MACÉRATION Process när druvornas cellväggar bryts ned och druvmusten extraherar färgämnen och tannin ur skalet.
MACÉRATION CARBONIQUE Jäsmetod som ger maximalt med färg och minimalt med tannin. Vanlig i Beaujolais. De hela druvorna läggs i en sluten tank. De understa krossas av tyngden uppifrån och börjar jäsa. De överta druvorna är fortfarande hela och jäser inifrån tack vare koldioxiden som strömmar upp.
MÂCON (Frankrike) Vinstad i södra Bourgogne i området Mâconnais. Rödvinerna härifrån är inte anmärkningsvärda, men bra eller dåliga beroende på vad man betalar för dem. Anmärkningsvärda är däremot områdets vita viner, som görs på druvan Chardonnay. Vinet Pouilly-Fuissé, som växer vid klippan Solutre där man för årtusenden sedan offrade hästar, är världsberömt. Vinerna Pouilly- Loché och Pouilly Vinzelles håller samma höga kvalitet. Vinerna säljs ofta utan att Mâcon nämns på etiketten. Mâcon Villages är även det ett Chardonnayvin av bättre kvalitet, men det kommer inte i närheten av de nämnda. Andra goda Chardonnayviner från Mâcon är Viré, Lugny och Clessé.
MÂCONNAIS (Frankrike) Stort vindistrikt i södra Bourgogne runt staden Mâcon
MADEIRE (Portugal) Starkvin från Atlantön med samma namn. Madeira produceras genom en speciell värmemetod (se Estufa), som gör vinet långlivat. Det finns fyra typer av Madeira. Den torraste heter Sercial, därefter kommer Verdelbo, sedan Bual (som är söt) och sist Malmsey (som är ännu sötare). En mycket stor del av den Madeira som produceras används som matvin, inte minst i Frankrike, där köket och kokböckerna innehåller en mängd recept "au Madere". Som dessertvin har Madeiran länge varit på tillbakagång, men verkar vara på väg att etablera sig igen.
MADEIRISERAD På franska maderisé. Egenskap (defekt) hos åldrat vin. Ger mörk färg och katrinplommonsmak.
MADELEINE ANGEVINE En hybrid mellan Précoce de Malingre och Madeleine Royale. Den odlas med framgång i England där den ger ett lätt, aromatiskt vin.
MADURO (Portugal) Gammalt eller moget.
MAGNUM Dubbelbutelj (2 flaskor): 150 cl. I Bordeaux finns även begreppet DOUBLE MAGNUM för en butelj som rymmer 4 flaskor.
MAGYAR ÁLLAMI PINCEGAZADSÁG (Ungern) Den ungerska statsvinkällaren.
MAISON (Frankrike) Hus, vinhus, företag, firma. 
MAITRE DE CHAI (Frankrike) Titel på den som ansvarar för vinifieringen och lagringen av vinet på en vingård i Bordeaux.
MALAGA (Spanien) Stad och provins på spanska "solkusten" (Costa del Sol) och namnet på det söta, mörka rödvin som produceras i trakten.
MALBEC (Frankrike) Mindre utbredd Merlotliknande druva som kan ingå i någon liten procent i Bordeaux-viner. Även känd under namnet Cot, till exempel i Cahors. ). Malbec är även vanlig i Argentina.
MALMSEY (Portugal/England) Dels en särskilt söt Madeira, dels den engelska beteckningen på Malvasia, som görs på druvan med samma namn.
MALOLAKTISK JÄSNING "Andra jäsning". Ofta önskad jäsprocess som följer på alkoholjäsningen. Gör att den hårda äppelsyran omvandlas till mjukare mjölksyra.
MALVASIA Vit druvsort som är populär på många håll kring Medelhavet, i Sydafrika, i Kalifornien och på Madeira.
MALVOISIE (Frankrike) Det franska namnet på druvan Malvasia.
MALVOISIE (Portugal) En av världens äldsta druvsorter. Ger det sötaste, mest långlivade Madeira-vinet sitt namn. Förekommer överallt i världen. Håller höga extraktnivåer som ger stor arom.
MALVOISIE (Schweiz) Tungt vitt Pinot Gris från Valais; ofta sötat med torkade (flétri) druvor.
MANDILARIA (Grekland) En antik blå druva som idag odlas framförallt på Kreta där den oftast ger söta dessertviner med djup färg och fin bouquet. 
MANSENG Vit druva. Gros Manseng och Petit Manseng odlas i sydvästra Frankrike och ger det legendariska Juranįon Modelleux.
MANTA (Portugal) Den "hatt" som består av druvskal och stjälkar som flyter till ytan när rött vin jäser.
