KABINETT (Tyskland) Första graderingen av Qualitätswein mit Prädikat. Lägre mustvikt än Spätlese. Före den tyska vinlagen av 1971 avsåg beteckningen Kabinett vingodsets enligt eget tycke bästa vin. I och med de nya reglerna har de olika prädikaten nu följande rangordning nedifrån räknat: Kabinett, Spätlese, Auslese, Beerenauslese och Trockenbeerenauslese. Eiswein upphöjdes till eget Prädikat 1982, vinmusten ska då minst uppfylla kraven för Beerenauslese. I Österrike används beteckningen Kabinett på de bästa av de vanliga kvalitetsvinerna, formellt alltså en grad lägre än i Tyskland.
KABINETTWEIN (Österrike) Qualitätswein med mellan 17 och 19 grad KMW. Max socker 9 gram/liter.
KADARKA (Ungern) Ledande ungersk rödvinsdruva, ingår i de flesta av landets bättre rödviner, som har ordet Kadarka och sin ursprungsappellation i namnet, till exempel Egri Kadarka. Ger viner med kryddighet, frisk syra och hög strävhet. Odlas i hela Östeuropa. Kallas Gamza i Bulgarien där den tillhör de främsta sorterna. Vanligen bra lagringsviner.
KAEFFERKOPF (Frankrike) Betydelsefull vingård i Ammersschwihr i Alsace, med ett av de mycket få Alsaceviner som bär egendomens namn.
KAFFE Hos kraftiga rödviner av bordeauxtyp kan man hitta inslag av kaffe i smaken.
KAISERSTUHL (Tyskland) Intressant litet vinområde i sydtyska Baden där man på den vulkaniska marken producerar kraftiga och välsmakande viner, som ibland påminner om Alsacevin.
KAKOVOSTNO VINO (Slovenien) Kvalitetsvin.
KALIFORNIEN (USA) Under senare år har de amerikanska vinerna kommit starkt även i Sverige. De flesta amerikanska viner som säljs hos oss kommer från Kalifornien. Här produceras lika mycket vin som i Bordeaux och Bourgogne tillsammans. Många av vinerna är ordinära bordsviner, men det finns också kvalitetsviner som ligger på samma nivå som ryktbara franska viner. Vinproduktionen startades ursprungligen av missionärer, men verksamheten avstannade under förbudstiden (1919-1933). När man sedan skulle återuppta tillverkningen gick det inte att uppdriva en enda tunnbindare som kunde tillverka fat, men under de senaste decennierna har en fantastisk utveckling inträffat. Man använder samma druvor som i Europa, tillsammans med en ypperlig vinifieringsteknik och ett klimat som säkrar jämna viner. I de vingårdar som bemödar sig om kvalitet producerar man utmärkta viner. Kaliforniska viner utvecklas relativt snabbt. Både de vita och de röda vinerna håller ofta hög standard, medan rosévinerna (som kallas blush), oftast är lätta "läskedrycker" som har föga gemensamt med de torra och mera manliga roséviner man producerar i Europa. De mest berömda vingårdarna är Beaulieu, Beringer, Robert Mondavi, Christian Brothers, Inglenook, Freemark Abbey, Sterling Vineyards, Trefethen, Joseph Heitz, Louis M. Martini och Rutherford. Christian Brothers är en religiös orden som producerat viner i hundra år. Mondavi är bland annat känt för att man tillsammans med Mouton-Rotschild producerar ett vin vid namn Opus One. Flera av de europeiska vinproducenterna investerar i Napa Valley, bland dem champagnehuset Moët et Chandon. Kalifornien är indelat i flera områden. Från norr och söderut längs kusten heter de Mendocino, Lake Counties, Sonoma Valley och Napa Valley. Dessutom finns bland andra North Central Coast, South Central Coast och Central Valley. Den för USA speciella druvan heter Zinfandel.
KALIUMBITARTRAT Se vinsten.
KALKSTEN, KALKHALTIG JORD/LERA Kalksten innehåller kalk och magnesium som båda är basiska och därför ökar möjligheten till hög syrabildning i druvorna.
