VACQUERAS (Frankrike) Allt fler av Loiredalens smådistrikt sticker upp över genomsnittet och får sin egen appellation. Vacqueras, helt nära Avignon, är ett av dem som ger fina rödviner, dessutom lite rosé.
VALAIS (Schweiz) Ligger i den övre delen av Rhônedalen i Schweiz. Här finns det röda vinet Dôle, samt Eremitage och Johannisberg och talrika vita viner som kallas Fendant efter den druva de är gjorda på. Vinerna från Valais är över genomsnittet, men för dyra i för- hållande till kvaliteten.
VALDEPEŅAS (Spanien) Stad och vinområde ett par hundra kilometer söder om Madrid, det viktigaste av de fem ursprungsdistrikt som det stora La Mancha-området numera är indelat i. La Mancha har en enorm produktion av billiga viner. Valdepeņas hör till de bättre.
VALENCIA (Spanien) Allt eftersom vinerna från Rioja stigit i pris importeras allt mer vin från andra delar av Spanien, bland annat Valencia. Vinområdet ligger i den varma östra delen av Spanien, som ger populära, billiga och kraftiga konsumtionsviner.
VALLE D'AOSTA (Italien) Vinområde i nordöstra Italien. 
VALLÉE DE LA MARNE (Frankrike) Område i Champagne.
VALMUR (Frankrike) En av de sju odlingarna av grand eru som ligger i en halvcirkel kring den lilla, men berömda, staden Chablis.
VALPOLICELLA (Italien) Populärt italienskt rödvin från vindistriktet med samma namn nordväst om Verona. Valpolicellavinerna är doftande, lätta och behagliga. Kvaliteten superiore har lagrats på fat i I 8 månader och blir bättre på flaska. Generellt ska en Valpolicella dock drickas inom fem år.
VALTELLINA (Italien) Område nära den schweiziska gränsen, där vinet växer på slänterna i lä av en 4000 meter hög mur av berg. Den lokala druvan Cbiavennasca är identisk med Piemontes Nebbiolo och ger rödvin med kropp och klass. Kända är bland andra Grumello, Sasella, Inferno, Grigioni och Fracia.
VANENCIA (Spanien) Ett verktyg som används för att ta prover genom tapphålet i vinfat i Sherry- och Manzanillaområdena, bestående av en liten bägare av silver på en mm stång av valbard eller mahogny.
VANILJ En lukt man förbinder med vin som lagrats på ny (gärna amerikansk) ek. Kommer från träts vanillin.
VANILLE (Frankrike) Vanilj.
VAR (Frankrike) Departement vid Medelhavskusten. Härifrån kommer många av de bästa Provencevinerna.
VARIETAL WINES (USA) Viner döpta efter den druva de är gjorda av. I princip måste minst 75 % av innehållet i flaskan var gjort av den nämnda druvsorten.
VARIETALS (Australien/Nya Zeeland) Vin gjort av endast en druvsort, som måste anges på etiketten. I Australien måste detta stämma till 80 %. D.v.s. om druvsort anges måste vinet till minst 80 % vara gjort av denna.
VASST Vin med obalanserat mycket syra kan kallas vasst, men även ett omoget vin där syran ännu inte mjuknat kan ha en viss vass smak.
VAT (Australien/Nya Zeeland) Större fat.
VATTNINGT Svagt, tunt vin som saknar karaktär och är kort i smak, har låg syra och ger intryck av att vara utspätt med vatten.
VAUCLUSE (Frankrike) Departement med viner som Châteaneuf-du- Pape, Gicondas och Rasteau. Även stora fruktodlingar. Huvudsäte för påven 1309-1377.
VAUD (Schweiz) Vaud Vaud är det största vinområdet. Det ligger längs Genévesjöns norra strand. Druvan heter Chasselas, men just här kallas den för Dorin, och den har givit namn åt ett vitt torrt, lätt kryddigt, ganska trevägt vin. I Vaud finns en by vid namn Aigle och här gör Dorin-druvan ett pepprigt, citronnyanserat vin med lätt pärlande känsla på tungan - man säger att vinet känns spritziqt.
VAUDESIR (Frankrike) Ett av Chablis sju grand cru-viner.
VAXLIKNANDE En lukt hos mogen sémillon och ibland även hos chenin blanc och delvis också i konsistensen.