MANZANILLA (Spanien) Fino sherry lagrad i Sanlúcar de Barrameida, där floden Guadalquivir mynnar ut i Atlanten. Det sägs att havsdoften kan förnimmas i vinet.
MARC (Frankrike) Uttalas "mar". Druvskaleresterna efter pressning. Även namnet på den eau de vie som destilleras ur dem. Se även Fine. I Italien kallat greppa, i Tyskland Frester. När den lagrats väl är destillerad marc en förnämlig dryck (40%) som man gärna avnjuter efter måltiden för att bättra på matsmältningen.
MARCA GALLO (Italien) Märket som garanterar en äkta Chianti, Chianti classico. Marca Gallo (den svarta tuppen) är symbol för vinorganisationen i Chianti Ciassieo, medan de sex övriga Chiantiområdena har en liten ängel (Chianti Putto) som sin symbol. Historien förtäljer att Florens efter ändlösa fejder med Siena under medeltiden bestämde sig för att sluta fred. I gryningen skulle det utgå sändebud från varje stad. Där sändebuden möttes skulle gränsen gå. I Siena firade man segern i förskott och kom därför inte upp så tidigt nästa dag. I Florens gol däremot den svarta tuppen i gryningen. Sändebuden kom tidigt iväg och gav Florens det största landområdet.
MARCHAND DE VINS (Frankrike) Vinhandlare.
MARCHES Region i Italien berömt för sina adriatiska stränder och sin fisk. Verdicchio är ett friskt, torrt vin med hög syra som kommer från området. Gjord på druvan med samma namn.
MARCOBRUNN (Tyskland) Berömd vingård i Rheingau, med ett av Tysklands allra bästa viner.
MARGAUX (Frankrike) En av de stora kommunerna i Médoc, och kanske den mest kända. Utan tvivel har det faktum att dess enda slott i 1:a crus, Château Margaux, har samma namn som byn gjort sitt till. Det är många som förväxlat de båda, och trott att de fått ett av världens största viner när de i själva verket rört sig om ett blandvin från kooperativet.
MARIAGE (Frankrike) "Äktenskap" - term som används i samband med blandning av viner.
MARIE-JEANNE (Bordeaux) Buteljstorlek (3 flaskor): 225 cl.
MARIENSTEINER En korsning mellan Sylvaner och Rieslaner som odlas i Tyskland och allmänt anses överlägsen Sylvaner.
MARKERAD Ofta om en uttalad syra i vita viner. Kan vara störande.
MARLENHEIM (Frankrike) Vinby i norra Alsace, strax väster om Strasbourg och säkerligen den enda kommun i Alsace som domineras av röda druvor, mest Pinot Noir och Pinot Meunier. Alsace är ju ett vitvinsdistrikt, men man producerar även vissa röda viner, som ofta har karaktär av rosé, men som ibland kommer mycket nära en lätt och elegant Bourgogne. I dessa fall ett fördelaktigt köp.
MARQUE (Frankrike) Varumärke. Marque déposée, registrerat varumärke. Vin de marque, märkesvin, ett vin som säljs under ett eget namn i stället för att använda namnet på ett vindistrikt eller en vingård.
MARQUÉS (Spanien) Markis/greve. Ordet ingår i många viners namn, särskilt viner från Rioja. Kända namn är Marqués Murietta och Marqués de Riscal.  Det händer att de stora Riojahusen köper grevetitlar för att ge sina viner lite extra lyskraft.
MARSALA (Italien) Stad på Sicilien och även namnet på det mest kända italienska starkvinet, som produceras i stadens omgivningar. Marsalavinet är bärnstensfärgat, ofta något sött med mandelsmak, och håller 17 till 19% alkohol.
MARSANNE (Frankrike) Vitvinsdruva. Mycket vanlig i norra Rhône. Används som hjälpdruva i bl.a. de röda Hermitage och St-Joseph. Bland de vita är den huvuddruva. Marsanne ger kraftiga, nästan ambrafärgade viner med mycket extrakt och en spännande doft.
MARSANNY/MARSANNY-LA-CÔTE (Frankrike) By i Côte de Dijon i Bourgogne med Rosé de Marsannay, ett av de lättaste, friskaste och livligaste franska rosévinerna. Här produceras även goda vitviner, som saluförs som Chardonnay-de-Marsannay, samt ett rödvin, Pinot Noir de Marsannay.
MARZEMINO (Italien) En gammal blå druva från området kring Trentino. Ger mörka, plommonsmakande viner med fin fruktighet. Troligen lättare idag än på 1700-talet då den åtnjöt internationell berömmelse.
MARTINI, LOUIS (USA) Vinproducent i Napa Valley i Kalifornien som tillverkar viner till rimliga priser.
MAS (Frankrike) Egendom (i Provence).