KALLSTADT (Tyskland) Vinstad i distriktet Bad Dürkheim i Pfalz. Bland de bra vingodsen kan nämnas Kronenberg, Steinacker, Kreidkeller och Annaberg.
KANZEM (Tyskland) Berömd vinby vid floden Saar i som producerar verkligt goda vita viner. De bästa Lagen är Sonnenberg, Altenberg Schlossberg och Eitelsbach.
KARAKTÄR Värdeomdöme om vin. Ett vin, som i och för sig inte behöver vara särskilt gott, men med karaktär har utpräglade egenskaper beroende på en speciell druvsort, geografiskt ursprung eller annat.
KARMOSINRÖD Medelröd med svag violett schattering. (Ungefär den färg som återfinns på ridjackor vid engelska ridjackor). Vanligen synonymt med karminröd.
KERNER (Tyskland) Vitvinsdruva som är en Riesling/Trollinger-korsning. Ger mer socker och syror än Müller-Thurgau. Högre avkastning än Riesling. Liknar Riesling mest av alla korsningar.
KARTIG Karaktär av dåligt mogna druvor, hårt, ofärdigt. Motsvarar engelskans green.
KARTHÄUSERHOFBERG (Tyskland) Berömt vingods vid floden Ruwer, se Eitelsbach.
KARTONGVIN I Sverige är vi vana vid att vin säljs buteljerat, men under senare år har vinet i andra länder allt mer kommit att säljas i pappkartonger. Eftersom kartongvinerna enbart konkurrerar med priset innehåller den prosaiska förpackningen medelmåttigt vin.
KAYSERSBERG (Frankrike) Liten vinstad i Alsace, som med rätta är berömd för sin Riesling och Gevrurztraminer.
KELLERABFÜLLUNG (Tyskland) En egentligen betydelselös beteckning på etiketten, som betyder att vinet har buteljerats i producentens vinkällare.
KEMISKA LUKTER Om doft hos vin påminnande om: spritig, aceton, ättika, fenol, karbol, merkaptan, svavel (och dess derivat), mjölksyra, jod, oxiderad och jäst. 
KEROS (Grekland) Torrt.
KÍMERT BOR (Ungern) Ordinärt vin.
KIMMERIDGE En berömd gråaktig kalkblandad jord/lera som ursprungligen upptäcktes i engelska Dorset. De bästa Chablis-vinerna odlas på denna lerblandade jord.
KIR (Frankrike) Se Cassis.
KLARNING Se Collage.
KLASICKÁ VYROBA (Tjeckien/Slovakien) Klassisk metod. (För produktion av mousserande vin).
KLASSIFICERING Indelning av viner inom ett visst område enligt kvalitet och utifrån vissa bestämda kriterier. Några av de officiella klassificeringarna ändras i princip inte (se Klassificeringen av år 1855), medan andra revideras med jämna mellanrum och därför bättre återspeglar den aktuella situationen.
KLASSIFICERING AV ÅR 1855 (Frankrike) År 1855 hölls det världsutställning i Paris och vinproducenterna i Bordeaux ville presentera sina yppersta viner. Därför bad de tre år före utställningen vinmäklarsyndikatet att utarbeta en klassificering av vinerna från Médoc, det bästa distriktet i Bordeaux. Resultatet blev en sammanställning av de 60 bästa vinerna, grupperade i fem klasser, les granris crus ("de stora odlingarna"). Ett undantag är Gravesvinet Château Haut-Brion (första eru), övriga viner är från Médoc. Trots kraftigt skiftande ägarförhållanden, delningar av ägorna och så vidare gäller 1855 år klassificering fortfarande - 145 år senare. Till denna första "regentlängd" bland Médocs viner har sedan lagts ännu en eru, Cru Bourgeois. Här kan du klicka på  Médocvinernas klassificering av år 1855   för att se en förteckningen över de fem stora eru i Bordeaux. Många av slotten har dock gått både uppåt och nedåt under årens lopp, och därför kan det vara svårt att garantera ett vins rätt att tillhöra en viss eru. Ibland borde kanske ett slott av tredje cru flyttas till fjärde, eller en grand cru bourgeois flyttas till femte eru. Den enda förändringen som inträffat sedan 1855 är att Château Mouton-Rotschild flyttades från andra till första eru 1973, så att den finaste klassen nu innehåller fem viner i stället för fyra. Oftast här etiketten beteckningen eru classé endast när vinet tillhör ett av de fem grand eru. Oavsett vilken cru man provar kan man vara säker på att få avnjuta ett stort vin.