VDQS (Frankrike) "Vin Délemité de Qualité Supérieure", ursprungsbeteckning närmast under A.O.C. med 7 regioner och 31 distrikt.
VECCHIO (Italien) Gammalt. När ordet står på en etikett kan innehållet i flaskan vara riktigt gammalt vin - men det behöver inte vara mer än ett par år.
VEGA SICILA (Spanien) Förnämlig spansk bodega i staden Valbuena de Doueo i provinsen Valladolid i nordvästra Spanien. Vingården omfattar 100 hektar, och druvorna är Cabernet Sauvignon, Malbec, Tinto Aragones och Granacha. Sicilia är namnet på ett helgon. Vinet såldes inte ursprungligen utan skänktes till kungahuset och förnäma borgare. När producenten upptäckte att vinerna såldes vidare till höga priser upphörde han med sin generositet. Det är ett sällsynt vin, som produceras i små mängder och är förbehållet utvalda kunder - och betingar numera ett högt pris. Den portugisiska motsvarigheten kallas Barea Velha. Vinet har mycket kropp och kraft och har ofta legat tio år på fat.
VEGETAL Ibland positivt (mogen röd bourgogne) men ofta inte; grov, obehaglig lukt av skadad eller ruttnande vegetation.
VELHO (Portugal) Gammalt. Omdöme om ett vin ger det inte bättre garantier än italienskans vecchio.
VELOUTÉ (Frankrike) Sammetsmjuk.
VELTINER (Österrike) Populär vitvinsdruva.
VENDANGE (Frankrike) Skörd.
VENDANGE TARDIVE (Frankrike) Sen skörd, "Spätlese-viner". Begreppet används främst i Alsace och har där blivit en vintyp.
VENDEMMIA (Italien) Skörd/skördeår.
VENDIMINA (Spanien) Årgång.
VENETO Distrikt i norra Italien som gör viner som t.ex. Bardolino, Valpolicella, Amarone, Piave, Prosecco di Conegliano, Venegazzų della Casa m.fl.
VENTE SUR SOUCHES (Frankrike) Vinet säljs "på rot", medan druvorna fortfarande mognar på vinstockarna. Se även Primeur.
VENTOUX (Frankrike) Röd- och rosévinsområde i södra Rhônedalen, kring det 2 000 meter höga berget Mont Ventoux.
VÉRAISON (Frankrike) Stadium i en blå druvas mognad då den ändrar färg och blir blå.
VERDÂTRE (Frankrike) Grönaktig.
VERDEJO (Spanien) Den klassiska vitvinsdruvan för de eleganta vita vinerna från Rueda i Castilla-Léon. Bra syra, fin frukt och arom skapar hög kvalitet.
VERDELHO TINTO (Portugal) Druvsort på Madeira och namnet på ett Madeiravin. Ingår till minst 60% i de berömda Verdehlo-vinerna från Madeira. Är den mest odlade druvan på ön. Förekommer även i Australien.
VERDICCHIO (Italien) Italiensk vitvinsdruva som bland annat i området Marche (i mellersta Italien, vid Adriatiska havet) ger ett fint vin som säljs i amforaliknande flaskor. 
VERDISO (Italien) Vitvinsdruva som bland annat används i Veneto- området kring Verona. Används till torra, söta och mousserande viner. I så fall kallas druvan - och ibland även vinet - Prosecco.
VERGISSON (Frankrike) En av de fyra kommuner i Mâcon där man producerar Pouilly-Fuissé.
VERMENTINO (Frankrike) Vitvinsdruva, lokalt dominerande på Korsika. Odlas också flitigt på Sardinien där druvan har en egen appellation. Ger viner med kraftig, mogen druvarom lite likt Rhône-vinerna.
VERMOUTH Starkvin som tillsatts essens från upp till femtio örter - i första hand malört (som på tyska heter Wermuth). Vermouth framställs framför allt i Italien och Frankrike, men de två typerna - fransk och italiensk Vermouth - tillverkas även i många andra länden Används främst som aperitif och som cocktailingrediens.
VERNACCIA (Italien) Aromatiskt och alkoholrikt vitt vin från Sicilien. Normalt kan ett vin inte nå en alkoholhalt på mer än 14-15 %, eftersom alkoholen då dödar jästen. Det finns dock vissa jästarter som tål en högre alkoholkoncentration. De ger bland annat detta vin, som utan tillsats av alkohol kan nå 17 %.