MASCARA (Algeriet) Ett vin med klass, djuprött och starkt.
MATEAUS ROSÉ (Portugal) Det mest exporterade portugisiska vinet. En pärlande, något söt rosé som saluförs i en flaska av typen Bocksbeutel.
MATT Konsistensen hos ett ungt rött vin med tannin av god kvalitet som fortfarande känns matt i stället för blankt.
MAUZAC En sent mognande vit druva med god naturlig syra. Odlas i sydvästra Frankrike. Kan ge viner av olika stil men är särskilt lämpad för mousserande. 
MAVRODAPHNE (Grekland) Grekiska namnet på druvan Mavrud och samtidigt namnet på ett ganska sött och aromatiskt starkvin som tillverkas i trakten av staden Patras på Poleponnessos. Vinerna får efter fatlagring utomhus en angenäm, men annorlunda doft och smak.
MAVROUD En bulgarisk blå druva som ger mörka, mustiga och fruktiga viner.
MAXIMIN GRÜNHAUS (Tyskland) Liten berömd by och vindistrikt vid Mosels biflod Ruwer. Goda år håller ortens vita viner högsta klass. På etiketterna återges byns namn tillsammans med namnet på den vinodling som vinet härrör från, till exempel Maximin Grünhäuser Herrenberg eller Maximin Grünhäuser Bruderberg.
MAZIS-CHAMBERTIN (Frankrike) Gott rött vin från Bourgogne, som mognar långsamt men har klass, nästan som självaste Chambertin.
MAZUELO En blå druva som odlas i Rioja och tros vara Carignan, fastän de inte har många likheter sinsemellan. Den ger lätta men fylliga och fruktiga viner med låg alkoholhalt.
MÉDIOCRE (Frankrike) Medelmåttig.
MEDIUM SWEET (Sydafrika) Halvtorr/halvsöt.
MÉDOC (Frankrike)  Det klassiska vindistriktet i Bordeaux, ett område som sträcker sig knappt 80 km norrut från staden Bordeaux. Hälften av de stora och berömda rödvinsslotten ligger här. Ett vin från Médoc är inte alltid lysande, men det är ofta bland de bästa - speciellt när det kommer från Haut-Médoc. Médocs verkligt fina vingårdar ligger med utsikt över floden i en 10 till 16 km bred remsa backig grusmark. Médocvinerna har en sällsynt torrhet och en märkbar garvsyra, men efter några få års lagring är de harmoniska med god bouquet, stor fyllighet och eftersmak.
MÉLANGE (Frankrike) Blandning.
MELON DE BOURGOGNE (Frankrike) Efter en hård vinter 1709, som förödde vinmarkerna i Nantes där Loire rinner ut i Atlanten, förde munkarna på druvan Melon hit från Bourgogne. Druvan odlas inte längre där, men den blev populär i Nantes, där den kallas Muscadet. Vinstockarna får kallas Muscadet först när de blivit äldre än fyra år. Viner från unga vinstockar kallas Melon. Det finns skillnader i både pris och kvalitet som är till Muscadets fördel.
MENCÍA (Spanien) En mycket tilltalande blå druva med en raffinerad smak. Odlas främst i Galicien i nordvästra Spanien.
MÉNETOU-SALON (Frankrike) Goda AC-viner från byn med samma namn nära Bourges i mellersta Frankrike. Röd- och rosévinerna görs på Pinot Noir, de vita på Sauvignon Blanc.
MENTZELOPOULOS, CORINNE (Frankrike) driver Chateau Margaux, nationalmonument i Bordeuax. Dotter till André M. som köpte slottet 1976 för att rusta upp vingårdar och källare. Han avled 1978 vilket var den första årgången i familjens ägo. Dottern Corinne upprätthåller med den äran slottets kultur- och kvalitetsnivå. 
MERCUREY (Frankrike) Känt rödvin från Côte Chalonnaise i Bourgogne, gjort på druvan Pinot Noir.
