| DALMATIEN | (Bosnien-Hercegovina/Montenegro) Område vid Adriatiska havet, mellan Trieste och Albanien. Vinerna härifrån har en angenäm vardagskaraktär. Känt är bland annat vinet Dingac ("c" uttalas "tsi"). |
| DAME BLANCHE, CHÂTEAU LA | (Frankrike) En av de sällsynta vingårdar i Médoc som bara producerar vita viner. Dessa får dock inte kallas Médoc, utan går under beteckningen Bordeaux Supérieur. |
| DAME-JEANNE | (Frankrike) Ordagrann betydelse är "Frujohanna", i Sverige skrivs det oftast ihop till damejeanne. Ordet har samma betydelse som engelskans demijohn, det vill säga en stor flaska som antingen är korgomspunnen eller placerad i en träram. Dame-Jeanne används ofta till lokala transporter av vin ordinaire. Rymmer 4-40 liter. |
| DAMMIGT | Ett vitt vin som tappat mycket av sin druvigt fruktiga karaktär. |
| DÃO | (Portugal) (Uttalas Dau) Portugisiskt vinområde i backigt landskap kring staden Viseu, cirka 100 km norr om Lissabon. Härifrån kommer många goda, fylliga och kraftiga röda viner, som dessutom är långlivade, liksom vinerna från andra delar av Portugal. |
| DÉBOUCHER | (Frankrike) Korka upp, öppna. |
| DÉBOURBAGE | (Frankrike) Avskiljande av fasta beståndsdelar från druvmusten vid framställning av vitt vin. Används även för att beteckna den första omdragningen av vinet. |
| DÉCANTER | (Frankrike) Dekantera. |
| DECKROT | En hybrid mellan Pinot Gris och Teinturier som ger en färgad saft efterlängtad av många odlare i Tysklands kyliga vingårdar. De kan inte odla blå druvor med mörkt skal för att producera röda viner på det vanliga sättet. |
| DÉFAUT | (Frankrike) Fel, defekt. |
| DÉGORGEMENT | (Champagne) Att ta bort fällningen efter den andra jäsningen på flaska. Se under Méthode champenoise. |
| DEGRÉ | (Frankrike) Grad. |
| DÉGUSTATEUR | (Frankrike) Vinprovare. |
| DÉGUSTATTION | (Frankrike) Vinprovning, avsmakning. |
| DÉGUSTATTION Ā L`AVEUGLE | (Frankrike) Blindprovning. |
| DEKANTERA | Att hälla om vinet, vilket bland annat innebär att det syresätts. Om man inhandlat ett billigt, kraftigt vin kan det vinna mycket på att hällas över i en karaff eller kanna. Å andra sidan finns det en risk med att servera gäster vin i karaff. de kan misstro vinets kvalitet. Vill man gardera sig mot detta kan man ställa fram de tömda flaskorna. Man kan dekantera unga viner för smakens skull och äldre viner för att undvika att servera fällningen som kan ligga i botten på flaskan. Huruvida man bör dekantera äldre viner eller inte är en mycket omdiskuterad fråga. Det finns en viss risk att det gamla vinet inte överlever den kraftiga luftningen. dekantering av gamla viner skall därför göras med stor försiktighet. |
| DEKANTERINGSVAGGA | Den verkliga lyxprylen där man genom ett skruvvred kan resa flaskan så att vinet sakta rinner ut. För gamla Port- och Bourgogne-viner, med sin fina bottensats, fyller den dock en funktion. Dessa viner kräver eljest en mycket stadig hand. |
| DELAWARE | En vit druva Amerikansk hybrid av osäkert påbrå som togs fram i Frenchtown, New Jersey, och spreds till Delaware, Ohio, vid mitten av 1800-talet. Den odlas i delstaten New York och i Brasilien, men är mycket mer omtyckt i Japan. |
| DÉLAVÉ | (Frankrike) Vattnig. |
| DEMI SEC | (Champagne) Sockerhalt: 33-50 gr. |
| DEMI SEC | (Frankrike) Halvtorr, i praktiken till och med halvsöt. |
| DEMI-BOUTEILLE | (Champagne) Buteljstorlek (halvflaska): 37 cl. |
| DEMIDULCE | (Rumänien) Halvsöt. |
