva och andra vad som hänt hittills inom ramen för projektet. I sammanhanget har det visat sig nödvändigt att även diskutera utgångspunkterna, vad innebär utveckling av kurser? vem svarar för målen och på vilka villkor? Vad innebär det egentligen att lyckas med en kurs i dessa sammanhang? Hur synliggör man pedagogiken? Hur sammanlänkar man en traditionell offentlig syn på kurser och kursutveckling med folkbildningens kontext? Listan kan göras hur lång som helst och med risk för att bli en värdig representant för vulgärbeskrivningen av en konsult vill jag påstå att den gemensamma nämnaren för dessa frågor och för dess besvarande är kommunikation. Kommunikation för upplysning, för erfarenhetsskapande och inte minst för attitydförändring, vi återkommer till det.

Nästa sida

Åter till innehållsförteckningen

Till Folkbildning & Vuxenpedagogik

Nils-Åke Sjöstens mail adress är nils-ake.sjosten@ostragoinge.mail.telia.com