MERLOT Den mest odlade druvan i Bordeaux. Druvan mognar tidigt, ger hög avkastning och gör vinet mjukt och runt. Men den lever ständigt i skuggan av sin kusin Cabernet Sauvignon, som med få undantag står för högre prestige. Merlot mognar tidigare än Cabernet och har ofta högre sockerhalt än denna, vilket gör att Merlotvinerna blir någon procent starkare i alkohol. Merlot är tunnskaligare än Cabernet och ger därför ett mindre tanninrikt vin. Fruktigheten och mjukheten anses idealiska för att balansera de strama Cabernetvinerna. Men även på egen hand klarar sig Merlot utmärkt. Det självklara exemplet är Château Pétrus i Pomerol som i princip uteslutande är baserat på Merlot. Druvan används i stor utsträckning i Saint-Émilion och Pornerol, medan den mest välkända Bordeauxdruvan, Cabernet Sauvignon, är förhärskande i Médoc. Merlot finns i hela världen. Den är sedan länge allmän i Östeuropa och nordöstra Italien, där den ger mjuka men fylliga viner som mognar relativt snabbt. I USA odlas den i de svarare områdena med goda resultat. I australiska odlingar blandas den med Cabernet i försök att efterlikna Bordeaux. Nya Zeeland har goda förutsättningar att göra bra Merlot. En tidigt mognande druva behöver svalt klimat för att inte ge ett platt vin. Dock gör det druvan frostkänslig vilket kan ge problem vid vårens blomning. Merlot är något av en pop-druva idag. De smaker och dofter man vanligen noterar i samband med Merlot är: svarta vinbär, tobak, björnbär, "bränt gummi' etc. De bästa smakexemplen finns i Pomerol i östra Bordeaux.
MERLOT BLANC Vit druva. En varietet som odlas i förvånansvärt stor skala på Girondes högra strand. Enligt ampelografen Pierre Galet är den dock inte släkt med den berömda Merlotdruvan. 
MERKAPTANER Illaluktande, svavelhaltiga föreningar (luktar vitlök, svett eller ännu värre). Se svavelväte.
MÉTALLIQUE (Frankrike) Metallisk.
METALLSMAK Bismak som uppstår om vinet har kontakt med icke korrosionsbeständiga metaller under hanteringen.
MÉTHODE CHAMPENOISE Metod för framställning av mousserande vin genom en andra jäsning på flaska. Skall idag kallas Méthode Traditionelle när den inte görs i Champagne. Det buteljerade vinet tillsätts en noga avvägd dos socker och jäst. Den andra jäsning som blir följden pågår i några månader, och den kol- syra som genereras löses i vinet. Den bottensats som bildas under jäsningen för man så småningom fram till flaskans kork genom att förvara flaskorna i särskilda hyllor, pûpitres, där de vänds dagligen i månader, så att bottensatsen till slut ligger på korken. En riktigt duktig remueur (flaskvändare) kan hantera 30000 flaskor per dag. När det är dags att avlägsna den döda jästen fryses innehållet i flaskhalsen. Tack vare övertrycket i flaskan - som kan vara upp till sex atmosfärer - far isklumpen ut när flaskan öppnas. Denna del av processen kallas dégorgement. Innan flaskan åter försluts får den en dosage, vilket innebär att flaskan återfylls med en sockerlösning. Om vinet ska vara torrt tillsätts 0, 5 % socker - champagnen blir då brut. Ska champagnen vara extra dry tillsätts 3 %, medan 4% ger dry eller sec. Till detta kommer ännu sötare typer som demi-sec och domx. Det finns även Champagner som inte tillsätts något socker. Goda mousserande viner lagras i nio månader innan de säljs. Champagne lagras i tre år eller mer.
MÉTHODE GAILLACOISE/RURALE (Frankrike) Enkel metod för framställning av mousserande vin genom buteljering innan första jäsningen är avslutad.
MÉTHODE TRADITIONELLE ("Champagnemetoden") Det officiella namnet på metoden för framställning av mousserande vin genom en andra jäsning på flaska, utanför Champagnedistriktet.
METODO CLASSICO (Italien) Betecknar vin gjort med "Champagnemetoden", d.v.s. med andrajäsningen på flaska.
METUSALEM (Champagne) Buteljstorlek (8 flaskor): 600 cl.
MEUNIER En underordnad art av druvan Pinot Noir. Meunier är det franska ordet för kvarn, och druvan bär namnet därför att dess blad är pudrade - som av mjöl - på undersidan. Druvan används i champagneproduktionen, vid sidan av Pinot Noir och Chardonnay, dock inte till de finaste sorterna. Druvan ger en god, fruktig smak men är fattig på syra, vilket innebär att champagne gjord på Meunier har kort livslängd.
MEŲRSAULT (Frankrike) Kommun i Côte de Beaune, känd för sina ypperliga vita viner.
MEZÖGAZDASÁGI KOMBINAT (Ungern) Jordbrukskollektiv.
MIDI (Frankrike) Ett mycket stort vinområde i Frankrike. Området sträcker sig från floden Rhône i öster till Pyrenéerna och innehåller departementen l'Aude, l'Herault, Gard och en del av Pyrénées Orientales. Lejonparten av vinerna härifrån är ordinära konsumtionsviner, varav de bättre dock har vunnit viss terräng i Skandinavien. Midi betyder på franska egentligen "mitt på dagen".
MIEL (Frankrike) Honung.