KLASSISKT Beteckning som anger att vinet är av hög kvalitet och typiskt för sin stil och sitt ursprung.
KLIMAT De fyra beståndsdelarna i klimatfaktorn är solsken, regn, temperatur och vind. Områden som åtnjuter ett överflöd av solsken får druvor som har håg sockerhalt men låg syrahalt. regioner med alltför mycket sol tenderar att producera viner som saknar klass. För litet sol å andra sidan ger viner som har överskott av syra men låg alkoholhalt, och blir alltså kraftlösa.  
KLIMATZONER En indelning av Kalifornien i temperaturzoner beroende på antalet temperaturdagar.
KLON Växt som genom asexuell fortplantning behåller samma genetiska egenskaper som ursprungsplantan.
KLOSTER EBERBACH (Tyskland) Eberbach Gotiskt kloster i Rheingau, grundat av augustinerorden år 1116, men kort efteråt övertaget av cistercienserorden under ledning av den berömde Bernhard av Clairvaux, som även startade den världsberömda vinodlingen Clois de Vougeot i Bourgogne. Under medeltiden var Kloster Eberbach centrum för tysk vinodling och vinhandel. Egendomen är även i våra dagar mycket aktiv i vinets värld.
KLOSTERNEUBURGER MOSTWAAGE (Österrike) Se KMW.
KMW (Österrike) Förkortning av Klosterneuburger Most Waage. Ett mått för beräkning av mustvikten i Österrike; 1 grad KMW = 5 grad Öchsle.
KNIPPERLE´ Se Elbling.
KNUTET Vin med outvecklad doft och arom, som antyder att det blir bättre efter en tids lagring eller luftning.
KOKKINELI (Grekland) Rosé.
KOKT Vin gjort på druvor som vuxit i ett varmt klimat; som jäst vid för höga temperaturer eller som macererar för länge.
KOLEKTZIONE (Bulgarien) Extra fatlagrade viner, "reserva".
KOLHALTIG JORD Jord bildad av ruttnad växtlighet. De vanligaste kolhaltiga jordarna är torv, lignit, kol och antracit.
KOLOR En av Tysklands teinturiersorter, en hybrid mellan Pinot Noir och Teinturier Färbertraube som skall ge färg åt blandningar av röda viner odlade i landets norra delar.  
KOLSYRAT Vin med konstgjord tillsats av kolsyra, liksom läskedrycker. Enklaste formen av mousserande viner.
KOLSYRAEMACERATION Se macération carbonique.
KOMMUN Vinodlingsområde avgränsas ofta genom kommungränser, särskilt i Bordeaux och Bourgogne.
KOMPAKT Vin med för mycket frukt och extrakt. 
KOMPLETT Vin som har ett rikligt mått av alla nödvändiga egenskaper; frukt, syra, garvsyra, alkohol etc.
KOMPLEXT Vin som utvecklat alla sina aromer och nyanser i smaken.
KOOPERATIV Kooperativ vinkällare där vinbönderna producerar och marknadsför sina viner gemensamt.
KORK Korken användes redan av de gamla Grekerna som flöten och flytbojar. Kork som förslutning av vinflaskor upptäcktes av Dom Pérignon (1638-1715) vid hans försök att tillsluta champagneflaskan. Först i slutet av 1700-talet blev korken vanlig som förslutning av vinflaskor. Korken är nästan perfekt som tillslutare av vinflaskor. Den är elastisk. En snabbt sammanpressad kork återtar 94% av sin ursprungliga storlek efter ett dygn. En kork är uppbyggd av hermetiskt tillslutna celler, ca 40 millioner per kubikcentimeter (eller 30 lager per millimeter). Cellerna är fyllda med en gas (nitrogen). korken tål nästan alla temperaturer och är härdig mot både eld och syror. Dess livslängd är mellan 20-50 år. Efter 30-40 år brukar gamla vinrariteter korkas om. Korken växer främst i Portugal, Spanien, Frankrike, Italien och Nordafrika. De flesta kommer från Portugal. En vanlig missuppfattning är att vinet kan andas lite grann genom korken. detta är helt fel. Korken är helt tät. I USA har man bl.a. visat att vanlig skruvkapsyl går lika bra att använda som kork. Men skulle någon vilja köpa en Chateau Margaux med skruvkork ?  
