I glipan, som kan uppstå ibland
mellan ett andetag och nästa,
mellan gråten och förtvivlan,
mellan längtan och rastlöshet
där kan jag mötas
av den oerhörda ömhet
som ser migDet är som en solkatt som glimtar till
eller en smekning av den duniga kanten på en fjäderEn ömhet som fyller mig,
gör mig varm, närvarande, hel, delaktig.Att ge mig tid,
att inte springa förbi glimten som kan läka
och göra livet fullständigt meningsfullt.
Att befinna mig där evigheten når mig

Välkommen till Stina dalmalms akvareller