MIELLEUX, MIELLEUSE (Frankrike) Honungs-
MILDE (Tyskland) Milt, mjukt, behagligt - om ett gott, ofta sött vin utan särskild karaktär.
MILLERANDAGE Tillstånd som uppstår när vinblommorna bara delvis befruktas, vilket resulterar i små, söta, kärnfria druvor.
MILLÉSIME (Champagne) Årgång.
MILT Mjukt och dämpat, utan störande garvsyra.
MINÉRAL (Frankrike) Mineral.
MINERALER Kan kännas i doften eller smaken hos viner som kommer från vulkaniska eller granithaltiga jordmåner. (N. Rhône, Mosel, Oregon etc.).
MINERVOIS (Frankrike) Vindistrikt i Midi, från vilket goda - om inte förnämliga - viner härrön De utgör, tillsammans med Corbiéresvinerna, de bästa vinerna från Midi.
MINT/MYNTA En doft man ofta finner i kalifornisk Cabernet Sauvignon, men som inte skiljer sig mycket från eukalyptusdoften hos australiska viner.
MINÖSEGI BOR (Ungern) Vin av högsta kvalitet.
MIS EN BOUTEILLIE (Frankrike) Buteljerad.
MIS EN BOUTEILLIE(S) AU CHÁTEAU/DOMAINE (Frankrike) Buteljerat på slottet/egendomen.
MISSION (USA) Den första Vitis Vinifieradruvan som planterades i staten New York av Frasiskanermissionärer på 1500-talet. Odlas fortfarande, speciellt i Mexico.
MISTELLE Ojäst druvmust förstärkt med vinsprit för att förhindra jäsning.
MITTELRHEIN (Tyskland) Ett av de minsta av 13 Anbaugebiete - ett smal bälte på knappa 100 km längs med Rhen, norr och söder om Koblenz. Gebietet innehåller tre Berciche, elva Grosslagen och ungefär 120 Einzellagen. Mittelrhein står för endast en procent av Tysklands vinproduktion.
MJUKT/LENT Värdeomdöme om vin som är angenämt att dricka, och har lågt innehåll av tannin och syra.
MJÖDAGG En svampsjukdom som kom till Europa från Amerika på l 800-talet och vållade nästan lika stor skada som vinlusen gjorde några år senare. Mjöldaggen kan i stort sett hållas i schack med bekämpningsmedel.
MJÖLKSYRA Se malolaktisk jäsning.
MLADO VINO (Bulgarien) Ungt vin.
MOELLEUX (Frankrike) Mild, mogen används bl.a. om de söta vinerna i Vouvray.
MOGET Värdeomdöme om vin med innebörd att det har utvecklat sin fulla potential i fråga om doft och smak.
MOGNADSFÄLLNING Bildas i mognande röda och vita viner. Det kan vara allt ifrån små korn (Röd Bourgogne) till svarta flak (Vintage Port). Fällningen beror i rött vin på att färgämnen från skalet (antocyaner) klumpar ihop sig och lägger sig i botten på flaskan då vinet åldras. När färgämnena fälls ut ändrar vinet också färg från blålila (ungt) till tegelbrunt (moget). Hos vita viner orsakas fällningen inte av antocyaner utan av andra ämnen från druvan.
MOISI (Frankrike) Möglig.
MONASTRELL (Spanien) Spaniens andra blå druva i storlek efter Grenache. Mycket tålig. Vinifieras mest till rosé och ciaretes. Kan dock ge lagringsdugliga viner.
MONBAZILLAC (Frankrike) Ett sött vitt vin i stil med Sauternes, producerat i vindistriktet med samma namn vid staden Bergerae i Dordogne. Monbazillac avnjuts kyld som aperitif eller dessertvin.
MONDAVI, ROBERT (USA) Född 1913. Skapare av USA:s mest prestigefyllda vinhus i Napa Valley och en stor vinambassadör. Det dagliga arbetet sköts av barnen Mike, Tim och Marcy. Samarbete med Ch. Mouton-Rothschild genom "Opus One". Ett vallfärdsmål för vinturister.
MONDEUSE (Frankrike) Alpdruva. Förekommer i Savoie och de italienska alperna. Alias Refosco. Ger aromatiska viner med hög syra som kan lagras mycket länge.
MONFERRATO (Italien) Italienskt vindistrikt söder om Po, 100 km långt och 70 km brett. Ett av världens stora vinområden, och ett av Italiens bästa. Nästan alla de berömda vinerna från Piemonte - Barolo, Barbaresco, Freisa, Grignolino, Gavi och Cortese - kommer härifrån. Områdets Moscati di Canelli-vin är basen i större delen av den Asti Spumante som produceras, liksom i italiensk vermouth.
MONIMPEX (Ungern) Ett statligt exportföretag för vin och sprit.
