Släktforskning, erfarenhet?

Jag har endast forskat på åren 1650 - 1800, eftersom jag hade färdiga anor
till en bit under sekelskiftet 1700/1800.
Jag har inte läst något om vad lagar eller förordningar säger om den tiden,
utan allt bygger på erfarenhet från födelselängder, dödlängder, vigsellängder
och kyrkoräkning från Genline, filmade mantalslängder från 1640 till 1780, samt
Marie-Anne Olssons utskrivna bouppteckningar från Östergötland.

Födelselängder (dopböcker): Från 1700-talets början kan man hitta dop med
vittnen, innan dess är dopinskrivningen oftast "Nilses dotter i Holmteboda,
Carin"(kan förekomma inskrivna vittnen före 1700 men är ej vanligt).
Den vanligaste uppställningen för vittnen är 3 män och 3 kvinnor, där det första
vittnet bland männen är någon med högre social ställning, följt av två män eller
drängar. För kvinnorna gäller att det är en hustru som står först följt av fler
hustrur eller pigor (alla undantag finns).      
Vad som intresserar mest är om man kan finna några släktingar bland alla vittnen,
och det kan man, även om de är få. De vittnen som man kan leta efter är syskon
till föräldrarna eller en svåger/svägerska. Far eller mor-föräldrar finns
aldrig med. Har man tur så finns det ett vittne från en annan socken,i alla
mina fall har det alltid varit en bror, syster eller svåger/svägerska, hur man
han fram till dopet förstår jag inte, eftersom många hade en dagsresa och dopet
var ganska snart efter födelsen.   
När jag började forska var jag säker på att många barn döptes i hemmet, eftersom
dopet skedde så snart efter födelsen. Sedan fick jag se en dopbok där alla nöd-
dop var utskrivna, och de flesta var på väg till kyrkan.
Ex. på nöddop: 1717, ... döptes hemma af Katarina .... (Pastors hustru el dotter)
undfick fullständig kristenhet ...
1775, .. dött ikommen svaghet, då barnet den 21 Mai skulle föras till Kyrkan,
blev det enligt Handboken rätteligen nöddöpt af Måns ... uti Hustrus .... mera
blev icke dopet confirm. som barnet ej lefde så länge.

Dödlängder (begravningsbok): Längderna visar vem som dött (undantag finns) och ofta
dödsorsak och ålder. Mot slutet av 1700-talet kan finnas längre beskrivningar av
personen. Det som kanske mest intresserar är åldern. Åldern är det svåra. Om per-
sonen är född i socknen så är chansen större än 50 % att åldern stämmer. Mest
frustrerande är när åldern är angiven i år, mån och dagar (stämmer oftast) och man
inte hittar ett spår efter sin ana. Jag antar att kyrkoherden (eller biträde/adjunkt)
bestämde ålder genom att, likt släktforskaren, försöka hitta en lämplig födelsedag.
I en del längder finns dödsdagen inskriven vid födelsedagen. För några få fall finns
inskrivet "finns ej i fl" och i ett fall så har man kontrollerat i grannsocknen,
tyder på att man gjort sig ett visst besvär att få allt rätt. I mindre socknar
verkar säkerheten vara större, i "inflyttnings"-socknar något sämre. Jag hade tre
damer med samma namn som dog med 5 års mellanrum, efter nedräkning till födelseår
hamnade alla på samma år, där fanns ett barn med rätt namn, så fortfarande har min
ana inget födelseår. De personer som står som födda i en annan församling och
har exakt födelsedatum är mycket svårfunna. Jag har tre personer som jag lagt ner
mycket arbete på, för en fanns ej något förnamn som passade till min anas efter-
namn +/- 10 år, för den andra fanns också föräldrarnas namn i dödlängden, men det
finns inget par med dessa namn, den tredje fanns men föräldrarna har ingen anknyt-
ning till min ana.         