VERNEUIL (Frankrike) Underdistrikt i Champagne.
VERONA (Italien) Historisk stad i norra Italien där man varje år kan beskåda föreställningar med stora stjärnor från operans himmel på den antika romerska arenan. I staden finns även den balkong under vilken man antar att Romeo viskade de glödande kärleksbetygelserna till Julia. Vari e år är staden centrum för stora vinmässor - den är huvudort i Veneto, varifrån bland annat viner som Soave, Valpolicella och Bardolino kommer. Här finns även den speciella alkoholrika Amarone-vinerna och de söta och röda Recioto-vinerna.
VERRE Ā VIN (Frankrike) Vinglas.
VERRE DE VIN (Frankrike) Glas med vin i.
VERT (Frankrike) Egentligen "grönt", den franska beteckningen på ett omoget vin. I Portugal betecknar Vinho Verde ett ungt, friskt vin.
VERZENAY (Frankrike) By i Montaigne de Reims med mycket förnämliga champagneodlingar. Champagne är indelad i olika cru, och denna är helt i toppen med 100 poäng. Enbart Pinot Noir odlas. Byn var ett av första världskrigets slagfält.
VIDANGE (Frankrike) Tappning.
VIE (Rumänien) Vinstock.
VIEILLES VIGNES (Frankrike) Från gamla stockar.
VIEILLISSEMENT (Frankrike) Åldrande.
VIEJO (Spanien) Gammalt/lagrat. 
VIEUX, VIEILLE (Frankrike) Gammal. Man anser det ofta som förnämt att ett vin är gammalt eller har vuxit på gamla vinstockar. Så kan också vara fallet, men på en vinetikett kan det även röra sig om en till intet förpliktigande reklamfras. Se, Ålder.
VIEUX, CHÂTEAU-CERTAN (Frankrike) Egendom i Pomerol i nivå med Château Petrus, men vinerna betingar ett lägre pris.
VIF, VIVE (Frankrike) Livlig, ung, fräsch.
VIGNA (Italien) Vingård. Notsvarar ungefär franska "cru".
VIGNE (Frankrike) Vinranka.
VIGNELAURE, CHÂTEAU (Frankrike) Känd vinegendom i Provence, där man eftersträvar att framställa ett Bordeauxliknande vin.
VIGNERON (Frankrike) Vinodlare. Både ägaren och arbetaren kan kallas sig vigneron.
VIGNOBLE (Frankrike) Vingårdsområde.
VIILE (Rumänien) Vingård.
VILA NOVA DE GAIA (Portugal) Tvillingstad till Oporto i Portugal, belägen på motsatta stranden av Dourofloden. Centrum för lagring av, och handel med, portvin.
VILAFEANCA DEL PENEDES (Spanien) Spanskt vincentrum nära Barcelona. Här finns även San Sadurni de Noya, som - med avseende på kvantitet - vida överträffar Champagnes produktion av mousserande viner. Det spanska mousserande vinet kallas cava.
VILAGES (Frankrike) Byar, en beteckning för en lite bättre kvalitet. En Beaujolais Villages är normalt bättre än en vanlig Beaujolais.
VILARD BLANC En korsning mellan Siebel 6468 och Siebel 6905 som är den mest odlade av Seyve-Villards korsningar i Frankrike. Dess lite beska, järnrika vin kan inte jämföras med det tilltalande vin gjort på Seuve-Villard 5276 eller Seyval Blanc som odlas i England.
VIN (Frankrike) Vin.
VIŅA (Spanien) Vingård. Uttalas "vinja".
VINAGE Tillsats av alkohol till ett vin eller till druvmust.
VINAIGRE (Frankrike) Vinäger.
VIN ALB (Rumänien) Vitt vin.
VINARSKYCK ZAVODOV, VINÁRSKE ZAVODY (Tjeckien/Slovakien) Vinproducent.
VIN BLANC (Frankrike) Vitt vin.
VIN BOURRU (Frankrike) Motsvarar tyskans Federweisse och österrikiskans Sturm. En gulfärgad, inte färdigjäst, must som känns spritsig och inte alltid helt behaglig i munnen. Dricks som välkomsthälsning till det nya vinet.
VIN CUIT (Frankrike)) "Kokt vin", en sällsynt specialitet. Ett vin som hettats upp före Läsningen för att ge det mera alkohol och kropp.