MONOPOLE (Frankrike) Vingård med endast en ägare.
MONTAGNE-SAINT-ÉMILION  (Frankrike) Ett bidistrikt till Saint-Émilion, innehåller även St. Georges-Saint-Émilion och Parsac-Saint- Émilion, men dessa får även ha etiketter med egna namn. Många av rödvinerna härifrån är förträffliga och står nära Saint-Émilionvinernas utpräglade mjukhet och speciella karaktär.
MONTALCINO (Italien) Italienskt vinområde nära Siena och ursprungsort för de berömda Brunellovinerna. Mycket kraftiga och långlivade viner i samma prisklass som dyra franska viner.
MONTEFIASCONE (Italien) Den lilla stad nära sjön Bolsano norr om Rom där det berömda vinet Est-Est-Est produceras.
MONTEPULCIANO (Italien) Målerisk italiensk bergsstad i södra Toscana med det välkända vinet Vino Nobile de Montepulciano. Trots det adligt klingande namnet, som besjungits av poeter, är detta vin inte förmer än andra välartade viner från Chianti.
MONTEPULCIANO (Italien) En gammal blå druva som inte har med Vino Nobile di Montepulciano att göra, men druvan lär komma från staden. Istället är det den populäraste druvan i Abruzzerna där den ger de populära Montepulciano d'Abruzzo, ett lagom fylligt, tanninrikt vin. I sina bästa stunder lik Sangiovese.
MONTHÉLIE (Frankrike) Liten by i Côtes de Beaune i Bourgogne, vars röda viner tillhör de bästa av Bourgognes mindre kända viner.
MONTILLA/MONTILLA-MORILES (Spanien) Ett alltför okänt vin från trakterna kring byarna Montilla och Los Moriles söder om Cordoba i Spanien. Vinet ingick tidigare i sherryproduktionen (Amontillado betyder "Montilla-typ"), men vinet uppträder nu självständigt under eget namn. Vinet tillförs inte alkohol, som är fallet med sherry, men håller trots detta 15-16% alkohol. Vinet kan ersätta sherry, men håller inte samma kvalitet.
MONTLOUIS (Frankrike) By vid Loire, mitt emot Vouvray, där de vita vinerna - liksom i Vouvray - baseras på druvan Chenin Blanc. Fram till 1938 såldes de också under namnet Vouvray.
MONTRACHET (Frankrike) Torrt vitt vin från Bourgogne. I USA, där storheten i ett vin i hög grad ligger i dess pris, nämns det på samma gång som Romanée-Conti, som får representera den bästa röda bourgognen. För att fortsätta denna rangskala följer så Château Lafite och Château d´Yquem som bästa röda respektive vita bordeaux, Krug som bästa champagnen, Steinberger Kabinett eller Schloss Vollrads som det förnämsta rhenvinet och Bernkasteler Doktor som den bästa moseln. Det är kraften och skönheten i smaken som skiljer en Montrachet från många andra vita viner. Vinet är blekgult med ett grönaktigt skimmer och har en överväldigande bouquet. Kännarna anser att Montrachet är något enastående. Alexandre Dumas har skrivit att en Montrachet bör avnjutas på knä och med blottat huvud. Vinet når sin kvalitetsmässiga höjd först efter fem till tio års lagring.
MONTRAVEL (Frankrike) Vindistrikt i Bergérae i sydöstra Frankrike, med torra och halvsöta vita viner till rimliga priser och ett rödvin som betecknas Vin de Bergérac, A.O.C. Distriktet innehåller även det historiska Château Michel de Montaigne, där man fortfarande kan se det torn där filosofen Montaigne bodde för cirka 400 år sedan.
MOREY-SAINT-DENIS (Frankrike) By i Côte de Nuits i Bourgogne med några röda viner av mycket hög klass, bland annat från de förnämliga vingårdarna Clos de Tart, Bonnes Mares, Clos de Lambreys och Clos de la Roche.
MORGON (Frankrike) Ett Beaujolaisvin av hög klass med namn efter byn det kommer från. Morgonvinerna är kraftiga, mörkröda och har en karakteristiskt jordighet. Cru classé.
MORIO-MUSKAT En hybrid mellan Sylvaner och Pinot Blanc som odlas på stora ytor i Rheinpfalz och Rheinhessen. Lustigt nog är dess starkt aromiska karaktär raka motsatsen till "föräldrarnas" neutrala.
MORÄN Grusjordar med större eller mindre sten som skapats av inlandsisen där denna dragit sig undan.
MOSCATEL (Portugal) Den portugisiska formen för Muscat, en druvfamilj med många medlemmar. Moscato de Setubal från trakterna avstaden Setuhal sydöst om Lissabon är ett av del allra bästa Moscatelvinerna - ett sött starkvin med en överväldigande frukt och doft.