Mantalslängder (skattelängder): Kan jämföras med en mycket förkortad husförhörs-
längd, där endast "skatteobjekt" finns med. Läs gärna Maud Lindbergs hemsida
(vardnas.net), men kom ihåg att de inte är lättlästa. Mantalslängderna är ofta
i dåligt skick, filmade längder är svarta i kanten, upp till 10 år kan saknas så
man får ingen årsföljd av vad som händer på gården. Börja med en säker ana och
stabilisera ana och gård. Omkring 10 % hittar Du aldrig i mantalslängderna, kan
bero på skattebefrielse. Bliv inte allt för besviken om det inte går att följa
Din ana bakåt i tiden. Själv har jag bara kommit vidare med ung. 20 % av mina
anor, mest beronde på att det inte har gått etablera något släktskap med före-
trädaren på gården. Innan Du börjar, kontrollera vilket härad din socken till-
hör, kan tillhöra flera härader. Glöm inte att titta i anmärknings-kolumnen,
står inte så mycket, men ibland kan man hitta små "bra" anmärkningar varför
man är "nollad", "ligger till sängs, sjuk, mycket liten och klen, går och tigger
med barnen, etc.". Titta också i slutet av mantalslängden, man finner oftare än
man tror, sin egen ana som en av de sex män som undertecknar mantalslängden, där
står också när den är utskriven och var den visas (uppläses?), oftast året före.

Kyrkoräkning: Oftast finns endast debet/kredit i stora klumpsummor utan spec..
Men, framför allt, före 1700 är alla inkomster och utgifter inskrivna och vem
som är givare eller mottagare. Exempel på inkomster förutom kollekt, begravningar,
bröllop (den som varit till mest nytta), födslar, bötesbelopp. Under
rubriken "uppbörd" levererar en ana säd till kyrkan (stora mängder), för det får
han vara kyrkvärd, när sedan leveranserna upphör efter tre år mister han arbetet
som kyrkvärd och den nye "leverantören" bliver kyrkvärd. Wijnpengar betalas av en
del personer, först trodde jag att kyrkan var en underleverantör till systembo-
laget, eller att den som ville ha vin till nattvarden fick betala för sig. Men
troligen har det något att göra med den vinsäd som kyrkan hade rätt till.
Under 1750-talet ser en kyrkas kollekt ut som dagens kyrka. Man tager upp kollekt
till skolor, kyrkobyggen, etc, i grannsocknarna, men även till de lappska
skolorna och de algeriska fångarna.
På utgiftsidan kan man hitta utbetalningar från fattigkassan, till kvinnor 100 %.  
Namnbyte: För mina anor är vanligast att man byter namn när man gifter sig eller
flyttar till en större tätort. För damerna gäller också att man gärna lägger till
ett förnamn, så Caijsa Larsdot. kan bliva Catharina Elizabeth Söderberg, inte lätt
att hitta föräldrarna.
Några byter efternamn i mogen ålder, över 60 år, utan någon anledning som jag ser
det. En ana byter efternamn när han flyttar från sitt torp (hfl finns), när sedan
hustrun dör, flyttar han till sonen och är inskriven under sitt gamla namn, där
finns också inskrivet att han har dött, men i dl återfinns han under sitt "nygamla
namn".
Läsa skrivstil: Lättast att läsa är när man vet vad som skall stå, då kan man
läsa all slarvig skrivstil. Rekord i felläsning är när jag läser Lars Skarp
(visste att han var båtsman), när jag sedan hittar giftermålet och jag vet att
han heter Lars Månsson, ser jag tydligt att det står Lars Månsson. Annars är väl
de svåraste orden när den som skriver har en benägenhet att använda n till alla
bokstäver, kan se ut så här "&nnnnlnnn".
Rekord, kuriosa, etc.: 1711 gifter sig ett par, samma dag sker dop av deras barn.
6 mån innan giftermål föds ett barn utan att kallas o. ä.(lysning hade skett 2
veckor innan födelsen) 1830. En gång har jag sett ett kvinnonamn före -dotter,
1700-tal.