VIN DE CALITATE (Rumänien) Kvalitetsvin.
VIN DE GARDE (Frankrike) "Vin som gjorts för att bevaras", d.v.s. som kräver lång lagring.
VIN DE GOUTTE (Frankrike) Vin avtappat från jäsningsbehållaren.
VIN DE L´ANNÉE (Frankrike) Årets vin - beteckningen på ett vin som är yngre än ett år.
VIN DE LIQUEUR (Frankrike) Ett vin vars sötma är skapad genom att den inte färdigjästa musten tillförts alkohol, se sötma.
VIN DE MASA (Rumänien) Bordsvin.
VIN DE PAILLE (Frankrike) Sött vin av druvor som torkats på halmmattor (paille=halm), t.ex. i Jura.
VIN DE PAYS (Frankrike) "Lantviner". Även en reglerad ursprungsbeteckning i Frankrike med 89 regioner och en mängd distrikt.
VIN DE PRESSE (Frankrike) Det sista, mycket kraftiga, vinet som pressas ur skalresterna efter alkoholjäsningen vi rödvinsframställning.
VIN DE PRIMEUR (Frankrike) Kortlivat vin att drickas ungt.
VIN DE TABLE (Frankrike) Den lägsta reglerade vinbeteckningen i Frankrike. Bordsvin av vardagsstandard, druvsort och ursprung ej angivet.
VIN DE TĘTE (Frankrike) Vin som runnit ur jäsningsfatet utan pressning.
VIN DOUX NATUREL, VDN (Frankrike) Sött uppsprittsat vin.
VIŅEDO Se viņa
VIN D´ UNE NUIT (Frankrike) Franskt uttryck för ett billigt vin, kallas även Vin de Café eller Vin de Comptoir, ett vin som dricks vid bardisken.
VINÉ (Frankrike) För alkoholförstärkt vin.
VINEUX, VINEUSE (Frankrike) Vinös; fyllig, välbalanserad.
VIN GRIS Bleka, lätt färgade roséviner från blå druvor.
VINHA (Portugal) Vingård.
VINHO APERTITIVO (Portugal) Aperitifvin.
VINHO BRANCO (Portugal) Vitt vin.
VINHO CLARETE (Portugal) Lätt rött.
VINHO CLARO (Portugal) Nytt vin.
VINHO CONSUMO (Portugal) Ordinärt vin.
VINHO DE MESA (Portugal) Bordsvin.
VINHO ENGARRAFADO (Portugal) Buteljerat vin.
VINHO ESPUMANTE (Portugal) Mousserande vin.
VINHO ESTUFADO (Portugal) Bakat vin, Madeira-vin som åldrats genom upphettning.
VINHO GENEROSO (Portugal) Aperitif- eller dessertvin med hög alkoholstyrka.
VINHO LICOROSO (Portugal) Vin med hög alkoholstyrka.
VINHO MADURO (Portugal) Moget bordsvin.
VINHO QINADO (Portugal) Vin innehållande kinin.
VINHO RESERVA (Portugal) Gammalt vin från en god årgång.
VINHO ROSADO (Portugal) Rosévin.
VINHO TINTO (Portugal) Rött vin.
VINHO VERDE (Portugal) Vitt eller rött vin som efterjäst på flaska, lätt pärlande.
VINICOLE (Frankrike) Uttryck för allt som rör vin.
VINIFICATION (Frankrike) Vinifiering, vinmakeri.
VINIFIERA Den europeiska underarten av vinrankan, Euvites Vitis. Rotstockarna är känsliga för vinlusen (Phylloxera Vastatrix) och ympas därför oftast på amerikanska rotstockar.
VINIMPEX (Bulgarien) Statliga vinexportfirman.
VIN JAUNE (Frankrike) "Det gula vinet". Sherryliknande, dyrt vin som produceras kring byn Château Chalon i juraområdet i Frankrike. Vinet framställs på sent skördade druvor och fatlagras i sex år - vilket är extremt länge. Under processen bildas flor (se Sherry), vilket hindrar alltför stark oxidation. Produktionen är under I 000 hektoliter om året. Vin Jaune säljs på fyrkantiga flaskor som kallas clavelin.
VINKAPSYL Normalt försluts en vinflaska med naturkork - ju bättre vin desto längre kork. Om en vin har skruvkork, eller kapsyl, rör det sig oftast om ett medelmåttigt konsumtionsvin. Skruvkorken eller kapsylen är dock rent tekniskt en utmärkt förslutningsanordning.