MOSCATO (Italien) Det italienska namnet på Muscatdruvan och på de olika viner den ger must till. De har alla mer eller mindre av druvans karakteristiska bouquet och doft. Kända är vitvinet Moscato di Canelli (eller Moscatello) och det mousserande, mycket söta Asti Spumante.
MOSEL-BLÜMCHEN (Tyskland) Ett billigt bordsvin.
MOSELLE (Australien) Ett forfarande förekommande begrepp för lätta, halvtorra viner i populär smak.
MOSEL-SAAR-RUWER (Tyskland) Förnämligt tyskt vinområde med delikata, väldoftande vita viner - beläget på båda sidor om Mosel. Området ligger så långt norrut att man inte kan räkna med god skörd varje år. Lyckade år blir vinerna å andra sidan oöverträffade. Kända vingods är Piesport, Brauneberg, Bernkastel, Graach, Weblen och Zeltingen, alla belägna i mellanområdet, som är det bästa. Vid Saar ligger till exempel Wiltingen och vid Ruwer Maximin Grünhäuser Herrenberg. Saar och Ruwer är bifloder till Mosel.Här odlas nästan uteslutande Riesling. Dåliga år är vinerna tunna och syrliga, men goda år når de höjder som inte överträffas av några andra vita viner i världen. De är delikata, kryddiga och väldoftande. Tidigt buteljerat Moselvin är ofta spitzig (spritsigt, mycket lätt mousserande), vilket många anser är en extra kvalitet. Alkoholhalten varierar mellan 8 och 11 %.
MOSER, LENS (Österrike) Dr. Lens Moser skapade ett banbrytande beskärnings- och uppbindningssystem, s.k. högkultur som idag används över hela vinvärlden. Sonsonen Lens Moser V, som idag driver företaget, är Österrikes främste internationelle vinambassadör. 
MOTSTRÄVIGT Mindre utvecklat och moget än man kan vänta sig av ålder och stil.
MOULIN-Ā-VENT (Frankrike) Ett Beaujolaisvin, cru classé. Kanske det bästa av alla Beaujolaisviner och det som tål längst lagring - dock inte mer än fem år.
MOULIS (Frankrike) Område i Haut-Médoc. Innehåller bland annat Château Chasse-Spicen, vars namn betyder "vinet som förjagar sorgliga tankar" - ett förnämt och dyrt vin.
MOURVČDRE (Frankrike) Vanlig druva i södra Frankrike, Provence och Rhône. Goda Bandolviner ska innehålla 50% Mourvčdre.
MOUSSERANDE VINER Viner som innehåller mindre än 100 mg/l av kolsyra kallas stilla viner. Viner som innehåller mer betecknas med en rad termer från spritsigt (ty. spritzig, fr, pétillant), svagt bubblande, pärlande till mousserande. Hos mousserande vin kan koldioxid till en nivå av 1,5-2 g/l och mer påvisas. 
MOUSSE (Frankrike) Skum.
MOUSSEUX, MOUSSEUSE (Frankrike) Mousserande. Alla franska mousserande viner kallas Vins Mousseux, oavsett hur kolsyran tillförts dem.
MOÛT (Frankrike) Must/druvsaft.
MOUTON BARONNE PHILIPPE, CHÂTEAU (Frankrike) Hette &am till 1956 Château Mouton d´Armailhacq, men numera framlidne ägaren baron Philippe de Rothschild gav slottet sitt namn, för att sedan ändra det igen till det nuvarande (baronne) till minne av sin avlidna hustru, som också är ihågkommen för det vinmuseum hon inrättade på Mouton-Rothschild. Slottets till kvantiteten låga produktion håller hög kvalitet.
MOUTON-ROTHSCHILD, CHÂTEAU (Frankrike) Ett världsberömt vinslatt i Bordeaux av första cru och namnet på dess ypperliga röda vin. Vid 1855 års klassificering var slottet nummer ett i andra cru och fick först efter 120 års kamp officiell status som första cru 1973. Framlidne baron Philippe de Rothschild sa att om han vetat vilken kamp det skulle bli att uppnå ändrad status skulle han ha avstått.
MOYEN (Frankrike) Medel-.
MUFFA NOBILE (Italien) Ädelröta, se Botrytis cinerea.
MÜLLER, EGON (Tyskland) Egon Müller Scharzhof i Mosel-Saar-Ruwer, anses av experter vara Tysklands "Château Pétrus" på Rieslingdruvor. kompromisslös.