KORKAVGIFT En avgift som i en del länder tas ut av restaurangen när gästen har med sig eget vin - antingen därför att det är gott, eller därför att de lokala utskänkningsreglerna tillåter detta fastän restauratören inte tillhandahåller drycken. Avgiften täcker förlorad avans, skatter och servering.
KORKSKRUV Ett nödvändigt hjälpmedel som också är samlarobjekt. En bra korkskruv skall vara kraftig och skruven skall vara en verklig "skruv" och inte en "borr". Med en s.k. Screwpull kan man i samma handgrepp både föra ner skruven och dra upp korken. Bland proffsen är sommelieröppnaren vanligast. Den är en platt öppnare med inbyggd korkskruv och en liten kniv för att skära av folien. 
KORKSMAK  Ibland smakar ett vin kork, vilket bland annat kan bero på att korken angripits av parasiter eller svamp. Korksmaken, påminnande om ruttet trä, beroende på defekt kork kan vara så påträngande att alla känner den, .men ofta är det bara den känslige som märker att något är fel. Den perfekte servitören luktar på korken innan han serverar vinet. Förr var det även vanligt att han själv smakade av innan han serverade gästerna.
KORKSMULOR Små, små flagor av kork som flyter omkring i vinet ger ingen bismak. Dessa flagor beror endast på en dålig korkskruv eller misskötsel av korkarna vid buteljeringen. Ta bara bort dem. 
KORREKT Felfritt men inte nödvändigtvis spännande vin.
KORSIKA (Frankrike) Ö i Medelhavet, där Napoleon Bonaparte föddes. De korsikanska vinerna är kraftiga och produktionen har fått ett uppsving sedan vinodlare som flydde från Algeriet efter andra världskriget flyttat dit.
KORT SMAK Se eftersmak.
KORSNINGAR Korsningar gjorda mellan två medlemmar av samma art.
KRAFTIGT Egenskap hos vin med hög alkoholhalt och/eller extrakt.
KRASNOE VINO (Ryska) Rött vin.
KRITA En mycket mjuk typ av kalk som är basisk och därför ger viner med mycket hög syrahalt.
KROPP Den fysiska upplevelsen av tyngd, alkohol och viskositet av vinet i munnen.
KRUSBÄR Kopplas ofta ihop med doften av viner på Sauvignon Blanc-druvan.
KRYDDIGA LUKTER Egenskap hos vissa viner t.ex. Rhôneviner och Gewürztraminer från Alsace, som påminner om matkryddor av olika slag, exempelvis kryddnejlika, lagerblad, peppar, kanel, muskot, ingefära, rosmarin, tryffel, lakrits, mint och vanilj..
KVADENO V LAHVICH (Tjeckien/Slovakien) Flaskjäsning.
KVALITETNO VINO (Kroatien) Kvalitetsvin.
KVARTS/KISEL Dessa båda mineraler är sura (lågt pH-värde) och förekommer i de festa jordar i större eller mindre grad. Där de förekommer ymnigt minskar de vinernas syrahalt betydligt.
KÅDDOFT Finns hos vissa grekiska viner, Retsina, vilka har tillsats av kåda av tradition. Ursprungligen använt som konserveringsmedel.
KÄLLARBOK En bok, där man gör anteckningar över vinets namn, ursprung, inköpsdatum, beräknad lagringstid, användningsområde, när det användes och till vad det dracks.
KÄRVT Värdeomdöme om vin som är strävt och adstringerande.
KÖNIGSBACH (Tyskland) Vinby i Pfalz som producerar utmärkta viner. De bästa här namn som Jesuitengarten, Ölberg och Reiterpfad.
KÖTTIGT Sätts i samband med kraftiga, smakrika, röda viner som har en nästan tjockflytande konsistens.

 

Gå vidare till begynnelsebokstav L