VINKÄLLARE Vinproducenter förvarar sina viner i vinkällare, som ofta är värda ett besök. Det finns "uppvisningskällare" där man kan se enorma fat och mögel på väggarna - möglet som är så anpassat till alkoholångorna att det dör om det kommer ut i friska luften. Kända är källarna i Champagne och vinlagren i kalkgrunden under Saint-Émilions gröna höjder. De flesta viner förvaras dock i "källare" ovan jord (se Chai och Cave) där man håller lämplig temperatur, luftfuktighet och mörker - samt hög hygien. Även ditt privata vinlager kan ligga i en källare. Det finns privata entusiaster som inrättat källare med termostatreglerad temperatur och så vidare. Temperaturen ska då helst vara 12-14', man ska tillse att det är mörkt och att vinet ligger stilla. Dessa ideala förhållanden behöver dock den vanlige vinälskaren, som kanske har högst ett par hundra flaskor liggande, inte skapa. Om du kan hitta en plats i din villa eller lägenhet som har någorlunda jämn temperatur - ett mörkt skåp eller liknande - klarar sig vinet bra där. Viner är trots allt tämligen motståndskraftiga. Det viktigaste är att man undviker plötsliga temperaturväxlingar. Skulle vinet råka ligga lite för varmt händer inget annat än att det mognar snabbare. Det är viktigt att vinerna ordnas så att man han hitta dem när de ska användas. Vinhandlarens kartonger duger bra. Orkar man föra en vindagbok som berättar när vinet köptes, hur gammalt det är med mera är det en fördel. Man kan lägga ner viner som behöver lagras ett tag innan de är klara att drickas och viner som knappast utvecklas mycket, men som kan vinna något på ett par års lagring. Köper man alltid en aning mera än man konsumerar har man snabbt byggt upp en vinkällare. Man ska dock inte trava så mycket vin i sin källare att man aldrig hinner njuta av det.
VINKYLARE Det ser fint ut med en vinkylare eller ishink när man ska servera champagne eller vitt vin. Vita viner - som gärna ska hålla 10- 12 grader - riskerar att bli alltför varma när de serveras vid ett bord där ett större sällskap har bänkat sig. För smakens skull lönar det sig då att använda vinkylare. Även rödvin kan må bra av en stund i en vinkylare. Ishinkar är dock något opraktiska, eftersom man måste torka av flaskan varje gång man lyfter upp den. Det finns även vinkylare utan vatten.
VINLUS (Phylloxera vastatrix) Skadeinsekt som angriper de ursprungliga europeiska vinstockarnas rötter. Kom till Frankrike från Amerika 1863.
VIN MOUSSEAUX (Frankrike) Mousserande vin.
VINO BLANCO (Spanien) Vitt vin.
VINO CORRIENTE (Chile) De enklaste vinerna, ettåriga och ofta sålda i 5-litersförpackningar.
VINO CORRIENTE (Spanien) Ordinärt vin.
VINO DA BANCO Se Vino da tavola.
VINO DA ARROSTO (Italien) Ett italienskt uttryck för ett kraftigt rödvin som kräver en bastant köttbit.
VINO DA PASTO (Italien) Enklare matvin.
VINO DA TAVOLA (Italien) Kan beteckna enkelt bordsvin, men är ofta en påtvingad/självvald beteckning för viner som innehåller otillåtna druvsorter, t.ex. Cabernet Sauvignon i Toscana.
VINO DE COLUR (Spanien) Uttryck för ett vin som används för att ge färg till alltför bleka röda viner.
VINO DE COSECHA PROPRIA (Spanien) Vin gjort av vingårdens ägare.
VINO DE DOBLE PASTA (Spanien) Rött vin som jästs med dubbelt så mycket skal.
VINO DE MESA (Spanien) Bordsvin.
VINO DE TAVOLA (Spanien Bordsvin.
VINO DE YEMA (Spanien) Uttryck för ett vin vars must inte är pressad utan har runnit ur druvorna "frivilligt".
VINO DI LUSSO (Italien) Lyxvin - används bland annat om mousserande viner och starkviner.
VINO DI TAGLIO (Italien) Italienskt uttryck för viner som används för att förbättra andra viner som inte blivit så lyckade.