| DEMISEC | (Rumänien) Halvtorr. |
| DENOMINACIĶN DE ORIGEN (DO) | (Spanien) Reglerad ursprungsbeteckning. Alla lämpade vinodlingsområden upphöjs till DO-status, för närvarande finns 40 st. |
| DENOMINAZIONE DI ORIGINE CONTROLLATA (E GARANTITA) | Se DOC resp. DOCG. |
| DÉPARTEMENT | (Frankrike) Län . Frankrike har 95 län som är numrerade i alfabetisk ordning. Detta nummer uppträder även som de två första siffrorna i postnumret, och därmed också på många vinetiketter. |
| DÉPÔT | (Frankrike) Detsamma som fällning, bottensats, sediment. På svenska "depå". |
| DESERTNOE VINO | (Ryska) Dessertvin. |
| DESERTNO VINO | (Jugoslavien) Dessertvin. |
| DESSERTVIN | Sött lättvin eller starkvin (med tillsatts av druvsprit) till måltidens avslutande dessert. |
| DÉSÉQUILIBRÉ | (Frankrike) Obalanserad. |
| DEUTSCHER TAFELWEIN | (Tyskland) Bordsvin av lägsta kvalitetsnivån. |
| DEUTSCHES WEINSIEGEL | (Tyskland) Ordagrann översättning "tyskt vinsigill", ett sigill som flaskan får förseglas med om vinet har fått tillräckligt betyg vid provning hos den landsomfattande samman- slutningen av vinproducenter, D.L.G. Sigillet finns i tre färger: rött, kan användas till alla viner, men normalt enbart med söta; grönt, halvtorra viner, och gult, torra viner. Dessutom används speciella sigill i Baden och Franken. |
| DEUXIČME CRU | I Bordeaux de näst högst sorterade vingårdarna (slotten). |
| DIJON | (Frankrike) Bourgognes största och viktigaste stad. |
| DIMIAT | (Bulgarien) Vitt vin från Svartahavskusten, gjort på druvan med samma namn. |
| DIONYSOS | (Grekland) De gamla grekernas gud för naturkrafterna i allmänhet och vinet i synnerhet. Motsvarar romarnas Bacchus. |
| DISKRET | En komplexitet och elegans som inte är alltför uppenbar. |
| DISTINKT | En utmärkande individuell stil i ett vin. |
| DJUP | Om rödvinets färg då den extraherats länge ur druvans skal. Djup används också om vinets Bouquet och Arom. |
| DJURLUKTER | Om doft hos vin påminnande om: vilt, köttigt, mysk, katt, stall och svettig häst. |
| DO | (Spanien) Se Denominaciķn de Origen. |
| DOC | (Italien) Denomonazione di Origine Controllata. Kontrollerad ursprungsbeteckning. Den italienska kvalitetsklassificeringen, skapad 1963. |
| DOCE | (Portugal) Sött. |
| DOGC | (Italien) Denomonazione di Origine Controllata e Garantita. Den högsta italienska kvalitetsklassen, införd 1980. 1994 fanns det 13 viner med DOGC. |
| DOISY-DAËNE, CHÂTEAU | (Frankrike) Slott av andra cru i kommunen Barsac i Sauternes med en liten men utsökt produktion. Ägarna har satsat mycket på att producera ett torrt, vitt vin, som inte säljs under namnet Barsac utan under beteckningen Bordeaux Sec de Doiry- Daëne. |
| DOLCE | (Italien) Sött. |
| DOLCETTO | (Italien) Rödvinsdruva som är mycket använd i Piemonte och har gett namn till ett mjukt, rött vin som snabbt blir drickmoget, men å andra sidan är ytterst kortlivat. Präglas framförallt av låga tanninhalter. |
| DÔLE | (Schweiz) Rödvin från Valais (Wallis) gjort på Pinot Noir och Gamay. Minimum 51 % Pinot Noir. Är innehållet 100 % Pinot Noir får vinet kallas Dôle Pinot Noir. |
| DOMAINE | (Frankrike) Egendom, speciellt i Bourgogne. |
| DOMAINE RABIEGA | Se V&S Domaine Rabiega. |
| DOMECQ, PEDRO | (Spanien) Köpte Palacio de Aladro i Jerez och utvecklade det till ett av de mest framgångsrika sherryhusen. Don José Ingacio Domecq kallas "Näsan" för sin imponerande förmåga att sniffa sig fram till de bästa vinerna. Familjeföretag till 1994 då det involverades i vin- och spritjätten Allied-Domecq. |