MÜLLER-THUGAU En vit druva som korsades fram i Geisenheim 1882 av professor Hermann Thurgau i Schweiz, därav det namnet som August Dem fastställde 1891. Den troddes först vara en korsning mellan Riesling och Sylvaner, men inte en enda planta har någonsin återgått till Sylvaner, och den sort som liknar den mest är Rabaner, en hybrid mellan Riesling (klon 88Gm) och Riesling (klon 64Gm). Detta bekräftar teorin att Müller-Thurgau egentligen är en självpollinerad Riesling. Den är mer rikbärande än Riesling, har en typisk blommig bouquet och god fruktighet men saknar Rieslings klart definierade karaktär. Sorten har med rätta en viktig ställning i produktionen av tyska bordsviner, men det faktum att den odlas på Mosels klassiska Rieslingmarker kastar en skugga denna förnäma vinregion. Den förekommer i stor utsträckning på engelska och nyazeeländska vingårdar, men i båda fallen har odlingsytan krympt markant på 1900-talet.   
MULTANER En hybrid mellan Riesling och Sylvaner. En liten mängd odlas i Tyskland, men ytan minskar därför att druvorna måste vara fullt mogna för att ge vin av god kvalitet.
MÛR (Frankrike) Mogen.
MÛRE (Frankrike) Björnbär.
MUSCADE (Frankrike) Muskot.
MUSCADELLE (Frankrike) Muscadelle är främst berömd som en av de tre vitvinsdruvorna i riktig Sauternes, men dess betydelse minskar. Den används mest för sin aromatiska karaktär, den är inte för inte en kusin till Muscat-druvorna.
MUSCADET (Frankrike) Ett vitt vin från trakterna av staden Nantes i Frankrike, producerat på druvan med samma namn (som dock egentligen heter Melon). Muscadetvinema är torra, vita eller rågula, friska och behagliga. De bästa kommer från området mellan Sévre och Maine - Loirevin, populärt även hos oss.
MUSCADINAE (USA) Amerikansk underfamilj till vinrankor. T.ex. Muscadinae Vitis Rotunddifolia. Ger druvan Scuppernong.
MUSCAT (Frankrike) Muskatdruva, -vin.
MUSCAT D´ ALEXANDRIE En ytterligt viktig vit druva i Sydafrika där den ger mest söta men även torra viner. I Frankrike står den för det förstärkta vinet Muscat de Rivesaltes (en diminutiv produktion av icke förstärkt torr Muscat föriggår också i Riversaltes), och sorten används också för både vin- och russinproduktion i Kalifornien.
MUSCAT OTTONEL En östeuropeisk vit druvsort som tack vare sin härdighet ersätter Muscat ā Petits Grains i Alsace.
MUSELET (Frankrike) Ståltrådsförslutning (champagnekork).
MUSIGNY (Frankrike) En verkligt stor Bourgogne från en berömd vinodling med samma namn i kommunen Chambolle-Musigny. Musignys mångfasetterade kvaliteter överträffas knappast av något annat rödvin från Côte d'Or.
MUSKULÖST Ett vin med mycket frukt och extrakt.
MUST Ojäst druvsaft.
MUSTIGT Enklare viner med mycket alkohol och kropp kan vara mustiga.
MUSTVIKT Sammanlagda vikten av de ämnen (bl.a. socker) som ingår i druvmusten. Se även Klosterneuburg och Oecksle.
MUTAGE (Frankrike) Jästopp genom tillsats av ren druvsprit.
MUTÉ Ojäst eller delvis jäst vin vars jäsning stoppats, till exempel genom tillsats av druvsprit. Används till produktion av portvin och aperitifer, till blandning och till att ge viner som saknar det sötma och kropp.
M°, Mal° (Ungern) Vinvolymprocent alkohol.
MÜLLER-THURGAU (Tyskland) Den mest odlade vita druvan i Tyskland, en korsning mellan Sylvaner och Riesling, som ger väldoftande viner.
MYSK Den starka, tunga doften som är en del av botrytisbouqueten och/eller mogen Sémillon - de två är inte obesläktade.
MÄKTIGT Värdeomdöme om vin som har högt innehåll av alkohol, extrakt och/eller socker.
MÄRGEL En speciell kalkhaltig lera med högt pH-värde (basiskt) som ger viner med bra syra.
MÄTTAT En naturlig sötma i smaken som kommer från fullmogna druvor och inte från restsocker.
MÖGELSMAK Defekt beroende på dålig hygien under vinifikationen eller lagringen.
MÖLSTAD, MIKAEL En av Sveriges ledande vinskribenter och vinexperter. Har bl.a. skapat En Värld av Vin – standardverket om vin i Sverige med bl.a. vinguide, vinskola och CD-rom. Skribent i Allt om Mats vintidning VIN & Mat.

 

Gå vidare till begynnelsebokstav N