VINO ESPECIALIDADES DE MARCA (Chile) Urvalda kvalitetsviner, oftast lagrade mer än 3 år. På dessa etiketter måste druvsort, odlingsområde, producent, årgång och alkoholhalt framgå. Dessa prestigeviner bär ofta namn som börjar på Don eller Donna. Oftast har de 3-4 års ekfatslagring och några år på flaska.
VINO FAMILIAR (Chile) Motsvarar Vino corriente.
VINO GENEROSO (Spanien) Dessertviner.
VINO KONTROLIRANO NAIMENOVANIE ZA PROIZHOD (Bulgarien) Vin med kontrollerad ursprungsbeteckning, så kallad Controliran-viner.
VINO LIQUOROSO (Italien) Mycket sött vin.
VINO NOBILE Se Montepulciano.
VINO NOVELLO (Italien) Årets vin. Snabbframställt i stil med Beaujolais Noveau. En trend i Italien.
VINO ORDINARIO. Se Vino da tavola.
VINO OT DEKLARIRAN GEOGRAFISKI RAJON (Bulgarien) Vin med geografisk ursprungsbeteckning, så kallad VDG-viner.
VINOPROIZVODITEL (Bulgarien) Vinproducent.
VINO RESERVADO (Chile) Motsvarar bordsviner. De är något alkoholstarkare än Vino Familaar/Corriente och oftast 2 år gamla.
VINO ROSADO (Spanien) Rosévin.
VINO ROSATO (Italien) Rosévin.
VINO ROSSO (Italien) Rödvin.
VINO SANTO (Italien) Se Santo.
VINOS COMMUNES (Argentina) I princip bordsviner utan speciella krav på kvalitet eller ursprungsbeteckning. Dessa utgör de mesta vinet i Argentina.
VINOS DE CORTE (Argentina) Enkla viner som nästan uteslutande används att blanda med andra viner.
VINOS FINOS (Argentina) Beteckning för kvalitetsviner. Dessa kontrolleras regelbundet av det argentinska vinodlingsinstitutet med avseende på vissa kvalitetsnormer. Det som anges på dessa vinetiketter måste också stämma med innehållet t.ex. ursprung, druvsort, vinstil etc. Några exakta bestämmelser finns dock inte.
VINO TINTO (Spanien) Rött vin.
VINO TIPICO (Italien) Ett vin som under kontroll definierats med avseende på ursprung, typ av druva med mera. Tipico motsvarar franskans Vin de Pays.
VINOZAVOD (Ryska) Vinanläggning.
VINPROVNING Ett vin som skall ingå i en kvalitetsklassificering, motsvarande Tysklands Tafelwein och Qualitätswein eller Frankrikes Appellation Contrôlée med flera, genomgår förutom diverse laboratorieprov en avsmakning. I Tyskland sker detta på provningsplatser där utvalda vinprovare betygsätter vinet. I Frankrike bedömer en trehövdad kommitté bestående av producent, kund och en neutral person om vinet har den kvalitet som klassen kräver. Utöver denna typ av vinprovning finns det andra - dels i vinklubbar, där man försöker öva sin förmåga att bedöma vinerna, dels vid marknadsföring, där vinhandlarna vill övertyga sina kunder om vilken förträfflig produkt de erbjuder. Går det högtidligt till sker vinprovningen mycket seriöst i avskilda bås med spottkoppar, rena och sulfatfria glas, med mera, med mera. Man kan grubbla över och avsmaka vinerna under djup tystnad - och länge. Under mer muntra former pratar man om vinet medan man försöker komma underfund med vad det är. I så fall handlar det om en blindprovning. Långt ifrån all vinprovning sker dock blint. Många gånger vet man vad man ska dricka och jämför sin uppfattning med de fördomar eller den information man har fått i förväg. Under prövningen kan man använda protokoll där man poäng- sätter färg, doft, smak, klarhet och så vidare - och även skriver ett sammanfattande omdöme. Vid provning dricker man inte genast av vinet, utan man studerar dess färg och utseende, drar in dess doft och rullar det runt i munnen innan man tar en ny klunk eller sväljer den man har i munnen. Om man ska prova många viner är det oklokt att svälja ner vinet - man bör nöja sig med att smaka. Annars kommer förmågan att skilja på vinerna snabbt att avtrubbas. Sist men inte minst är vinprovning är en rolig hobby och ett trevligt sätt att umgås med vänner. Och när man är flera som delar på priset har man möjlighet att prova verkligt fina viner.