| DOM PÉRIGNON | (Champagne) Namnet på en lyxchampagne, uppkallad efter den munk som var källarmästare i klostret vid Hautvillers och levde mellan 1638-1715. Enligt traditionen var han blind. Han kom på idén att buteljera det vin, hos vilket han upptäckt dess benägenhet att jäsa på nytt våren efter skörden, och på så sätt fick han fram en kolsyreutveckling i flaskan. Han var vidare den förste som använde kork vid förslutningen av flaskorna. Efter en mängd förbättringar av metoder och flaskor är detta vad vi idag kallar champagne. |
| DOME | (Tyskland) Det tyska ordet för domkyrka har vinmässigt intresse eftersom det är kopplat till flera tyska viner. Det är först och främst Die Hohe Domkirche i staden Trier det rör sig om, eftersom den via testamenten har blivit ägare till en rad vingårdar. |
| DOMINA | En hybrid mellan Portugieser och Pinot Noir, lämpligare för Tysklands vingårdar än någon av "föräldrarna". |
| DOMTA | (Tyskland) På tyska egentligen "domkyrkodalen" och ursprungligen namnet på en vingård i Nierstein vid Rhen som numera är ett Grosslage med namnet Gutes Domtal Tidigare missbrukades namnet med betydelsen "originalbuteljering", men missbruket har avtagit. |
| DORIN | (Schweiz) Viner från Vaud (Waadt) gjorda på Chasselas-druvan. |
| DORNFELDER | (Tyskland) Ansedd som Tysklands bästa rödvinsdruva. Dornfelder är en korsningsprodukt skapad av flera gamla tyska druvsorter 1956. Blir vanligare i alla vinregioner. Druvan ger relativt mörk must med bra syra och frukt vilket gör det möjligt att ekfatslagra vinerna. Ersätter idag ofta t.o.m. Spätburgunder (Pinot Noir). |
| DOSAGE | (Champagne) Sockertillsats för önskad sockerhalt eller "rondör", i det färdiga vinet. |
| DOURO | (Portugal) En av de tre stora floderna i Portugal, som rinner upp i Spanien och byter stavning vid gränsövergången. Floden är ryggraden, och tidigare den dominerande transportvägen, i ett av världens stora och betydelsefulla vinområden, som inte bara har gett oss det välkända starkvin vi kallar portvin, utan även flera stora röda viner. Numera går större delen av transporterna på landsväg. |
| DOUX | (Champagne) Sockerhalt: över 50 gr. |
| DOUX | (Frankrike) Söt. Ett vin doux naturel är ett franskt "portvin" (starkvin). |
| DRAV | (Fasta rester (skal, kärnor, stjälkdelar) som kvarstår efter pressningen. |
| DRIVE | Myntat av Hugh Johnson. Ett talande adjektiv som beskriver en kraftfull utveckling i gommen. |
| DROË | (Sydafrika) Torr. |
| DRUVIG, DRUVSMAK | Ett starkt intryck av färska druvor - t.ex. Muscatdruvor i Beaumes de Venise. |
| DRUZSTEVNI | (Tjeckien/Slovakien) Kooperativ. |
| DUBBELMAGNUM | Stor flaska som rymmer tre liter, det vill säga motsvarande två magnumbuteljer eller fyra vanliga. |
| DULCE | (Rumänien) Söt. |
| DULCE | (Spanien) Söt. |
| DUUR | (Frankrike) Hård, viner som är lite kärva och råa i smaken. |
| DURBACH | (Tyskland) Vinstad i Baden, belägen vid Rhen nästan mitt emot Strassbourg. Vinerna är genomgående ganska bra, men dricks till större delen lokalt under loppet av ett par år. |
| DÜRKHEIM | (Tyskland) Stad i Pfalz. Den stad som producerar mest vin. De bästa av dem, som Diirkheimer Riesling, Spielberg och Hochbenn, görs på Rieslingdruvan. Staden kallas vanligen Bad Diirkheim |
Gå vidare till begynnelsebokstav E