VIN ROSE (Rumänien) Se vin roz.
VIN ROZ (Rumänien) Rosévin.
VIN ROSU (Rumänien) Rött vin.
VIN ROUGE (Frankrike) Rödvin.
VIN SANTO (Italien) "Det heliga vinet". Torra, eller mycket söta Toscana-viner gjorda på torkade druvor, med hjälp av gammalt vinsediment.
VIN SEC (Frankrike) Torrt vin.
VIN SUPERIOR (Rumänien) Prima vin.
VIN SUR LIE Se sur lie.
VINSTEN Ansamling av fällning i botten av glaset som inte är något allvarligt fel. Denna består vanligen av olösta kristaller eller utfällning av vinsten (kaliumbitrat), ett tecken på att vinet har utsatts för köldchock efter buteljering och att vintillverkaren inte har fällt ut vinstenen.
VINSYRA Den viktigaste syran i vin som kan falla ut som vinsten - vilket man dock kan förhindra genom att ge vinflaskorna en kort köldbehandling innan de släpps på marknaden.
VINTAGE (England) Skörd, årgång.
VINTAGE PORT (England) Årgångsbetecknat portvin. producentfirman avgör om ett års vin skall bli v., och ingen inblandning får då ske. Lagring sker i drygt två år i ekfat varefter buteljering sker. Den huvudsakliga mognaden sker i flaska, och mycket fällning bildas.
VINTJUV (fr. chantepleure) Pipett använd för att ta upp prover ur vinfat.
VINTNER (England) Vinhandlare, vinproducent.
VIN USOR (Rumänien) Lättvin.
VIN VINÉ (Frankrike) Vin där jäsningen har avslutats genom tillsats av alkohol.
VINZELLES (Frankrike) Förnämligt vitt vin från Mâcon.
VINÖST Vin där högt alkoholinnehåll dominerar över andra egenskaper; "varmt" i smaken.
VIOGNIER (Frankrike) Ger några av Frankrikes dyraste vita viner i norra Rhône: Condrieu och Ch. Grillet. Ingår i det röda Côte-Rôtie. Har extremt låg avkastning. Vinerna är blommiga med dofter som aprikos och persika.
VIOL Doft som kopplas till vita viner på Viognierdruvan, men som också förekommer i röda viner på till exempel Nebbiolo.
VIRILT Vin med riktigt kraftig syra och garvsyra. Röd hermitage är urtypen för ett virilt vin.
VISKOKACESTVENO VINO (Bulgarien) "Högklassigt" vin. Endast en allmän beteckning.
VISKOKVALITETNO  (Jugoslavien) Hög kvalitet
VISKOSITÉ (Frankrike) Viskositet.
VISKOSITET En vätskas "inre tröghet", grad av klibbighet.
VISPERTERMINEN (Schweiz)  Europas högst belägna vinområde i Valais. Vingården ligger på  13 00 meters höjd. Normalt kan viner inte växa över 500 meters höjd i Europa. I varmare länder man kan odla viner upp till drygt 1000 meter över havet.
VISSNAT Vin som passerat toppen, synonymt med passé.
VITALT En kombination av finess och spännande utveckling i gommen en tydlig rasren känsla.
VITI (Schweiz) Kvalitetsbeteckning för Merlot-viner från Ticino (Tessin).
VITICULTEUR (Frankrike) Vinodlare.
VITICOLTORE (Italien) Vinodlare.
VITIS VINIFIERA Vinstocken är endast en enda art av ett släckte, son tillhör en stor familj växter, vilka sträcker sig från en ofantlig, dekorativ, japansk klängväxt till det vanliga vildvinet. Det latinska namnet är Vitis vinifiera, den vinbärande plantan. Dess varianter kan räknas i tusental - så många som 5.000 finns namngivna - men de som är av intresse för en vinälskare uppgår inte till så mycket mer än ca 50, samt dessutom några få varieteter från två eller tre andra arter vitis, som producerar det karakteristiska amerikanska vinet.  
VITT VIN Ett vitt vin kan beskrivas i följande termer vad gäller utseende: Färglöst, gult, gult kopparglans till orden blek, halm, citron, grön, gyllene, mörk och guld; vidare finns det vitgyllene, med ytterligare nyanser av blekgyllene, gröngyllene, rödgyllene och bronsgyllene; ett ädlare vin kan kallas topas, bränd topas, maderiserat, bärnsten, karamell, mahogny, brunt eller mörkbrunt. 
VIURA (MACABEO) (Spanien) Tillsammans med Malvasia druvan för vit Rioja. Kallas Maccabeu i Katalonien. Ger fruktiga, aromatiska viner som lagras väl.
VOILÉ (Frankrike) Beslöjad.
VOLLRADS, SCHLOSS (Tyskland) Den största vinegendomen, och en av de namnkunnigaste, i Rheingau. Belägen strax öster om det berömda Schloss.Johannisberg, med framstående, dyra viner.
VOLNAY (Frankrike) Berömd by i Côte de Beaune mellan Pommard i norr och Mersault i söder, med röda viner av hög kvalitet.
VONKELWYN (Sydafrika) Mousserande vin.
VOSGES EK Quercus sessilis. Med täta fibrer, mycket hög tanninhalt och dämpade men en aning kryddiga aromämnen är vosges en extra välbalanserad ek för vinframställning. Den är underskattad, särskilt i grannprovinsen Alsac. Där är det inte många vinproducenter som använder barriques, men de som gör det tycks ironiskt nog experimentera med så gott som varenda fransk skog utom den som växer utanför dörren. Vosges är särskilt populär i Kalifornien och på Nya Zeeland, där somliga producenter tycker att den liknar Allier och Nevers. Vosges förtjänar större erkännande.
VOSNE-ROMANÉE (Frankrike) Kommun i Côte de Nuits i Bourgogne, ofta ut- nämnd till Frankrikes mest anmärkningsvärda vinproducerande kommun. Den är hemort för en rad av de största rödvinerna, som Romanée-Conti, La Tâche, Les Richebourg, La Romanée, La Grande Rue, Les Malconserts och Les Beaux-Monts.
VOUGEOT (Frankrike) Kommun i Côte de Nuits i Bourgogne.
VOUVRAY (Frankrike) Vin från Touraine i Loire, helt tillverkat på druvan Chenin Blanc. Efter varma somrar kan vinet vara sött, under andra förhållanden blir det torrt, men det är alltid ett friskt, fruktigt vin - ibland något pärlande..
VRANAC (Jugoslavien) En inhemsk blå druva som ger mörka, karaktärsfulla viner med stor kropp.
VRHUNSKO VINO (Kroatien/Slovenien) Högt klassat vin, det mest berömda, typ bästa QmP.
V.S.O. (Rumänien) Enklaste ursprungsgaranterat vin.
V.S.O.C. (Rumänien) Kvalitetsvin med ursprungsgaranti.
V.Q.P.R.D. Vins de Qualité Produits dans des Régions Déterminées. EU-term som i Frankrike omfattar AOC och VDQS. Användningen är frivillig.
VÅTT YLLE En lukt som kopplas till icke-fatlagd Chardonnay, särskilt från Chablis, och ibland till ung Sémillon från Borseaux.
VÄLBALANSERAT Ingen beståndsdel saknas eller finns i överskott. I unga viner kan beståndsdelarna märkas alltför tydligt var för sig, men proportionerna är de rätta och de anses vara välbalanserade även om de ännu inte smält samman och blivit harmoniska.
VÄLLUKTANDE En delikat, parfymerad, doftrik bouquet.
VÄLUTVECKLAT Värdeomdöme om vin som är moget och harmoniskt.
VÖRÖS (Ungern) Rött.
V&S DOMAINE RABIEGA (Frankrike) Kombinerad vingård och konferensanläggning i Draguignan i Provence, som ägs av svenska Vin & Sprit AB sedan 1986 (se även Vinhandel i Sverige). Anläggningen har 10 hektar vinodlingar och producerar cirka 30 000 buteljer om året, mest rödvin, men även en del vitt och rosé. En mängd olika druvsorter används, både traditionella provensalska och andra. Egendomens kvalitetsklassning är A.O.C. Côtes-de Provence, men en del nyare viner har hittills bara fått den lägre klassificeringen Vin de Pays du Var. Vinerna från V&S Domaine Rabiega har fått en mängd utmärkelser, både i Frankrike och internationellt. Turister är välkomna! (Mer information lämnas av Vin & Sprit AB, Box 47319, 100 74 Stockholm, tel. 08-744 70 00.)

 

Gå vidare till begynnelsebokstav W